Är detta labbaggregat värt att bygga?

[sodjan]

> (se bifogad fil)

Bifogad vardå ?

[kimmen]

Fixat. Jag hade missförstått hur bifoga-funktionen fungerar verkar det som.

[prototypen]

Fy vilken vedervärdig koppling.
Det går att göra en switchad koppling för noll-last, titta på en mobilladdare som inte är ansluten till telefonen.

Håller med Kimmen om problemen.
IceCap har också rätt.

Men det är ju fritt att prova.

Protte

[rikkitikkitavi]

när jag simulerade sekundärswitchade nätagg m thyrsitor (man kan använda mosfet också tex efter likriktarbryggan) fann jag snabbt att antingen blev det små (1-2 mH ) spolar och god spänningsverkningsgrad (dvs man kan utnyttja större delen av trafons sekundärspänning) men strömpulserna blev hiskeliga (upp mot 50A) och eftersom de är repetetiva måste switcharna designas därefter.
Likaså allting egentligen i kretsen.

Med högre induktanser blev strömspikarna lägre men en 20A , 5-10mH spole är rätt stor. samtidigt blir max effektiv utspänning kanske 70% av toppvärdet av sekundären. Rätt stora spänningsfall över spolen mao. Men det är en induktiv last.

Så en 50% större trafo är inte orimligt.

Nu är det switchning vid 50Hz såklart.

[kimmen]

Fortsätter man öka spolen (som då sitter efter likriktaren) får man till slut fyrkantsvågformad ström och en effektfaktor på 0.9 vid full utspänning. Transformatorn blir dock mindre eftersom effektfaktorn är bättre än för en "vanlig" likriktare som ligger nedåt 0.6-0.7, men spolen och transformatorn tillsammans blir antagligen större. Och det man då har är i princip en buck-regulator som arbetar vid 100 Hz...

Transformatorstorlek för att klara 40V 5A DC ut blir något i stil med:
Normal likriktare (möjligen med lindningsomkoppling): 40V 10A (400 VA)
Fasvinkelstyrning, endast måttlig induktans: 40V 15A (600 VA) - eller kanske till och med ännu värre...
Stor spole: 60V 5A (300 VA)

Här är en bild på innanmättet i 60 V, 10 A-aggregatet från Oltronix. Spolen är klumpen i mitten, men den är ändå inte tillräckligt stor för att nå fyrkantsformad ström. Transformatorn ger c:a 90V AC RMS om jag minns rätt vid nominell nästpänning och utan last.

[labmaster]

Innan denna tråd rinner iväg till andra breddgrader kanske vi skall fråga TS vad han menar med sin fråga "Är detta labbaggregat värt att bygga?".

Vad menar TS med "värt" och hur skall vi mäta detta värde?

Är det pengar som TS menar så borde det vara enkelt att ta reda på. Följande procedur kan användas:

1. Starta en klocka;
2. Bedöm tiden för att leta leverantörer och priser för samtliga komponenter inklusive låda;
4. Bedöm tiden CAD:a kretskort;
5. Bedöm tiden för att etsa kretskort eller alternativt beräkna kostnaden för köp av tillverkningen;
6. Bedöm tiden det tar att bestycka och löda kretskortet;
7. Bedöm tiden för mekanikarbetet med lådan;
8. Bedöm tiden för att montera kretskort, knappar, instrument och trafo i lådan;
9. Bedöm tiden för kabeldragning i lådan;
10. Summera alla tider och multiplicera med lämplig koefficient för att få fram kostnaden;
12. Summera kostnad för tiden och alla komponenter inklusive låda;
13. Stäng av klockan och multiplicera delta T med kostnadskoefficienten och addera produkten till summan i punkt 12.

Jämför sedan den framräknade kostnaden med vad det kostar att köpa ett labaggregat och vipps finns svaret på TS fråga "Är detta labbaggregat värt att bygga?".

Finns det redan nu någon som kan våga sig på en kvalificerad gissning med utgångspunkt i det 13 punkterna?

[prototypen]

Jag har (köpt färdigt) aggregat från Powerbox och de har "lindningsomkopplare" på transformatorn som kopplas om med relän.
Det minskar förlusten vid låg spänning och hög ström.

Protte

[Mizzarrogh]

Frågar man mig om motivet så är jag bara en fattig studerande som behöver ett extra kraftigt labbagg som går att ställa ned till noll och gärna minst 24 eller 48V kontinuerlig maxbelastning på relativt hög effekt men också ger ren och snygg utström/spänning på lågvolt och vill bygga själv pga taskig ekonomi i fråga om tillgångar på reda pengar men kan offra tid och gillar att bygga för att lära.

Edit, skulle föredra linjärt i mitt fall men dök upp några mycket intressant synpunkter här om olika lösningar.
Har för egen del en stor 24V IE kärna på 430 VA som nu är "över" från ett annat projekt och en drös småkomponenter (bland annat precicionsmotstånd mm) jag tänkte utgå från, jag vet inte om TS redan har grejer liggandes eller om han tänkt allt nytt.

[kimmen]

Finns det redan nu någon som kan våga sig på en kvalificerad gissning med utgångspunkt i det 13 punkterna?

Jag vågar nog mig på att säga att svaret är nej, och det gäller väl ganska många elektronikbyggen.

Fast är det så att man vill bygga ett labaggregat snarare än att man behöver ett labaggregat så är det ju inte riktigt det som är frågan.

prototypen: Jag har ett gammalt HP som också kör lindningsomkoppling fast med triacar i stället för reläer. Det som är lite tråkigt om man vill bygga sånt själv är att det är trevligt att ha uppåt 4 olika steg, men med vanliga t.ex. 2x15V transformatorer får man bara två olika lägen och kan inte få ner storleken på kylflänsen så mycket som man kanske skulle vilja.

[kankki]

^ Men det är ju lätt fixat med seriekopplade trafor

[rikkitikkitavi]

svar till TS:
nej jag tror inte nätaggregatet är motiverat att bygga:

1) hur ofta behöver man reglerad spänning 40V OCH 5A?
2) det är inte helt enkelt att få till som du ser, räkna med en hel del smällda komponenter.Elektorbygget är inte helt stabilt.


jag kör med vridtrafo+ringkärna+ kondensatorbank modell större när jag vill ha typ 10A eller mer.
nu är det inte jättebilligt, men både vridtrafos och ringkärnor går på tradera ibland för bråkdelen av nypriset.

Bättre isåfall att bida sin tid och buda på olika kylflänsar mm på tradera.
förakta inte fläktkylning. sedan hade jag tänkt köpa/bygga ett mindre aggregat, typ 30-40V kanske 3A

[Mizzarrogh]

Men, hur skulle det ultimata labbagget då se ut?

[prototypen]

Några 30 volt 3 A, serie och parallellkoppling. Med 2 st går det få till 30V 6A eller 60 V 3A eller +- spänning eller en 5 volt och en 12V eller en till kretskortsborrmaskin medan den andra står och driver byggprojjet för långtidstest.
Bättre med flera små lätta så man inte behöver använda hela biceps vid förflyttning för 99% av projekten drar mindre än 1 A sett till EF hela medlemskår.

Protte

[rikkitikkitavi]

ja, det är nog en rätt bra beskrivning.

de få saker man bygger som kräver mer än 5A vid 30-40C kräver ändå att man investerar i en speciell nätdel.

[MiaM]

OBS att om man seriekopplar nätagg så måste varje agg ha backspänningsskyddsdiod som tål den maximala ström som det starkaste nätagget kan ge, alternativt måste varje nätagg tåla så hög backspänning som summan av de övriga nätaggens spänning.

I teorin kan man säkert länka ihop strömgräns/spänningsgräns mellan nätaggen, men kommer det alltid funka i praktiken?


Det där med vridtrafo är kanske inte så dumt för övrigt - man skulle kunna bygga ett nätagg som har separat nätinmatning för styrelektroniken och för effektmatningen, och ha ett mätinstrument som anger hur stor effektförlust man har och hur nära klippning (=brum) man är. Man kan nog spara en del kylflänsstorlek på att göra så.


Jag skulle för övrigt tro att 2*40V 5A reglerbart nätagg är nog i stort sett bara användbart då man labbar med olika former av slutsteg. När man gör det så kan man nog å andra sidan klara sig rätt långt om man bygger två ihoplänkade "strömgränsmoduler" eller halvledarsäkringar som kan "prata" med varandra och som ser till att ifall en modul bryter så bryter även den andra för att inte få osymetrisk matning.

Å tredje sidan verkar det som om man i stort sett behöver prova slutsteg på två sätt, dels en första start utan last och med rätt klen gräns på inkommande ström, och dels med full fart på nätagget och riktig last. Den där klena gränsen kan man nog ofta fixa genom att sätta klena motstånd i serie med matningen. Om jag inte minns galet så tyckte Elektor att man skulle köra med 10ohm-motstånd (tror det var vanliga 1/4W) istället för säkringarna på kretskortet till Crescendoslutsteget då man gör första provkörningen utan last.


När behöver man över huvud taget stabbad spänning (med mer än försumbar ström) över säg kanske 15V?