Det finns borstlösa motorer som är gjorda för att gå med låga hastigheter genom att bla öka polantalet vilket gör att de även får ett väldigt högt vridmoment. Man ser sedan tex knappt någon eldriven cykel med borstade motorer och det de är också normalt mer effektiva än en motsvarande borstad.
Drivningen är bra mer avancerad till borstlösa men det kan dock ändå vara väldigt enkelt speciellt om det handlar om lägre varv och om man vill ha max moment från 0 i hastighet. Då används ibland istället hallswitchar för kommuteringen och det kräver en mycket enklare elektronikdel än om det varit helt elektroniskt utan dessa.
Dessa typer brukar finnas på Ebay för en låg summa.
Mer mos till min elmoppe.
Tack xxargs och Henry mycket informativt.
Motorn som sitter på moppen nu är borstlös, men det spelar kanske minder roll.
Nä, jag ville bara veta för höra om det är någon skillnad på vrid och varvtal i förhållande till storlek på dessa olika typer. Men nu fattar jag att det är polantalet som styr högsta varvet och lika så hur mycket högt vridmoment man får.
Man använder alltså hallswitchar för att känna av rotorläget på de lite billigare stystemen.
xxargas.... du pratar om riktigt höga varvtal, vart går gränsen för det. Vet inte exakt men jag skulle tro att motorn jag har går mellan 3500 och 4000 varv kanske mera får mäta för att få exakt. Höga varvtal snackar vi 10 000 rpm och uppåt?
Om man har en motor med kol hur fixar man styrningen då, som en kraftig spänningsregulator eller?
Motorn som sitter på moppen nu är borstlös, men det spelar kanske minder roll.
Nä, jag ville bara veta för höra om det är någon skillnad på vrid och varvtal i förhållande till storlek på dessa olika typer. Men nu fattar jag att det är polantalet som styr högsta varvet och lika så hur mycket högt vridmoment man får.
Man använder alltså hallswitchar för att känna av rotorläget på de lite billigare stystemen.
xxargas.... du pratar om riktigt höga varvtal, vart går gränsen för det. Vet inte exakt men jag skulle tro att motorn jag har går mellan 3500 och 4000 varv kanske mera får mäta för att få exakt. Höga varvtal snackar vi 10 000 rpm och uppåt?
Om man har en motor med kol hur fixar man styrningen då, som en kraftig spänningsregulator eller?
En annan skilland mellan borstlöst och koltypen är att lindningarna sitter olika - i rotorn på kolmotorer och i statorn på borstlösa. Det gör att kylningen blir mer effektiv i borstlösa motorer, och ofta är de mer kompakta och täta jämfört med kolvarianten som ofta är ganska "luftiga", med vädringsöppningar o så.
Nja då statorn inte roterar som på en med borstar så bör det av den anledningen vara tvärtom. Däremot så är inte för sällan rotorns topp formad på så sätt att den kan agera fläkt eller att en tex en fläkt blåser förbi luft runt lindningarna eller att bara rotationen i sif på rotorn skapar en lätt vind genom den.
Så du menar att jag ska snitta och karva i ett batteri för att halvera det. Mitt sunda förnuft säger nej, kommer säker att lyckas att spilla en massa syra på mig och efter det se ut som odjuret i skönheten och odjuret.whynot skrev:Du kan väl ta ett halvt batteri om Du bara ska prova, försöka hitta ett som Du kommer åt polerna på.
.Hittade en sida med mc batterier på 6 volt 40 ah, men det batteriet kostade 1100:- (nånting) för dyyyrt!
Statorn är per definition den (magnetiskt aktiva) del av motorn som inte roterar - d.v.s. i en borstlös motor är statorn elektromagnetisk och består i princip av lindningarna, som alltså blir lättare att kyla då de har bra termisk kontakt med höljet, medan rotorn består av t.ex. en permanentmagnet eller kortslutna lindningar (induktionsmotor).Henry skrev:Nja då statorn inte roterar som på en med borstar så bör det av den anledningen vara tvärtom. Däremot så är inte för sällan rotorns topp formad på så sätt att den kan agera fläkt eller att en tex en fläkt blåser förbi luft runt lindningarna eller att bara rotationen i sif på rotorn skapar en lätt vind genom den.
I en motor med borstar sitter lindningarna i rotorn och det enda sättet att kyla dem blir alltså med luft, vilket inte är så effektivt. Särskilt om motorn kyler sig själv och går med lågt varvtal ibland, som i en moppe, kanske.
Se t.ex. Wikipedia.
Nu har jag inte bara haft bort skyddskåporna från moppen utan även tagit en massa bilder, ska lägga upp lite bilder, lättare att diskutera kring en bild.
Det sitter en borstlös motor på moppen, och till den så går det tre lika trådar, typ 2.5kvmm ser det ut som. Går motorn på 3 fas eller var för tre trådar.
Passade på att mäta lite, inveten kunde utan problem förbruka 50 amper ut vid 48 volt in, men då fick man hålla i bakbromsen duktigt. Mätte batterierna också, dessa lämnar 13.3 volt styck obelastade, vilket ger ca 52 volt när alla 4 är i serie. Jag har tänk at addera ett 6 volt mc batteri för att få högre in späning till inverten. Vad tror ni händer om jag ökar in spänningen till inverten? Kommer den att lämna högre utspänning och om den gör det så borde det väl betyda att jag får högre vrid. Och högre vrid kan innebär högre hastighet iaf i uppförsbacken. Eller tror ni inte att det blir nån större skilland förutom att det går mindere ström genom baterierna om effekten är konstant?
Det sitter en borstlös motor på moppen, och till den så går det tre lika trådar, typ 2.5kvmm ser det ut som. Går motorn på 3 fas eller var för tre trådar.
Passade på att mäta lite, inveten kunde utan problem förbruka 50 amper ut vid 48 volt in, men då fick man hålla i bakbromsen duktigt. Mätte batterierna också, dessa lämnar 13.3 volt styck obelastade, vilket ger ca 52 volt när alla 4 är i serie. Jag har tänk at addera ett 6 volt mc batteri för att få högre in späning till inverten. Vad tror ni händer om jag ökar in spänningen till inverten? Kommer den att lämna högre utspänning och om den gör det så borde det väl betyda att jag får högre vrid. Och högre vrid kan innebär högre hastighet iaf i uppförsbacken. Eller tror ni inte att det blir nån större skilland förutom att det går mindere ström genom baterierna om effekten är konstant?
Om styrenheten har inbyggd strömbegränsning (vilket den med stor sannolikhet har) kommer det inte gå fortare i uppförsbackarna; den kraften begränsas av vridmomentet motorn ger vid strömbegränsningen. Att öka spänningen ger högre toppfart samt högre acceleration i hastigheter då spänningen tidigare inte räckte för att få strömbegränsningen att slå till.
Ett sätta att öka strömbegränsningen är att ändra resistansen på det motstånd som används för att känna av strömmen. Begränsningen finns antagligen där för att motorn och/eller styrenheten inte ska bli för varm.
Ett sätta att öka strömbegränsningen är att ändra resistansen på det motstånd som används för att känna av strömmen. Begränsningen finns antagligen där för att motorn och/eller styrenheten inte ska bli för varm.
