Skymningsrelä med elektronrör - galet julledighetsbygge

[Mizzarrogh]

Jo, det stämmer bra det. De ligger vad jag minns såhär på rakhand ur skallen, utan datablad framför mig, ganska högt i spänning (åtminstone om man jämför icke rör sammanhang).

2.
Ignitroner, Jodå, Håller på att leta drivtrafo till dem, tänkte mig en sådandär gammal svetskub borde vara perfekt att utgå från till de små nätta sakerna... Bör ju även ha rätt utspänning och ström.
Håller på att skissa på projektet under hand får tag på delar. Gillar doften av gamla herderliga blåkopior.
Har dock inte bestämmt exakt ännu vad man skall driva med en sådan likströms del...
Men drivdelen är jag nu rättså klar med hur det skall vara.

Ursäkta off topic...

[Norpan]

Detta är nog nåt liknande.
http://www.tubecollector.org/dy87.htm
Vill minnas att det var låg glödspänning åxå, typ nåt varv på hstrafon.

Väntar med spänning på ignitronbygget.

[Oskar]

Roligt att den här tråden dök upp igen

DY rören från TV apparater är rätt så begränsade i användningsområde tyvärr. Glödspänningen är 1,4V och de klarar bara ge någon enstaka mA i likritad ström. (inte ens det nu när jag tittar, 0,8mA MAX.

Om jag fick göra om detta bygge skulle jag i stället gjort något liknande det Rolf Zetterberg postade tidigare i tråden, mycket snyggare lösning med en thyratron.

Mizz, för att uppmuntra ditt rörbyggande skulle jag kunna skicka en likadan fotocell som jag använt till dig. Jag har en till som blev över (blev ratad eftersom den var lite ful utvändigt, men fungerar till 100%).

Mitt bygge stod hela vintern och gjorde sitt jobb, men framåt vårkanten kopplade jag ur den. Det behövs lite kalldrag från fönstret som kylning, och när det blir många dagsljustimmar blir det onödigt varmt i lådan

/Oskar

[Mizzarrogh]

Oskar, mycket gärna! Jag har en del byte som kanske kan vara intressant. Vi kan ta det i PM. i så fall.

Intressant att höra hur den klarade uppgiften över litet längre tid.

[Mizzarrogh]

Tar mig friheten att bumpa upp denna tråd.

Har rotat fram röret igen.
Är somsagt mycket nyfiken på fortsättningen nu.

[JohnA]

Kul med ett så udda rörbygge! Jag älskar rör och försöker ofta hitta nyttiga tillämpningar för dem som INTE är audioförstärkare eller radiorelaterade. -Det är svårt... Men förr när rör och elektromekanik var det mest avancerade man hade så kunder man så varför inte nu?

Själv är jag smått besatt av s.k. magiska ögon, eller indikatorrör, alltså ett slags en-dimensionella katodstrålerör. Dessa användes i en del enklare mätinstrument så som RLC-bryggor men framför allt var de vanliga i 1950-talets radioapparater som hjälp för att få till den bästa stationsinställningen. Ofta försöker jag hitta alternativa uppdrag åt dessa rör men det försvåras av att de både bränns ut relativt snabbt och framför allt av att deras egenskaper precis som hos de flesta andra rör förändras allt eftersom de åldras. Någon nämnde nixieklockor och att göra en klocka med indikatorrör vore trevligt men i praktiken ganska hopplöst med en analog skala som måste kalibreras stup i kvarten.

Fotomultiplikatorrör är förresten vad jag förstått en av få tillämpningar av rörtekniken som än idag är överlägsen halvledartekniken. Efter att vi de senaste tio åren nästan helt förlorat katodstrålerören (tjock-TV t.ex.) är det bara i mikrovågsugnarna vanligt folk använder elektronrör. Och så HiFi- och gitarrentusiaster då förstås.

Ett konkret förslag till det rörbaserade skymningsreläet är att använda ett 230V-relä som ju borde ge en betydligt mindre förlusteffekt hos det drivande röret. Men funkar det så funkar det, dessutom kan ibland ineffektiva rörprylar och hög värmeutveckling vara en del av charmen! -Som HiFi-träskets klass A-förstärkare och i synnerhet OTL-förstärkare i klass A...

[Mizzarrogh]

Jo, delvis därför jag ville ha en rörlikriktare, men var nyfiken på Oskars nya design.
(å andra sidan kanske den skulle störa fotocellen om den stod nära, jag vet inte...)
Skall forska litet om man kan använda några av mina udda rör till någonting kul.

Tyckte iaf att setupen med tre rör i varierande storlek var utomordentligt läcker.

Jo, sagt sådär utan manualen framme just nu så är detta rör fritt ur skallen specat till max 220V om jag inte blandar ihop det så det borde gå.

Edit, skall se om det klarade 24V (vilket jag har för mig då jag har för mig det hade ett ganska brett spann då detta ju bör vara ett passivt rör) så kom jag på en annan variant med ett enklare relä. Måste nog iaf fila litet mer på det så länge...

JohnA, här har du ett annat exempel på vad man kan använda dem (magiska ögonen) till om man har tråkigt...
http://spk.if.uj.edu.pl/ConsciousFlesh/ ... MP_en.html

[Oskar]

Ja .. jag ligger lite efter, men nu är det dags att svara!

Jag reparerade mitt skymningsrelä i afton. Det har tjänstgjort i den uppdaterade versionen i nästan två år, men sedan brann ett motstånd av

Nu har jag kopplat så här (Rolf Zetterbergs schema).

fotocell.jpg

Fast med en del andra motståndsvärden. I Rolfs schema matas skymningsreläkretsen med 117V, så jag ökade vissa motståndsvärden för att få ner strömmarna i kretsen när den drivs med 230V. Inget kritiskt alls i denna koppling. Poten (R2) har ett udda värde, 7k. Troligen går det lika bra med 10k.
Ändrade värden:
R1 = 33k
R2 = 7k
R3 = 4,7k

En mycket enkel och faktiskt användbar pryl man kan göra med gamla rör. Se bara till att relät inte drar mer ström vid 230V än vad 2050 thyratronen tål (kontinuerligt). Se rördata:

2050.pdf

[MiaM]

Själv är jag smått besatt av s.k. magiska ögon, eller indikatorrör, alltså ett slags en-dimensionella katodstrålerör. Dessa användes i en del enklare mätinstrument så som RLC-bryggor men framför allt var de vanliga i 1950-talets radioapparater som hjälp för att få till den bästa stationsinställningen. Ofta försöker jag hitta alternativa uppdrag åt dessa rör men det försvåras av att de både bränns ut relativt snabbt och framför allt av att deras egenskaper precis som hos de flesta andra rör förändras allt eftersom de åldras.

Det förklarar varför vissa (rull)bandspelare bara hade indikatorn igång vid inspelning. Fast det kanske bara var Tandbergs i övrigt heltransistoriserade rullbandspelare som gjorde så, eftersom resten av elektroniken då nog antogs ha "evigt liv"?

Någon nämnde nixieklockor och att göra en klocka med indikatorrör vore trevligt men i praktiken ganska hopplöst med en analog skala som måste kalibreras stup i kvarten.

Optisk feedback = självkalibrerande krets?

Intikatorrör är ju så snabba så det kanske skulle gå att lägga ut en kort puls t.ex. vid varje sekundväxling, där pulsen styr röret till eller strax över "maxindikeringen" och sedan ha en optisk feedback som reglerar nån förstärkningskrets. Eller är eventuella linjäritetsförändringar vid åldring inte kända?

Intressant att veta att de ändras med tiden för övrigt, kan vara bra att veta att indikatorer på väl använda rullbandspelare alltså inte garanterat är pålitliga.

Vet du förresten varför man ofta använde indikatorn med (turkost) ljus ut från sidan av röret till bandspelare men indikatorn med (grönt) ljus från sidan eller toppen av röret till radiomottagare?

Fotomultiplikatorrör är förresten vad jag förstått en av få tillämpningar av rörtekniken som än idag är överlägsen halvledartekniken. Efter att vi de senaste tio åren nästan helt förlorat katodstrålerören (tjock-TV t.ex.) är det bara i mikrovågsugnarna vanligt folk använder elektronrör. Och så HiFi- och gitarrentusiaster då förstås.

Bonusfråga på det: Kan man använda CRT'er till något annat än visning? De är ju trots allt förstärkarrör där man kan modulera nån milliampere i en spänning på nära 30kV, om än med icke försumbar kondensatorverkan mellan anoden och jord...

Ett konkret förslag till det rörbaserade skymningsreläet är att använda ett 230V-relä som ju borde ge en betydligt mindre förlusteffekt hos det drivande röret. Men funkar det så funkar det, dessutom kan ibland ineffektiva rörprylar och hög värmeutveckling vara en del av charmen! -Som HiFi-träskets klass A-förstärkare och i synnerhet OTL-förstärkare i klass A...

OTL har väl bara dålig verkningsgrad om man inte har så massiv effekt att man får impedansmatchning?

[Mizzarrogh]

"magiska ögon" brukar såvitt jag fattat sällan tvärdö utan tonar sakat ut tills de blir nästan osynliga när de är på upphällningen.

"OTL har väl bara dålig verkningsgrad om man inte har så massiv effekt att man får impedansmatchning? "

Så har jag också hört men jag kan ju ha fel?

"Vet du förresten varför man ofta använde indikatorn med (turkost) ljus ut från sidan av röret till bandspelare men indikatorn med (grönt) ljus från sidan eller toppen av röret till radiomottagare?"
Är du säker på att det är en sådan indikator och inte tex neonrör eller motsvarande gasurladdningsrör? Dessa håller mycket längre och kan ofta vara stabila i många årtionden, jag vet urladdningsrör som fungerat i över 50 år nära nog kontinuerlig drift.

Edit, om så tror jag att det helt enkelt beror på att det är en äldre lösning eller att de gröna hade en snällare strömkarraktäristik och inte gick lika "hårt" eller vad man skall kalla det för men jag kan ju ha fel här...
Jag vet inte exakt hur det förhöll sig med de gröna men jag vet att en del gasurladdningsrör med andra sken jag testat kan ha ganska "hård" karraktäristik eller hur man skall beskriva det med rätta termer. Samt som regel behöver kopplingsmotstånd och liknande för att inte "goes on forewer" som det heter...

[MiaM]

Aha, okej. Bra att veta att det troligtvis "bara" är ljusstyrkan som minskar.

Synd att det inte längre tillverkas 400/800ohm-högtalare, de är ju gjorda för OTL-förstärkarbyggen. Intressant är att sådana användes ibland i så enkla saker som TV-apparater, för att det helt enkelt var billigare än att ha trafo + lågohmig högtalare.

Tips: Om man på en högtalare ser ett (högohmigt) motstånd inkopplat mellan spolens ena anslutning och chassiet så är det nästan garanterat en högohmig högtalare. Motståndet är till för att det inte ska bli hörbara knäppar av ESD mellan chassie och spole När högtalaren satt strax invid ett bildrör så var ju ESD inte så ovanligt

[Mizzarrogh]

Jag kan inte svara på om det bara är ljusstyrkan eller om även andra karraktäristika av betydelse påverkas.

[Oskar]

Magiska ögon med grönt ljus är äldre typer och den typen av flourescerande beläggning som användes då höll inte speciellt länge. Första ögontyperna dök upp i slutet av trettiotalet. Den mer turkos eller ljusgröna typen håller faktiskt riktigt hyggligt. Men som Mizza säger lyser de svagare och svagare med tiden, linjaritet håller sig nog stabilt, det är den flourescerande beläggningen som "förbrukas". Jag har läst någonstans att det är jonbombardemang från katoden som gör att den till slut mörknar och avger mindre ljus.

[Mizzarrogh]

Aha, det var intressant att läsa.

[Oskar]

Jag glömde ..

R3 skall tåla en del effekt, jag valde ett 5W motstånd.