När ska du göra armen motorstyrd då?
Spotwelder
Vad finns det för säkerhetsaspekter på en sån här maskin? Vi vet ju att det går höga strömmar men vid låg spänning. Vi vet också att det blir väldigt varmt. Men vad finns det för risker (livshotande) vid användning av maskinen? Borde armarna vara helt isolerade så att bara spetsarna kan vara strömförande? Finns det MOT:ar (Microwave Oven Transformer) som man bör undvika? Vad är lämplig trådarea och antal varv att linda på en MOT? (beror det på valet av MOT?) Ser vi några konstruktionsmissar i att bara styra primären med en kontaktor, kanske ett elektroniskt påslag är att föredra, om inte annat för att kunna koppla på vid nollgenomgång 
Sedan har vi ju trycket, tidigare i tråden kan man läsa att olika tryck kräver olika strömmar och tider, vad är det optimala förhållandet mellan tryck/ström/tid?
Man blir ju lite sugen att prova men innan man sätter igång kan det ju vara bra att läsa på lite mer och ställa 1000 frågor
Jag förljer tråden med spänning...
/PeterH
Sedan har vi ju trycket, tidigare i tråden kan man läsa att olika tryck kräver olika strömmar och tider, vad är det optimala förhållandet mellan tryck/ström/tid? Man blir ju lite sugen att prova men innan man sätter igång kan det ju vara bra att läsa på lite mer och ställa 1000 frågor
Jag förljer tråden med spänning.../PeterH
Tja, du vill använda det tjockaste som får plats som sekundär, ca 1.5 varv runt.
Undvik små MOT´s, de duger inte till nått. Enda säkerhetsaspekten jag kan komma på är att låta apparaten kallna ett tag om den börjar lukta konstigt efter mycket svetsande, samt att man bör undvika att få in kroppsdelar mellan elektroderna då detta tryck är allt från nått enstaka kilo för små svetsar, upp till något ton på de största svetsarna.
Btw obby, det heter punktsvets på svenska
Undvik små MOT´s, de duger inte till nått. Enda säkerhetsaspekten jag kan komma på är att låta apparaten kallna ett tag om den börjar lukta konstigt efter mycket svetsande, samt att man bör undvika att få in kroppsdelar mellan elektroderna då detta tryck är allt från nått enstaka kilo för små svetsar, upp till något ton på de största svetsarna.
Btw obby, det heter punktsvets på svenska
"vad är det optimala förhållandet mellan tryck/ström/tid?"
+plåttjocklek, tjocklekar, AC eller DC (vi kör vi mest med MFDC till robotarna (högfrekvent på på pimären dioder efter sekundären)
Det e en liten vetenskap.
Inte konstigt att vi på jobbet har ett par tre stycken svetstekniker som optimerar svetspunkter hela dagar.
Dioderna e INTE 1N4001 har för mej att dom pallar 6000-7000A st (paralellkopplade) och dom e vattenkylda liksom trafon,strömledarna & inte minst elektroderna .
+plåttjocklek, tjocklekar, AC eller DC (vi kör vi mest med MFDC till robotarna (högfrekvent på på pimären dioder efter sekundären)
Det e en liten vetenskap.
Inte konstigt att vi på jobbet har ett par tre stycken svetstekniker som optimerar svetspunkter hela dagar.
Dioderna e INTE 1N4001
har för mej att dom pallar 6000-7000A st (paralellkopplade) och dom e vattenkylda liksom trafon,strömledarna & inte minst elektroderna .
Vad gäller spänning från en omlindad MOT så skall det inte vara någon fara då man inte får upp spänningen så högt då man eftersträvar hög ström. Den jag lindat om tex ger ca 5.1V ut med 6 varv vilket inte är någon fara alls.
En ej omlindad MOT är förstås däremot totalt livsfarlig och personligen hade jag inte ens haft en tanke på att koppla in den förrän jag lindat om sekundären. Den jag lindade om gav ut 2460V vid 0.8A och det hade förstås dödat en direkt.
En ej omlindad MOT är förstås däremot totalt livsfarlig och personligen hade jag inte ens haft en tanke på att koppla in den förrän jag lindat om sekundären. Den jag lindade om gav ut 2460V vid 0.8A och det hade förstås dödat en direkt.
Nej svetsarna i kärnan gör ingen skillnad förutom att det blir högre tomgångsförluster. Transformatorer blir inte mättade av kortslutning, så det är inget problem. Var det metallbitar tvärs över mellan lindningarna på din transformator?Henry skrev:Att bladen i kärnan på en MOT är svetsade skapar förstås en del virvelströmsförluster men tror inte det påverkar utströmmen så värst mycket trots allt. Hade jag tagit bort den del i trafon som skapar strömbegränsningen så hade jag nog fått ut den ström på sekundären som enbart resistansen i primärlindningen i sig begränsat genom trafon då jag tror att trafon agerat som i princip en direkt kortslutning mot nätet då den mycket väl kunnat bli mättad och då hade jag nog blåst säkringen direkt. Fast en hel del ström hade man nog fått ut under den millisekunden.
squiz3r: Det där materialet du tänker på är nog berylliumoxid och finns inte i transformatorn utan magnetronen om det nu finns alls i mikron. Det är en bra elektrisk isolator samtidigt som det är en bra värmeledare. Keramiskt material.
Just ja tomgångsförluster var det ja. Trodde dock järntrafos blev mättade om det var väldigt höga strömstyrkor som översteg vad kärnan kunde leverera men det gäller väl då bara trafos med ferritkärna.
Jo den har metallbitar mellan lindningarna som är av samma typ som kärnan i sig alltså metallameller i lager. Dessa bitar är ca 5 mm tjocka.
Ser dessa som strömbegränsning, får dock ändå ut lite drygt 1000A vid 5.1V vid kortslutning så kärnan hade nog kunnat ge en del extra ifrån sig.
Jo den har metallbitar mellan lindningarna som är av samma typ som kärnan i sig alltså metallameller i lager. Dessa bitar är ca 5 mm tjocka.
Ser dessa som strömbegränsning, får dock ändå ut lite drygt 1000A vid 5.1V vid kortslutning så kärnan hade nog kunnat ge en del extra ifrån sig.
Nej det gäller inte ferrittransformatorer heller. mmf:en från primär- och sekundärlindning tar ut varandra och flödet i kärnan påverkas inte av strömmen. 
Det som bestämmer hur mycket effekt man kan få ut är bara förlusterna i lindningarna. Större kärnor har fördelen att förutom att det ryms mer (tjockare t.ex.) tråd så krävs det färre varv för samma spänning då mättnadsflödet är större pg.a. ökad kärnarea.
Däremot i en spole av vilken sort som helst så beror flödet i kärnan på strömmen genom lindningarna. Och där sker mättningen vid en viss ström. Om mättningen är skarp eller gradvis beror på vad det är för kärna. Kärnor med diskret luftgap mättas skarpt medans järnpulverkärnor har väldigt mjuk mättning.
Det som bestämmer hur mycket effekt man kan få ut är bara förlusterna i lindningarna. Större kärnor har fördelen att förutom att det ryms mer (tjockare t.ex.) tråd så krävs det färre varv för samma spänning då mättnadsflödet är större pg.a. ökad kärnarea.Däremot i en spole av vilken sort som helst så beror flödet i kärnan på strömmen genom lindningarna. Och där sker mättningen vid en viss ström. Om mättningen är skarp eller gradvis beror på vad det är för kärna. Kärnor med diskret luftgap mättas skarpt medans järnpulverkärnor har väldigt mjuk mättning.
