har sett en optisk potte i en gitarreffektpedal, den hade en trekantig avlång spalt i en pappbit som satt fast i regeln och en lysdiod och en fototransistor på var sida.
kan förstå ngn som uppfann den som tröttnat på skrap i högtalaren.
Led-sensor i skjutreglage, teoretisk ide. Genomförbar?
Re: Led-sensor i skjutreglage, teoretisk ide. Genomförbar?
Kul att det kommer fram så mycket info och förslag här 
Tack!
Finns en ganska stor chans att det blir ljudrelaterat användningsområde, när jag började fundera på det från första början hade jag ju en MIDI-controller i åtanke, men nu blev jag ganska biten av själva lösningen i sig och kommer nog experimentera vidare med den ett tag istället. håller just nu på att läser en hel del om både optik och magnetism, Sjukt intressant, ångrar att man inte läst mer fysik, finns ju hur mycket spännande som helst att experimentera med.
Tack!Finns en ganska stor chans att det blir ljudrelaterat användningsområde, när jag började fundera på det från första början hade jag ju en MIDI-controller i åtanke, men nu blev jag ganska biten av själva lösningen i sig och kommer nog experimentera vidare med den ett tag istället. håller just nu på att läser en hel del om både optik och magnetism, Sjukt intressant, ångrar att man inte läst mer fysik, finns ju hur mycket spännande som helst att experimentera med.
Re: Led-sensor i skjutreglage, teoretisk ide. Genomförbar?
Man skulle kunna bygga en laseravståndsmätare som mäter hur långt man flyttat reglaget.
Re: Led-sensor i skjutreglage, teoretisk ide. Genomförbar?
Potentiometer är ju en bra och enkel grej men är det så att man använder det ofta blir de nötta. Då finns det plastbana potentiometer till en smärre förmögenhet och inte heller dom håller i evighet.
Grunden i problemet är att det är en mekanisk kontaktpunkt som används, den blir utsatt för mekanisk slitage och är även känslig för smuts. Alltså ville det perfekta potentiometer vara utan dessa problem.
Ett optisk potentiometer är känd sedan många år, där kan smuts/damm dock vara ett problem. Vid roterande potentiometer kan det vara enklare att täta, ska det vara skjutpotentiometer blir tätningen en del mer besvärlig att få bra nog.
Att flytta en LED fram o tillbaka är ingen bra idé heller, då ska det antingen finnas släpkontakter för strömmen eller ledningar som böjs, båda delar ger problem i längden!
Lösningen är då att man bygger en bit elektronik som i grunden "bara" avkänner sliderns position och omvandlar den till en spänning/värde. Omedelbart ser jag för mig ett par möjliga lösningar:
* Induktiv lösning. En spole i varje ända är kopplat till samma oscillator men med en fas-skillnad mellan de två ändar. Slidern har då en spole som "ser" dessa två och som är kopplat på ytterligare en spole som är vinkelrät på sändarna. Denna spole har sedan en magnetisk koppling till en uppsamlarspole, t.ex. på sidan av potentiometern (ska vara ganska avlång), som då får ut ett signal som varierar i fas, beroende på var slidern står. Om det är 90° fasskift mellan sändarspolarna kan detta utsignal alltså variera mellan 0° och 90°. Då det är ett fas-signal är styrkan inte viktig varför de induktiva kopplingar kan vara lite sådär och mekanisk noggrannhet är mindre viktig.
* Kapacitiv lösning. Slidern har en "lång" ledande bit som glider över en kapacitiv spänningsdelare. Den består av en mitt-elektrod och elektroder i varje ända, dessa änd-elektroder kan nog behöva att vara avlånga-spetsiga. Skicka in ett AC-signal på mitt-elektroden och ta ut på änd-elektroderna och mät styrkan och vikta dom mot varandra, då får man sliderns position.
Båda dessa metoder är utan kontaktpunkter som nöts, de är ganska smutståliga men de behöver en del elektronik för att fungera.
Grunden i problemet är att det är en mekanisk kontaktpunkt som används, den blir utsatt för mekanisk slitage och är även känslig för smuts. Alltså ville det perfekta potentiometer vara utan dessa problem.
Ett optisk potentiometer är känd sedan många år, där kan smuts/damm dock vara ett problem. Vid roterande potentiometer kan det vara enklare att täta, ska det vara skjutpotentiometer blir tätningen en del mer besvärlig att få bra nog.
Att flytta en LED fram o tillbaka är ingen bra idé heller, då ska det antingen finnas släpkontakter för strömmen eller ledningar som böjs, båda delar ger problem i längden!
Lösningen är då att man bygger en bit elektronik som i grunden "bara" avkänner sliderns position och omvandlar den till en spänning/värde. Omedelbart ser jag för mig ett par möjliga lösningar:
* Induktiv lösning. En spole i varje ända är kopplat till samma oscillator men med en fas-skillnad mellan de två ändar. Slidern har då en spole som "ser" dessa två och som är kopplat på ytterligare en spole som är vinkelrät på sändarna. Denna spole har sedan en magnetisk koppling till en uppsamlarspole, t.ex. på sidan av potentiometern (ska vara ganska avlång), som då får ut ett signal som varierar i fas, beroende på var slidern står. Om det är 90° fasskift mellan sändarspolarna kan detta utsignal alltså variera mellan 0° och 90°. Då det är ett fas-signal är styrkan inte viktig varför de induktiva kopplingar kan vara lite sådär och mekanisk noggrannhet är mindre viktig.
* Kapacitiv lösning. Slidern har en "lång" ledande bit som glider över en kapacitiv spänningsdelare. Den består av en mitt-elektrod och elektroder i varje ända, dessa änd-elektroder kan nog behöva att vara avlånga-spetsiga. Skicka in ett AC-signal på mitt-elektroden och ta ut på änd-elektroderna och mät styrkan och vikta dom mot varandra, då får man sliderns position.
Båda dessa metoder är utan kontaktpunkter som nöts, de är ganska smutståliga men de behöver en del elektronik för att fungera.
