Det finns ju massor av litteratur om radioteknik som sådan. Men den är knappast praktisk. Det är mer baskunskaper att använda när man jobbar med radio eller elektronik inom radio.
Om du "bara" ska använda dig av en modul för överföring av data , och vill lära dig hur du gör i praktiken, så finns det inte så mycket litteratur vad jag vet. Då får man istället samla på sig lite kunskaper från olika håll.
Så frågan först är på vilken nivå du vill ha kunskap?
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta praktiskt hur du använder en radiomodul för att överföra olika data.
Då föreslår jag följande:
1) du studerar informationen om den modul du tänker använda (den som Klas-Kenny länkar till ovan är utmärkt för din applikation!). Ladda ner databladet för läsning. I den korta informationen på produktsidan ser du följande:
Intelligens på modulen, man skickar och tar imot RS232 data.
Man slipper skriva radioprotokoll, modulen tar hand om detta automatiskt
RS232 interface TTL nivå
Serial port data rate: 4800/9600/19200/38400/57600/115200bps.
RF data rates: Software-selectable
5K/10K/20K/30K/40K/50K/77K /100K/150K/200K/250Kbps
32 kanaler, valbart med mjukvara
(mina fet-markeringar)
Nyckelorden är RS232 samt "TTL"-nivåer. Då får vi läsa om dataöverföring... (Googla!)
exempelvis den här artikeln:
How RS232 works
Här får man reda på att RS232 är signaler som överförs i kabel med spänningsnivåer upp till +/- 12 volt.... men vänta nu... vad betyder då
TTL-nivåer? TTL är ett äldre uttryck för transistorbaserade logikkretsar. De brukar drivas med 5 volt matningsspänning. Alltså kommunicerar din radiomodul inte med +/- 12 volt som är normalt vid RS232 utan med 0V och +5V som logiska nivåer. Detta är perfekt, för då kan du direkt ansluta logiska kretsar eller en mikrocontroller till din modul. RS232 på TTL-nivå finns egentligen inte (för RS232 är ALLTID upp till +/- 12V) , därför använder man andra begrepp, t.ex UART
(Universal Asynchronius Receiver Transmitter) som betecknar en krets som kan ta emot och sända data på 5 volts nivå.
Googla därför även på
UART!
"RS232" brukar normalt överföra åtta databitar åt gången (en byte) med en viss hastighet som man bestämt i förväg. För att få olika funktioner måste du därför ge dessa bytes en mening.
Som bekant kan en byte innehålla ett tal mellan 0 och 255, representerat med åtta binära siffror. Så om du vill göra något enkelt (styra några på/av funktioner t.ex. ) kan det räcka att varje funktion har ett nummer som motsvaras av t.ex. de fem lägsta bitarna i byten. De kan ge 32 olika kombinationer. Säg nu att den sjätte biten innehåller information om det ska vara "on" eller "off". Den sjunde och åttonde biten används då inte (men kan komma till användning om du vill utveckla fler funktioner)
exempel:
00 = 00000 motor0
01 = 00001 motor1
02 = 00010 lysdiod A
03 = 00011 lysdiod B
04 = 00100 lysdiod C
05 = 00101 strålkastare
06 = 00110 nödstopp
07 = ... etc...
så om du vill tända lysdiod B skickar du en byte innehållande talet 35 = 00
100011.
släcka lysdiod A: 00
000010 (tänd och släck-biten är fetmarkerad)
TIll detta kommer också startbit och stopbit(ar), men detta sköts vanligtvis automatiskt om man använder en UART-krets.
Detta var bara ett väldigt enkelt exempel för att illustrera ett mycket enkelt dataprotokoll som fungerar praktiken. Men du kan i princip överföra vilken data som helst. Det är bara hastigheten som begränsar mängden data.
För att skicka och ta emot datan behövs någon krets som genererar signalen, och en krets som tolkar den. Nästan alla enkla mikrocontrollers idag innehåller sådana färdiga moduler som bara är att koppla in.
EN bok som jag har i handen nu heter
"Mikroprocessorteknik" och är skriven av Per Foyer. Kapitel 17 i den boken handlar enbart om UART och hur man använder det i praktiken i en processor. Rekommenderas. (Hela boken är bra för övrigt!)