Slip stick är när bordet sjunger ner genom oljefilmen och sugs fast, händer när man står stilla utan rörelse för länge. Momentet som behövs för att få loss bordet kan vara mycket större än vad som går åt för att förflytta bordet.
Angående momentet som din motor behöver ha så är momentet som går åt för att flytta bordet plus momentet för att fräsa ganska litet i förhållande mot vad du behöver för att accelerera.
fräsbygge
Re: fräsbygge
okej så 2.2 Nm att flytta bordet är inget problem alltså...
och vad gäller accelerationemomentet krävs en del kraft för bordet väger då 40-50 kilo!!
jag antar att det i styrenheter/mjukvara redan finns sånt som varierande pulslängd vid acceleration och deceleration och styrpulser med
sneda flanker, eller t.o.m sinusformade, för att mjuka upp det hela..
för med raka snabba likformiga pulser undrar jag om det går öht, om inte motorn ger typ 20Nm....
och vad gäller accelerationemomentet krävs en del kraft för bordet väger då 40-50 kilo!!
jag antar att det i styrenheter/mjukvara redan finns sånt som varierande pulslängd vid acceleration och deceleration och styrpulser med
sneda flanker, eller t.o.m sinusformade, för att mjuka upp det hela..
för med raka snabba likformiga pulser undrar jag om det går öht, om inte motorn ger typ 20Nm....
Re: fräsbygge
Det finns mycket riktigt accelerations och retardationsinställningar i åtminstone MACH3 (där är de väl dock en och samma om jag inte minns fel), anges väl i mm/s^2 . Vad du ska med sågtandade eller sinusformade styrsignaler till förstår jag inte, riktning och puls till stegmotorkorten är väl normalt fyrkantsvåg helt enkelt.
Re: fräsbygge
#sinusformade styrsignaler verkar ha ett namn.....sine/cosine microstepping...#
Men det är väl "fördelningen" mellan de två lindningarna som är sine/cosine?
Signalen är fortfarande vanlig fyrkantvåg.
Men det är väl "fördelningen" mellan de två lindningarna som är sine/cosine?
Signalen är fortfarande vanlig fyrkantvåg.
Re: fräsbygge
Det verkar som att ni pratar om två olika saker. Det ena ("sin/cos microstepping") är strömmens förhållande mellan motorns båda lindningar och det andra (det som styr accelerationen) är "kurvformen" på den av CNC-styrningen (PC med Mach3 eller EMC2 etc) genererade acceleration- och retardationsrampen.
Stegmotordrivkortet tar kommando i form av steg-pulser, en puls betyder ett steg. Ju högre frekvens steg-pulserna har, desto fortare snurrar motorn. Dessa pulser ser lika dana ut oavsett hastighet eller acceleration, det enda som ändras är med vilken frekvens pulserna skickas till drivkortet.
För att accelerera motorn börjar man på en låg frekvens (vanligtvis noll) och "rampar upp" frekvensen tills når önskad hastighet. I Mach3 är accelerationsrampen linjär, dvs hastigheten börjar på noll och ökar sedan linjärt till önskad hastighet uppnås (trapets-profil). Detta funkar OK men är inte alltid optimalt. I bland är S-formad acceleration bättre pga av minskade påfrestningar i början och slutet av acceleration- och retardationsrampen. Jag vet inte om EMC2 erbjuder S-formad acceleration men det finns en special-version av Mach3 som har det men den uppdateras inte för närvarande och har en del begränsningar.
Stegmotordrivkortet tar kommando i form av steg-pulser, en puls betyder ett steg. Ju högre frekvens steg-pulserna har, desto fortare snurrar motorn. Dessa pulser ser lika dana ut oavsett hastighet eller acceleration, det enda som ändras är med vilken frekvens pulserna skickas till drivkortet.
För att accelerera motorn börjar man på en låg frekvens (vanligtvis noll) och "rampar upp" frekvensen tills når önskad hastighet. I Mach3 är accelerationsrampen linjär, dvs hastigheten börjar på noll och ökar sedan linjärt till önskad hastighet uppnås (trapets-profil). Detta funkar OK men är inte alltid optimalt. I bland är S-formad acceleration bättre pga av minskade påfrestningar i början och slutet av acceleration- och retardationsrampen. Jag vet inte om EMC2 erbjuder S-formad acceleration men det finns en special-version av Mach3 som har det men den uppdateras inte för närvarande och har en del begränsningar.
Re: fräsbygge
hej igen.
jag pratade om båda, microstepping i sinusform get mjukare acceleration/decelaration på bitnivå och pulsbreddsvariation på "global"(är det rätt uttryck) nivå?
iofs kan man ju sinus-variera puldbredden åckså vilket skulle ge mycket mjuka rörelser.
vet inte om det egentligen är ngt problem, allt annat än hela fyrkantiga pulser kanske är överkurs? det erfarenheten har jag inte men kanske kommer att få.
att flytta ett, i mitt fall, 50 kilos järnblock i digitala steg inte är speciellt smidigt, det borde låta illa t.o.m.....
mikrosteg är ju ofta till för att öka upplösningen på stegmotorn men om man har hög friktion, som säkert ett gjutjärnsprisma ger så kanske man snarare
minskar nogrannheten ?? det kanske är bättre att ge fräsbordet en rejäl spark vid varje steg med högt moment fram till nästa...
jag pratade om båda, microstepping i sinusform get mjukare acceleration/decelaration på bitnivå och pulsbreddsvariation på "global"(är det rätt uttryck) nivå?
iofs kan man ju sinus-variera puldbredden åckså vilket skulle ge mycket mjuka rörelser.
vet inte om det egentligen är ngt problem, allt annat än hela fyrkantiga pulser kanske är överkurs? det erfarenheten har jag inte men kanske kommer att få.
att flytta ett, i mitt fall, 50 kilos järnblock i digitala steg inte är speciellt smidigt, det borde låta illa t.o.m.....
mikrosteg är ju ofta till för att öka upplösningen på stegmotorn men om man har hög friktion, som säkert ett gjutjärnsprisma ger så kanske man snarare
minskar nogrannheten ?? det kanske är bättre att ge fräsbordet en rejäl spark vid varje steg med högt moment fram till nästa...
