Räkna med 0,3 sekunders (tabell s38) utlösningstid vid JFB märkfelström som ofta är 30 mA och nätspänningen på 230 Vrms AC. Det ger att en energi på 2,1 J överförs innan den skall lösa ut. Defillbrator ger som max ca 360 J.
Observera att vid 10 A 230 Vrms AC räcker en stöt på 0,16 s för att ge 360 J.
Kan man ge 230V stöt för nöjes skull via JFB?
Re: Kan man ge 230V stöt för nöjes skull via JFB?
Blueint, du får aldrig 230 V att ge en ström på 10 A genom kroppen...
Så länge huden är intakt så ligger kroppens impedans (från arm till arm) på omkring 1 kohm. Det innebär att 230 V inte kan ge mer ström än 230 mA.
Att blanda in energi är inte direkt applicerbart för kammarflimmer, det är strömmen och i viss mån frekvensen bara som påverkar den risken.
Jag har inte siffrorna i huvudet nu men det är alltså forskare som nån gång på 60-talet kört olika strömmar genom hjärtan. (Lite osäker på om det gjordes även på mänskliga hjärtan eller enbart djurhjärtan). De tog fram statistik över sannolikheten för kammarflimmer vid olika frekvenser och strömmar. Runt 50-60 Hz är värst, DC och frekvenser högre än 1 kHz är inte alls lika farliga för kammarflimmer. Där blir det istället uppvärmning av vävnad (ev. koagulerande blod som ger blodproppar) som är problemet.
Sen gjorde ju Biegelmeier en hel del experiment på människor i arbetet med att ta fram jordfelsbrytaren, det finns en IEC-rapport om hans resultat (jag har skrivit en artikel om Biegelmeier, men har inte alla detaljer i huvudet). Vid högre spänningar vågade han inte utföra testerna på frivilliga försökspersoner utan gjorde alla tester på sig själv. Det lär finnas filmreportage som visar det, jag har dock inte hittat nåt på Nätet.
Så länge huden är intakt så ligger kroppens impedans (från arm till arm) på omkring 1 kohm. Det innebär att 230 V inte kan ge mer ström än 230 mA.
Att blanda in energi är inte direkt applicerbart för kammarflimmer, det är strömmen och i viss mån frekvensen bara som påverkar den risken.
Jag har inte siffrorna i huvudet nu men det är alltså forskare som nån gång på 60-talet kört olika strömmar genom hjärtan. (Lite osäker på om det gjordes även på mänskliga hjärtan eller enbart djurhjärtan). De tog fram statistik över sannolikheten för kammarflimmer vid olika frekvenser och strömmar. Runt 50-60 Hz är värst, DC och frekvenser högre än 1 kHz är inte alls lika farliga för kammarflimmer. Där blir det istället uppvärmning av vävnad (ev. koagulerande blod som ger blodproppar) som är problemet.
Sen gjorde ju Biegelmeier en hel del experiment på människor i arbetet med att ta fram jordfelsbrytaren, det finns en IEC-rapport om hans resultat (jag har skrivit en artikel om Biegelmeier, men har inte alla detaljer i huvudet). Vid högre spänningar vågade han inte utföra testerna på frivilliga försökspersoner utan gjorde alla tester på sig själv. Det lär finnas filmreportage som visar det, jag har dock inte hittat nåt på Nätet.
Re: Kan man ge 230V stöt för nöjes skull via JFB?
Strömmen lär inte hamna på 10 A men det ger en absolut övre gräns ("worst case ever").
Btw, hur räknar man fram hur en defillbrator skall konstrueras förresten? om antal joule ej duger som designparameter.
Btw, hur räknar man fram hur en defillbrator skall konstrueras förresten? om antal joule ej duger som designparameter.
Re: Kan man ge 230V stöt för nöjes skull via JFB?
En defibrillator konstrueras inte enbart med joule i åtanke, det handlar även om spänning, pulstid, pulsform etc. Moderna defibrillatorer ger t.ex. bi-fas-pulser, antingen symmetriska (d.v.s. en helvågsperiod, positiv plus negativ puls) eller asymmetriska (en hög kort puls och sen en längre svagare puls med motsatt polaritet för att kompensera, bägge pulserna har lika stort effektivvärde så summan blir noll).
Men grejen är att en defibrillator har ett kondensatorpaket, och det har en laddning. Det intressanta är att eftersom spänningen sjunker när paketet laddas ur så kan man räkna om laddningen till energi utan att veta lastresistansen (så länge man vet att lastresistansen är konstant). Högre resistans ger visserligen lägre ström, men samtidigt sjunker spänningen långsammare så skillnaderna tar ut varandra.
Jag minns inte formeln på rakt arm tyvärr.
Men den handlar ju en defibrillator inte om att orsaka kammarflimmer utan att häva det.
Sen får man ju tänka på att en 10 A säkring tillåter 19 A i upp till 30 minuter, så 10 A är inte alls nån absolut gräns för nätspänning. Kortsluter du får du ju en kortslutningsström i en bråkdel av en sekund som i princip bara beror på förimpedansen.
Men grejen är att en defibrillator har ett kondensatorpaket, och det har en laddning. Det intressanta är att eftersom spänningen sjunker när paketet laddas ur så kan man räkna om laddningen till energi utan att veta lastresistansen (så länge man vet att lastresistansen är konstant). Högre resistans ger visserligen lägre ström, men samtidigt sjunker spänningen långsammare så skillnaderna tar ut varandra.
Jag minns inte formeln på rakt arm tyvärr.
Men den handlar ju en defibrillator inte om att orsaka kammarflimmer utan att häva det.
Sen får man ju tänka på att en 10 A säkring tillåter 19 A i upp till 30 minuter, så 10 A är inte alls nån absolut gräns för nätspänning. Kortsluter du får du ju en kortslutningsström i en bråkdel av en sekund som i princip bara beror på förimpedansen.
