ljus kupol från glödlampa
Re: ljus kupol från glödlampa
ska bara ha den för styrning av ytterbelysning, och ha en liten koll på om dagen varit solig eller inte
i stort sett snäppet bättre än en av på för utomhusljuset
men för att ok belysning kommer jag sätta upp den en bit på ett maströr , ovan taknock, där solen har god chans att lysa på den och inget annat kommer skugga den
därför vill jag inte ha den för stor
fördel med lampglas är att man kan göra en till relativt lätt om, eller när den går sönder
om jag bara får en ok metod att dela glaset
vore ju kul att ha ex uv index och liknande, men inte just nu
i stort sett snäppet bättre än en av på för utomhusljuset
men för att ok belysning kommer jag sätta upp den en bit på ett maströr , ovan taknock, där solen har god chans att lysa på den och inget annat kommer skugga den
därför vill jag inte ha den för stor
fördel med lampglas är att man kan göra en till relativt lätt om, eller när den går sönder
om jag bara får en ok metod att dela glaset
vore ju kul att ha ex uv index och liknande, men inte just nu
Re: ljus kupol från glödlampa
Välj en gammaldags brun medicinglasburk får långtids stabilitet. Duger bra för grovsensor av när det är dags att tända lampor. Glaset skyddar från UV så att sensorn kablar och elektronik inte bryts ned av UV, Att glaset är brunt påverkar minimalt möjligheten att avläsa allmänljus.
Lika viktigt för långlivs egenskaper och termisk stabilitet behövs värme och ventilation.
Förutom att vanligt lampglas filtrerar mer UV är det mycket lättare att omforma en rundkolv och det är tåligt material . Vill man ändå ha ett bättre UV-sskydd kan man belägga ytan invändigt.
Ett ur UV-synpunkt rätt stabilt material som bryts ned långsamt är ASA-plast. Ger möjlighet att tillverka din egna dom i 3D-printer.
Ska man styra lampor som kompensations för dagsljus bör man skydda från markreflexer som kan ge avsevärd missvisning. Ofta skyddar man även från norr inkommande ljus.
Är det för att styra belysning inomhus, bästa sensorn placeras där man vill ha ljuset. Vill man ha konstant ljusintensitet på skrivbordet, placeras sensorn där,
Min taksensor sitter på södertak så att den skyddas från norr och sitter i en 45-graders tratt för att inte kunna se markreflexer, stadsljus eller gatuljus.
Gatulljus och bilars tillfälliga ljus kan vara svåra att skydda sej från.
Trots avskärmning blir det lite missvisning vid t.ex. dimma då gatuljus lyser upp dimman ovanför sensorn.
Nu bor jag i tätbebyggelse där mycket störande ströljus förekommer. Beroende på hur man bor, finns inte ströljus ett markbelysning så behöver man naturligtvis inte skärma bort den delen.
Sensorn är nu bara en grov indikering att skymning eller morgonljuset är på väg och är ett komplement till att datorn har uträknat när solen normalt dyker eller kommer upp.
Har det så att om sensorn detekterar mörker under viss nivå dagtid under mer än 10 minuter så tänds vissa lampor. Händer ibland vid kraftigt regn eller snöväder. Håller sedan ljuset tänt mint 30 minuter. Detta för att slippa många av och påslag när ljusnivån är på gränsen för omslag.
Lika viktigt för långlivs egenskaper och termisk stabilitet behövs värme och ventilation.
Förutom att vanligt lampglas filtrerar mer UV är det mycket lättare att omforma en rundkolv och det är tåligt material . Vill man ändå ha ett bättre UV-sskydd kan man belägga ytan invändigt.
Ett ur UV-synpunkt rätt stabilt material som bryts ned långsamt är ASA-plast. Ger möjlighet att tillverka din egna dom i 3D-printer.
Ska man styra lampor som kompensations för dagsljus bör man skydda från markreflexer som kan ge avsevärd missvisning. Ofta skyddar man även från norr inkommande ljus.
Är det för att styra belysning inomhus, bästa sensorn placeras där man vill ha ljuset. Vill man ha konstant ljusintensitet på skrivbordet, placeras sensorn där,
Min taksensor sitter på södertak så att den skyddas från norr och sitter i en 45-graders tratt för att inte kunna se markreflexer, stadsljus eller gatuljus.
Gatulljus och bilars tillfälliga ljus kan vara svåra att skydda sej från.
Trots avskärmning blir det lite missvisning vid t.ex. dimma då gatuljus lyser upp dimman ovanför sensorn.
Nu bor jag i tätbebyggelse där mycket störande ströljus förekommer. Beroende på hur man bor, finns inte ströljus ett markbelysning så behöver man naturligtvis inte skärma bort den delen.
Sensorn är nu bara en grov indikering att skymning eller morgonljuset är på väg och är ett komplement till att datorn har uträknat när solen normalt dyker eller kommer upp.
Har det så att om sensorn detekterar mörker under viss nivå dagtid under mer än 10 minuter så tänds vissa lampor. Händer ibland vid kraftigt regn eller snöväder. Håller sedan ljuset tänt mint 30 minuter. Detta för att slippa många av och påslag när ljusnivån är på gränsen för omslag.
Re: ljus kupol från glödlampa
brunt glas hadde jag inte ens funderat på 
ska kolla om jag har något liggandes
allt kommer över gatuljusnivå och har 10 minuters fördröjning på det som det är nu
ska kolla om jag har något liggandes
allt kommer över gatuljusnivå och har 10 minuters fördröjning på det som det är nu
Re: ljus kupol från glödlampa
dom lampgloberna är för stora och tunga tyvärr
provrör är klara
behöver vara något som får till det så ljuset från sidorna blir synligt för givaren som pekar rakt upp
en intressant, men jobbig sak vore att ha givaren pekandes mot solen heltiden och få maxvärde
skulle kunna gå på några olika sätt
antingen programera vart solen är och peka dit med ex två servon
eller ha en relativt enkel solföljare med 4 st lrd med diffljus förstärkare till två servomotorer
men för tillfället är det ordentlig överkurs
provrör är klara
behöver vara något som får till det så ljuset från sidorna blir synligt för givaren som pekar rakt upp
en intressant, men jobbig sak vore att ha givaren pekandes mot solen heltiden och få maxvärde
skulle kunna gå på några olika sätt
antingen programera vart solen är och peka dit med ex två servon
eller ha en relativt enkel solföljare med 4 st lrd med diffljus förstärkare till två servomotorer
men för tillfället är det ordentlig överkurs
Re: ljus kupol från glödlampa
Uppochnervänd sillburk, där du monterar elektroniken i locket som också fästs i stolpen? Så har jag gjort med lampan i en enkel fyr på tomten.
Re: ljus kupol från glödlampa
sillburken har intte mattat yta så ljus från sidan blir sämre mätt
ska prova att kapa en glödlampa till
har provat att skriva ut en sak jag limmar på halsen på lampan
så det sticker ute lite
när det torkar tar jag diamant och repar ett antal varv runt om provar att dra med isbit på lite uppvärmt glas och ser vad som händer
detta var en biltema lysdiodslampa som verkar vara målad invändigt , undras om dom gamla inte var etsade invändigt?
ska prova att kapa en glödlampa till
har provat att skriva ut en sak jag limmar på halsen på lampan
så det sticker ute lite
när det torkar tar jag diamant och repar ett antal varv runt om provar att dra med isbit på lite uppvärmt glas och ser vad som händer
detta var en biltema lysdiodslampa som verkar vara målad invändigt , undras om dom gamla inte var etsade invändigt?
Re: ljus kupol från glödlampa
Om man värmer höljet på lampan ordentligt, ofta är ju det aluminium, släpper inte limmet då? 
Jag har fått bort nått klot helt nån gång. Fast de har väl hamnat i skrotlådan när felorsak utretts.
Jag har fått bort nått klot helt nån gång. Fast de har väl hamnat i skrotlådan när felorsak utretts.
Re: ljus kupol från glödlampa
dom gamla med glödtråd var cementade med något som liknade cement
dom kunde spontant lossa från gängdelen
nu provade jag med den jag limmade fast och det gick nästan bra
drog runt med en diamondrag diamant , men för hand och var lite för hårdhänt och råkade peta hål i glaset och fick en spricka som gick upp i glaset
skulle nog gått att använda
om inte
den var målad på insidan, och jag fick loss resten genom att spola den med varmvatten och kyla med is efter några gånger sprack den loss,
men färgen var vattenlösligt, ordentligt lätt att spola bort all färg
ska kolla om jag hittar en gammal som är etsad invädigt och göra om allt
dom kunde spontant lossa från gängdelen
nu provade jag med den jag limmade fast och det gick nästan bra
drog runt med en diamondrag diamant , men för hand och var lite för hårdhänt och råkade peta hål i glaset och fick en spricka som gick upp i glaset
skulle nog gått att använda
om inte
den var målad på insidan, och jag fick loss resten genom att spola den med varmvatten och kyla med is efter några gånger sprack den loss,
men färgen var vattenlösligt, ordentligt lätt att spola bort all färg
ska kolla om jag hittar en gammal som är etsad invädigt och göra om allt
Re: ljus kupol från glödlampa
Det finns roll-on-deodoranter med halvtransparent kupolformad kork. Det kanske skulle kunna vara ett alternativ?
Re: ljus kupol från glödlampa
Det finns enklare dagsljus-sensorer för solcellsanläggningar att köpa. Dessa ska alltid placeras lutande riktade åt söder på samma sätt som fasta solcellsanläggningar placerar cellerna och skärmade åt nord och gärna med samma lutning som solcellerna för att optimalt nås av solen. Det är ju ingen händelse att solceller ges den lutning som bäst överensstämmer med solens gångbana på aktuella platsen.
Det ger rätt liten intensitetsförlust vid morgon och kvällsljus relativt middagsljus varken för sensor eller solceller att de inte trackar solen när den står lågt över horisonten.
Stora intensitetsförlusten beror mer på att solstrålningen måste passera mer atmosfär när solen närmar sej horisonten.
Den förlusten är kraftigt frekvensberoende där främst kortare våglängder såsom blått och UV dämpas mera.
För att få jämnare ljusintensitetsmätning för t.ex. mätning av hur mycket solens är dämpad av molnighet av resten av spektrat använder man ofta filter som reducerar blått och UV framför ljussensorn.
Billigt sådant filter är just de bruna medicinburkarna vars funktion är att filtrera UV och en del av det blå spektrat som också i vissa fall kan vara nedbrytande för mediciner. Övriga ljusspektrumet passerar måttligt dämpat genom detta glas inklusive IR.
Det gjordes många försöka på olika sätt att dämpa UV genom glas redan på 1700-talet och i slutet av 1800-talet fann man att genom en viss komposition med järnoxid och svavel blandad i glasmassan gav det ett mycket brant filter som klippte i det blå delen av spektrat. Sedan detta filter blivit närmast global standard för medicinflaskor i glas där innehållet annars bryts ned av UV-strålning.
De simplaste ljussensorerna för att veta när tillskott av gatljus är lämpligt bestod av ett plasthus med ett ljusberoende motstånd som styrde en bimetall-kontakt. Sensorhuset hade ett fönster på sidan där ljuskänsliga motståndet satt innanför. Fönstret ska alltid riktas åt söder för att nås av både morgon och kvälls-sol. Fönstret av plast utgör visst UV-skydd för att motståndet inte ska brytas ned av UV-strålning, vilket annars leder till långsam degenerering. Materialet är Kadmiumssulfid CdS som fungerar som bandgap för i huvudsak synliga spektrat men absorberar degenererande UV-strålning om ytan inte skyddas. De flesta plaster ger gott UV-skydd.
Om man vill mäta solintensitet på lite annorlunda sätt med sensor som väl följer solens gång kan man göra det med en dipol-antenn som mäter solbrus.
Antennen lutas till samma rotationsaxel som jordens axel relativt solen på den lokala platsen.
Atmosfärens dämpar rätt olika med ojämn frekvensgång och andra fenomen gör avläsningar beroende på mycket annat såsom jordens atmosfär, E-fält, solfläckar mm. Mäta vid THz-frekvenser är ofta opraktiskt men det finns ett spektralt fönster som kan användas med enkla medel. Frekvensområdet är ca 3-10 GHz men av olika skäl är 3-4 GHz simplast att mäta.
Man kan modifiera ett parabolhuvud för att bredbandigt mäta solbrus 3-4 GHz. Skärmar man av allt under horisonten minskar manmade noise och sensorn blir inte påverkade av ströljus från marken som annars kan lysa upp dimma ovanför sensorn.
Även på natten nås sensorn av diverse atmosfäriskt brus men det är så låga nivåer att man kan bortse från dessa om man bara vill detektera om solens RF-strålning är synlig för mottagarantennen och därmed även synligt ljus. Genom att diff-mäta olika av ovan sensorers värden kan man mäta solaktivitet och hur mycket av de olika UV-banden som atmosfären för tillfället släpper igenom.
Ovan atmosfären är solen en mycket mer bredbandig svartkroppstrålare på ca 5000K. Omvänt, sett från solen, ligger jorden på 290K, Jorden utstrålar därför i huvudsak IR och syns inte för blotta ögat ute i rymden om jorden inte blir belyst av solen.
Vad gäller att styra lokal belysning utan hänsyn till UV som vi ändå inte ser ger därför en medicinburk ett passande sätt att filtrera fram det vi ser som belysningsljus. Det räcker mer än gott att rikta sej mot söder, mäta solintensitet genom solföljare ger i stort inget alls mer än att man optiskt bättre kan filtrera bort störande ljuskällor men för dagsljus blir det missvisande om ett mörkt moln täcker solens direkta riktning medans stor del av ljuset kommer via reflexer i atmosfären. Solen ser dämpad ut medans det fortfarande finns mycket dagsljus, till skillnad vid solförmörkelse då månen skär av ljusvägen utan att att skapa reflektioner åt sidorna.
Atmosfärens förmåga att skapa reflektioner bl.a. genom vattenånga är frekvensberoende. Höga frekvenser avvinklas mera, vilket vid molnfria ljusförhållanden där solen ser vit ut och står högt upp ovan horisonten ger oss skenbart blå himmel.
Att optiskt mäta solens rörelse utan att använda linser skedde förr med sk heliostat eller reflekterande heliostat. Ett annat antikt instrument följde solens rörelse, sk solföljare. Dessa instrument kunde kombineras till ett enda som både optiskt och mekaniskt följde solrörelsen. Lite smart geometri och klocka är allt som behövs. Man måste komma ihåg att dra upp klockan, annars stannar solen.
För att optimalt följa solens rörelse på solfarmer där man använder speglar som vanligen riktas mot en saltvattentank som hettas upp så utgår man ifrån att solens rörelse är tillförlitlig kalkylerade i dator över dagen och årstid för överskådlig framtid så någon sensor behövs inte utan speglarna styrs va dators beräknade solbana över himlen för den aktuella platsen. Att styra efter optisk sensor för att följa starkaste ljuskällan på himlen kan ge villervalla en delvis mulen dag.
I Australien som har många stora solcellsanläggningar ska solcellerna riktas i motsatt riktning mot hos oss på norra halvklotet, dvs man riktar solcellerna mot norr. Optimala lutningen på solcellerna styrs av vilken latitud man är på.
Samma gäller även för bästa riktningen för en ljussensor som främst ska detektera solens direkta strålning.
Det ger rätt liten intensitetsförlust vid morgon och kvällsljus relativt middagsljus varken för sensor eller solceller att de inte trackar solen när den står lågt över horisonten.
Stora intensitetsförlusten beror mer på att solstrålningen måste passera mer atmosfär när solen närmar sej horisonten.
Den förlusten är kraftigt frekvensberoende där främst kortare våglängder såsom blått och UV dämpas mera.
För att få jämnare ljusintensitetsmätning för t.ex. mätning av hur mycket solens är dämpad av molnighet av resten av spektrat använder man ofta filter som reducerar blått och UV framför ljussensorn.
Billigt sådant filter är just de bruna medicinburkarna vars funktion är att filtrera UV och en del av det blå spektrat som också i vissa fall kan vara nedbrytande för mediciner. Övriga ljusspektrumet passerar måttligt dämpat genom detta glas inklusive IR.
Det gjordes många försöka på olika sätt att dämpa UV genom glas redan på 1700-talet och i slutet av 1800-talet fann man att genom en viss komposition med järnoxid och svavel blandad i glasmassan gav det ett mycket brant filter som klippte i det blå delen av spektrat. Sedan detta filter blivit närmast global standard för medicinflaskor i glas där innehållet annars bryts ned av UV-strålning.
De simplaste ljussensorerna för att veta när tillskott av gatljus är lämpligt bestod av ett plasthus med ett ljusberoende motstånd som styrde en bimetall-kontakt. Sensorhuset hade ett fönster på sidan där ljuskänsliga motståndet satt innanför. Fönstret ska alltid riktas åt söder för att nås av både morgon och kvälls-sol. Fönstret av plast utgör visst UV-skydd för att motståndet inte ska brytas ned av UV-strålning, vilket annars leder till långsam degenerering. Materialet är Kadmiumssulfid CdS som fungerar som bandgap för i huvudsak synliga spektrat men absorberar degenererande UV-strålning om ytan inte skyddas. De flesta plaster ger gott UV-skydd.
Om man vill mäta solintensitet på lite annorlunda sätt med sensor som väl följer solens gång kan man göra det med en dipol-antenn som mäter solbrus.
Antennen lutas till samma rotationsaxel som jordens axel relativt solen på den lokala platsen.
Atmosfärens dämpar rätt olika med ojämn frekvensgång och andra fenomen gör avläsningar beroende på mycket annat såsom jordens atmosfär, E-fält, solfläckar mm. Mäta vid THz-frekvenser är ofta opraktiskt men det finns ett spektralt fönster som kan användas med enkla medel. Frekvensområdet är ca 3-10 GHz men av olika skäl är 3-4 GHz simplast att mäta.
Man kan modifiera ett parabolhuvud för att bredbandigt mäta solbrus 3-4 GHz. Skärmar man av allt under horisonten minskar manmade noise och sensorn blir inte påverkade av ströljus från marken som annars kan lysa upp dimma ovanför sensorn.
Även på natten nås sensorn av diverse atmosfäriskt brus men det är så låga nivåer att man kan bortse från dessa om man bara vill detektera om solens RF-strålning är synlig för mottagarantennen och därmed även synligt ljus. Genom att diff-mäta olika av ovan sensorers värden kan man mäta solaktivitet och hur mycket av de olika UV-banden som atmosfären för tillfället släpper igenom.
Ovan atmosfären är solen en mycket mer bredbandig svartkroppstrålare på ca 5000K. Omvänt, sett från solen, ligger jorden på 290K, Jorden utstrålar därför i huvudsak IR och syns inte för blotta ögat ute i rymden om jorden inte blir belyst av solen.
Vad gäller att styra lokal belysning utan hänsyn till UV som vi ändå inte ser ger därför en medicinburk ett passande sätt att filtrera fram det vi ser som belysningsljus. Det räcker mer än gott att rikta sej mot söder, mäta solintensitet genom solföljare ger i stort inget alls mer än att man optiskt bättre kan filtrera bort störande ljuskällor men för dagsljus blir det missvisande om ett mörkt moln täcker solens direkta riktning medans stor del av ljuset kommer via reflexer i atmosfären. Solen ser dämpad ut medans det fortfarande finns mycket dagsljus, till skillnad vid solförmörkelse då månen skär av ljusvägen utan att att skapa reflektioner åt sidorna.
Atmosfärens förmåga att skapa reflektioner bl.a. genom vattenånga är frekvensberoende. Höga frekvenser avvinklas mera, vilket vid molnfria ljusförhållanden där solen ser vit ut och står högt upp ovan horisonten ger oss skenbart blå himmel.
Att optiskt mäta solens rörelse utan att använda linser skedde förr med sk heliostat eller reflekterande heliostat. Ett annat antikt instrument följde solens rörelse, sk solföljare. Dessa instrument kunde kombineras till ett enda som både optiskt och mekaniskt följde solrörelsen. Lite smart geometri och klocka är allt som behövs. Man måste komma ihåg att dra upp klockan, annars stannar solen.
För att optimalt följa solens rörelse på solfarmer där man använder speglar som vanligen riktas mot en saltvattentank som hettas upp så utgår man ifrån att solens rörelse är tillförlitlig kalkylerade i dator över dagen och årstid för överskådlig framtid så någon sensor behövs inte utan speglarna styrs va dators beräknade solbana över himlen för den aktuella platsen. Att styra efter optisk sensor för att följa starkaste ljuskällan på himlen kan ge villervalla en delvis mulen dag.
I Australien som har många stora solcellsanläggningar ska solcellerna riktas i motsatt riktning mot hos oss på norra halvklotet, dvs man riktar solcellerna mot norr. Optimala lutningen på solcellerna styrs av vilken latitud man är på.
Samma gäller även för bästa riktningen för en ljussensor som främst ska detektera solens direkta strålning.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
