el34 skrev:Min enerigmätare visar ca 0.7-0.9 Kw när alla dom stora enerigbovarna (typ varmvatten/Luftvärmepump) är frånslagna och ingen belysning är på.
Jag har inte ens orkat kolla detta i min stuga. Jag borde kanske bygga en "mätarblinklogger" som så många verkar ha gjort.
När hela sommarens elförbrukning ligger i samma storleksordning som EN kall vintermånad så har inte riktigt "tomgångsförbrukningen" på sommaren varit prio ett att ha koll på.
el34 skrev:Så är det bara jag som har många vårtor
Oj, lätt att missa nåt här. Två mobilladdare (varav en har tung trafo...). två nätadaptrar till fasta telefoner (högtalartelefoner) varav en telefon inte ens ansluten till telenätet just nu (!). en nätadater till fast trådlös telefon, nätadapter till ADSL-modem. två nätadaptrar till switchar (varav en eg. är en värdelös router där routerfunktionen är bortlobotomerad genom att dhcp-servern är avstängd och den har getts "konstig" ip). En lös nätadapter till en digitalbox. En lös f.d. mobilladdare fick ersätta den trasiga tunga nättrafon till standbyspänningen för fjärrkontrollmottagaren på en stereo. En tung adapter till den bärbara cd-spelaren i badrummet (
). En nätadapter till universalbatteriladdaren som just nu inte laddat något batteri på nån månad eller två.
Den stora "nöjeselektronik"-strömboven vad gäller kontinuerlig ström här är serverdatorn som står på konstant. Annars är det några få elektronikprylar som står i standbyläge, t.ex. TV, ett antal datorer med ATX-agg, ett par skärmar med elektronisk on/off. I övrigt har jag rätt många burkar som faktiskt har riktig 230V-nätströmbrytare eller är kopplade via annan 230V-strömbrytare (t.ex. radion i ett förråd som är kopplad på samma strömbrytare som belysningen).
rjl11 skrev:Fast monterat men ändå är transformatorn till dörrklockan.
Det där är nog en grej många inte tänker på. Min sån som (förutom strömavbrott och korta avbrott p.g.a. micklande med elsystemet) lär ha varit igång sen slutet av 60-talet är ljummen...
MarcusUmeå skrev:Det som däremot drar mycket ström här hemma är min übergamla frys som till råga på allt är full med is och frost.
Har den synliga "galler" eller släta väggar invändigt? Frysboxar har halvofta släta väggar, då verkar det gå bra att "avfrosta" genom att bara hugga loss frosten från de släta väggarna och kasta bort isen. Highscore på en sån avfrostning av min frys var fem kilo is.
frownlayer skrev:Så här räknar vi:
För att värma en liter vatten en grad (1° C) får man tillföra 1,16 Wh. Har man en tank på 1000 liter
Vem har en varmvattenberedare på en hel kubikmeter?
(ser att det redan reagerats på det i tråden)
Man ska ju också komma ihåg att kallare varmvattenberedare måste kompenseras med större beredare förutsatt att man under en icke försumbar momentan tid tar ut mer värme än vad elpatronen klarar att värma. Om man t.ex. vill ha 37 grader i duschen och har 80 grader i varmvattenberedaren och kallvattnet håller 5 grader så kommer 43% av vattnet från varmvattenberedaren. (37-5) / (80-5) = 0,426666... Om man istället har 60 grader i varmvattenbererdaren så kommer 58% av vattnet från varmvattenberedaren. (37-5) / (60-5) = 0,5818181... Det gör att varmvattnet bara räcker drygt 2/3 så lång tid (0,42.... / 0,58.... = 0,733333....).
Frågan är då vilket som kostar mest, att hålla 80 grader i en beredare på 200 liter eller 60 grader i en beredare på 300 liter, speciellt om man räknar in att den på 200 redan är befintlig medan den på 300 behöver köpas in?
För att göra frågan ytterligare mer komplicerad kan man räkna på vad det kostar att öka huvudsäkringarna till huset och köra en genomströmningsberedare som är tillräckligt fet för att orka all varmvattenförbrukning. Det kanske blir billigast?
För att ytterligare röra till det så kanske man har ytterligare någon värmekälla som kan värma vattnet en del men som inte orkar ge full temperatur, till exempel solvärme, värmepump eller kanske återvinning av värmen från avloppsvattnet. Då kan man åtminstone i vissa fall klara sig på klenare beredare. Med en sådan lösning bör man dessutom koppla så att kallvattnet till duschblandare och ev. till handfat matas av förvärmt vatten, men då behövs dessutom en termostatventil som ser till att kallvattnet inte är för varmt för handtvätt/dusch, och i handfatet lär man dessutom ha en separat kran för tandborstning...
Jag antar att det inte finns blandare för handfat/dusch som har ingång för tre vattenkällor (kallt, ljummet, varmt)?
(Däremot finns det "fyrvägsshunt", med tre in och en ut, som är riktigt bra om man t.ex. har solvärme för att värma botten och annan dyrare värme för att värma toppen av en ackumulatortank (eller för att värma separata tankar), då ansluter man elementretur till en ingång, "solvärmt vatten" till nästa ingång och "dyrare värmt vatten" till sista ingången på shunten).
