Men ifall det är brott på jordledaren så blir det ju ganska farligt. Ifall det då kommer ström i ett apparathölje så blir både det och alla andra höljen och jordade saker på samma kurs strömförande. Eller?
Tycker det är lite konstigt att jordledaren i kabeln inte ska vara isolerad som de andra ledarna. Men det kommer ju mer och mer att man isolerar med jordstrumpa.
Förklara jord
-
Mizzarrogh
- Inlägg: 24030
- Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
- Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)
Men, en spontan fundering (med reservation för total tankelåsning och trötthet, etc...), om man helt bryter nollan och har tex belysning inkopplad (på ingående trefas ) borde väl volttalet kunna "öka" så man får 380/400V till lamporna?
Att bryta skyddsjord borde väl varken ge till eller från om nollan är intakt?
Edit: Skyddsjord i det specifika sammanhanget altså.
Vidare borde väl effekten utebli helt om det tex enbart satt elmotorer som gick på trefas.
(sagt som teoretisk jamforelse, altsa elmotorer behover ju endast de tre faserna)
Att bryta skyddsjord borde väl varken ge till eller från om nollan är intakt?
Edit: Skyddsjord i det specifika sammanhanget altså.
Vidare borde väl effekten utebli helt om det tex enbart satt elmotorer som gick på trefas.
(sagt som teoretisk jamforelse, altsa elmotorer behover ju endast de tre faserna)
friflytande nollan är 'intakt' bara om belastningen på de 3 faserna är exakt samma - så fort det belastas olika så börjar 'nolla' flyta runt i potential gentemot faslindningarna (i Y-koppel) och i extremt enkelsidig belastning så kan man få 400 Volt på 230-uttag.
det är därför det kan ljusna i lampor när man slår på större laster på anna fas då 'nollan' på tex. lång kabel eller hög resistans gör att lokala nollan åker omkring åtskilliga volt beroende på hur olika laster slås av och på. ju större den 3-fasiga symetriska belastningen är, ju 'stadigare' blir den friflytande nollan och omvänt vid väldigt små laster.
byggström på lång kabel är hopplösa - man kan få 260-volt in i switchade omvandlaren/laptopen/UPS bara för att någon i byggbodarna slog på kaffebryggaren... även om problemet oftast är omvänt med 110 Volt kvar när kaffebryggaren slås på...
det är därför det kan ljusna i lampor när man slår på större laster på anna fas då 'nollan' på tex. lång kabel eller hög resistans gör att lokala nollan åker omkring åtskilliga volt beroende på hur olika laster slås av och på. ju större den 3-fasiga symetriska belastningen är, ju 'stadigare' blir den friflytande nollan och omvänt vid väldigt små laster.
byggström på lång kabel är hopplösa - man kan få 260-volt in i switchade omvandlaren/laptopen/UPS bara för att någon i byggbodarna slog på kaffebryggaren... även om problemet oftast är omvänt med 110 Volt kvar när kaffebryggaren slås på...
-
Mizzarrogh
- Inlägg: 24030
- Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
- Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)
Jord, skyddsjord är en mycket gammal betäckning som i princip inte har någon relevans i dag, med undantag av några få mycket speciella applikationer.
Jorden uppfanns när man införde telegrafen en gång i tiden, just för att spara kabel, man använde marken som återledare, samma gällde de första enfas systemen.
I dag, eftersom den svenska elförsörjningen är baserad på trefassysten finns inget behov av en nolledning (jordledningen förr).
Nollan skapas i transformatorstationen genom en Y-kopplad sekundärsida.
All inkommande kraft i svenska anläggningar är just fyrledarsystem, dvs tre faser och nolla, nollan har per definition inget potential, eftersom den ligger i Y-ets mittpunkt, dessutom är för det mesta transformatorns hölje anslutet till nollan
Dock kom man underfund med, (förr i tiden), att i vissa lägen kunde apparater med plåthöljen bli spänningsförande (pga fel i apparaten eller vattenbegutning), för att skydda mot detta, införde man en extra noll-ledare som är förbunden med höljet, för att undvika ihopblandning med den normala nollan döpte man denna extra nolla till just skyddsjord, under senare tid specade man också vilken färg den skall ha (gul/Grön), kunde vara röd, gul mm förr i tiden.
Denna extra nollledara ansluts i centralen till den inkommande nollan.
Varför gjorde man sig då åbäket med att ansluta en extra nollledare, varför inte bara ansluta den vanliga nollan till höljet också.
Orsaken till detta är enkel, den typ av stickproppar vi använder är inte skyddade mot polvändning, dvs du kan sätta i stickproppen hur som helöst, det innebär att man alltså inte kan garantera att nollan till apparaten alltid ansluts till nollan i vägguttaget, det är alltså 50% chans att höljet blir spänningsförande. Därav den extra ledaren och den extra kontakten på stickproppen/vägguttaget.
Betänk att frm till en ungefär tio år sedan (innan vi gick med i EU) så installerades det enbart jordade uttag i kök och tvättstuga, alla andra platser var ojordade, och man kunde naturligtvis utan problem ansluta ett jordat föremål i ett jordat uttag, dock inte tvärtom (krave på skyddsjord berodde på risken för vattenspolning av apparaten)
Så summa summarum I sverige är skyddsjorden inget annat än en extra nolledare, och fyller egenteligen ingen annan funktion.
Specialfallen då, jo från det allmänna nätet fristående elverk måste få en refernspotential och denna är jorden i dess riktiga betydelse, annars kan nollan flyta fritt och anta vilken spänning som helst.
Järnvägen använder marken/spåren som återledare.
Televerket använder marken som återledare i de gamla analoga näten med luftburen 4-skruv, även viss nedgrävd kabel, man kan se detta genom att de ansluter en jordklämma till vattenrör o dyl.
All radiosändning använder marken som återledare, det är därför det är så viktigt att ha ett vettigt jordplan.
Alla som sysslar med amatörradio, 40 och 80m banden hade i regel ett ordentligt jordspett/plåt nergrävd.
Utomlands, t.ex. i USA är det dock helt annorlunda, det är inte heltt ovanligt att man matar två faser in i fastigheterna, och har 110V skillnad mellan dessa faser (pga lokala trafos och avsaknad av tre-fasnät) i dessa lägen är skyddsjorden livsviktig och där har man riktiga jordplåtar/spett nergrävda.
Om man i en svensk 3-fas installation får avbrott i nolledaren mot nätet blir den "fria" ändan flytande, har man en 100% symetrisk belastning så händer inget, är belastningen osymetrisk får man en potentialsskillnad, dvs nollan flyter gentemot nätet och sannolikt marken, får man ett fasbortfall så spänningsätter man den fria fasen genom att man har laster mellan den de spänningsatta faserna nollan och den fria fasen.
Kort sagt ordet "jord" och "skyddsjord" är enbart en gammal term som används i brist på ett bättre ord.
Ofta använder man faktiskt "skyddsledare" i dagens nomenklatur i stället för "jord"
Samma gäller inom elektroniken, fast "skärm" är ett bättre ord.
Jorden uppfanns när man införde telegrafen en gång i tiden, just för att spara kabel, man använde marken som återledare, samma gällde de första enfas systemen.
I dag, eftersom den svenska elförsörjningen är baserad på trefassysten finns inget behov av en nolledning (jordledningen förr).
Nollan skapas i transformatorstationen genom en Y-kopplad sekundärsida.
All inkommande kraft i svenska anläggningar är just fyrledarsystem, dvs tre faser och nolla, nollan har per definition inget potential, eftersom den ligger i Y-ets mittpunkt, dessutom är för det mesta transformatorns hölje anslutet till nollan
Dock kom man underfund med, (förr i tiden), att i vissa lägen kunde apparater med plåthöljen bli spänningsförande (pga fel i apparaten eller vattenbegutning), för att skydda mot detta, införde man en extra noll-ledare som är förbunden med höljet, för att undvika ihopblandning med den normala nollan döpte man denna extra nolla till just skyddsjord, under senare tid specade man också vilken färg den skall ha (gul/Grön), kunde vara röd, gul mm förr i tiden.
Denna extra nollledara ansluts i centralen till den inkommande nollan.
Varför gjorde man sig då åbäket med att ansluta en extra nollledare, varför inte bara ansluta den vanliga nollan till höljet också.
Orsaken till detta är enkel, den typ av stickproppar vi använder är inte skyddade mot polvändning, dvs du kan sätta i stickproppen hur som helöst, det innebär att man alltså inte kan garantera att nollan till apparaten alltid ansluts till nollan i vägguttaget, det är alltså 50% chans att höljet blir spänningsförande. Därav den extra ledaren och den extra kontakten på stickproppen/vägguttaget.
Betänk att frm till en ungefär tio år sedan (innan vi gick med i EU) så installerades det enbart jordade uttag i kök och tvättstuga, alla andra platser var ojordade, och man kunde naturligtvis utan problem ansluta ett jordat föremål i ett jordat uttag, dock inte tvärtom (krave på skyddsjord berodde på risken för vattenspolning av apparaten)
Så summa summarum I sverige är skyddsjorden inget annat än en extra nolledare, och fyller egenteligen ingen annan funktion.
Specialfallen då, jo från det allmänna nätet fristående elverk måste få en refernspotential och denna är jorden i dess riktiga betydelse, annars kan nollan flyta fritt och anta vilken spänning som helst.
Järnvägen använder marken/spåren som återledare.
Televerket använder marken som återledare i de gamla analoga näten med luftburen 4-skruv, även viss nedgrävd kabel, man kan se detta genom att de ansluter en jordklämma till vattenrör o dyl.
All radiosändning använder marken som återledare, det är därför det är så viktigt att ha ett vettigt jordplan.
Alla som sysslar med amatörradio, 40 och 80m banden hade i regel ett ordentligt jordspett/plåt nergrävd.
Utomlands, t.ex. i USA är det dock helt annorlunda, det är inte heltt ovanligt att man matar två faser in i fastigheterna, och har 110V skillnad mellan dessa faser (pga lokala trafos och avsaknad av tre-fasnät) i dessa lägen är skyddsjorden livsviktig och där har man riktiga jordplåtar/spett nergrävda.
Om man i en svensk 3-fas installation får avbrott i nolledaren mot nätet blir den "fria" ändan flytande, har man en 100% symetrisk belastning så händer inget, är belastningen osymetrisk får man en potentialsskillnad, dvs nollan flyter gentemot nätet och sannolikt marken, får man ett fasbortfall så spänningsätter man den fria fasen genom att man har laster mellan den de spänningsatta faserna nollan och den fria fasen.
Kort sagt ordet "jord" och "skyddsjord" är enbart en gammal term som används i brist på ett bättre ord.
Ofta använder man faktiskt "skyddsledare" i dagens nomenklatur i stället för "jord"
Samma gäller inom elektroniken, fast "skärm" är ett bättre ord.
Just därför så ställs det faktiskt vissa specifika krav på skyddsjorden.jorx skrev:Men ifall det är brott på jordledaren så blir det ju ganska farligt. Ifall det då kommer ström i ett apparathölje så blir både det och alla andra höljen och jordade saker på samma kurs strömförande. Eller?
I en stickpropp (som kanske går till ett grenuttag med flera apparater anslutna) så skall jordledaren vara så lång att om sladden slits loss så lossnar den sist. Jordblecken i ett uttag får kontakt innan, och bryts efter, stiften för fas och nolla. I elektriska apparater skall jorden normalt vara "dubbelt förankrad" för att minimera risken att den lossnar.
Det är ALDRIG apparaten i sig som har skyddsjordskrav, i princip.
Det finns oändligt många apparater med plåthöljen som inte är skyddsjordade.
Det är RUMMET som bestämmer om det skall vara jordat, därför kan man inte sätta en ojordad apparat i ett jordat vägguttag (med undantag av dubbelisolerade), tvärtom går bra.
Det nuvarande kravet att alla uttag skall vara skyddsjordade är en EU-harmonisering, eftersom man i många EU-Länder har, i jämförelse med Sverige, "Undermåliga" installationer.
Det finns oändligt många apparater med plåthöljen som inte är skyddsjordade.
Det är RUMMET som bestämmer om det skall vara jordat, därför kan man inte sätta en ojordad apparat i ett jordat vägguttag (med undantag av dubbelisolerade), tvärtom går bra.
Det nuvarande kravet att alla uttag skall vara skyddsjordade är en EU-harmonisering, eftersom man i många EU-Länder har, i jämförelse med Sverige, "Undermåliga" installationer.
Jodå, det finns gott om standarder som kräver att om apparaten är klass I så skall bruksanvisningen instruera att apparaten måste anslutas till jordat uttag.
Det finns alltså massor av apparater som man inte får ansluta till ett gammal klass 0-uttag, även fast det går.
Och alla uttag behöver inte vara skyddsjordade, det är fullt tillåtet med Klass II-uttag (de har inte varit så vanliga hittills, men börjar bli mer spridda).
Det finns alltså massor av apparater som man inte får ansluta till ett gammal klass 0-uttag, även fast det går.
Och alla uttag behöver inte vara skyddsjordade, det är fullt tillåtet med Klass II-uttag (de har inte varit så vanliga hittills, men börjar bli mer spridda).
