Blomkruka i Trä
- MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31441
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Re: Blomkruka i Trä
Fundera på att måla rören svarta. Eller gröna.
Det lär börja växa alger i rören annars.
Det lär börja växa alger i rören annars.
- MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31441
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Re: Blomkruka i Trä
Du kan kolla på självvattnande balkonglådor t.ex.
Bild nummer två här visar hur insatsen ser ut.
https://www.hornbach.se/p/sjalvvattnand ... /10137398/
Jorden som kommer finnas i rören som sticker ner suger upp vattnet.
Vill man inte ha lervälling där i botten så använder man leca-granulat och fyller så det precis täcker botten, och sen jorden.
De förespråkar dock att man fyller på vatten genom jorden och inte direkt i botten. Åtminstone tills dess att rötterna växt sig ner till botten av innerbehållaren.
Bild nummer två här visar hur insatsen ser ut.
https://www.hornbach.se/p/sjalvvattnand ... /10137398/
Jorden som kommer finnas i rören som sticker ner suger upp vattnet.
Vill man inte ha lervälling där i botten så använder man leca-granulat och fyller så det precis täcker botten, och sen jorden.
De förespråkar dock att man fyller på vatten genom jorden och inte direkt i botten. Åtminstone tills dess att rötterna växt sig ner till botten av innerbehållaren.
Re: Blomkruka i Trä
Om två metallbitar nedstuckna i blomjorden får agera kondensator till en 555 i astabil koppling borde utfrekvensen variera med hur torrt det är. Vore ju mycket enkelt att testa praktiskt.
Re: Blomkruka i Trä
Det fina med en kondensatorlösning är att det då går att isolera helt från det som mäts och man slipper de olika negativa effekterna med DC bias, oxidation och så vidare.
Re: Blomkruka i Trä
Mäta fukt i jorden bör man tänka på att det absolut inte får vara DC-nivåer på sensor-blecken för det ger snabb korrosion med utfällningar som blommor kanske ogillar.
Sensorerna bör inte vara av PCB med kopparytor då koppar är giftigt för många växter.
Jag byggde "semester-vattnare" en gång för länge sedan. Som sensor användes rostfria blad från ett blad-mått. Då finns färdigt hål att ansluta kabel. Använde skärmad kabel, typ skärmad stereokabel.
De bägge bladen anslöts till varsin centerledare. Skärmad kabel ökar driftsäkerheten, i synnerhet som att elektroniken till sensorerna placerades några meter bort på en diskbänk.
Själva elektroniken byggdes av en LM324. Op1 rc-återkopplades till att svänga på ca 20 kHz och kopplades till kabel via 100nF opolariserad kondensator för att inte få DC-nivåer ut på kabeln.
Returkabel kopplades till liten serie kondensator, tror det var kring 1nF och sedan till en 20 kHz LC parallell-resonans vilket ger säker detektering och ändå god störundertryckning. Filtrerade signalen förstärktes i Op2 där förstärkningen reglerades via pot för önskad inställning av fukt-detekteringsnivå.
Utsignalen från Op2 nivådetekterades med hysteres i Op3 som vid tillräcklig nivå aktiverade en signalgenerator/timer, Op4. Signalgeneratorn är osymmetrisk Tiden ställdes på ca 10 sekunder på och 10 minuter av genom RC-åtekopplingar med skild R för resp riktning via varsin diod.
Anledningen till denna osymmetrisk tid var för att inte riskera övervattna eller skapa översvämning innan vattnet spridit sej jämnt i jorden så att nytt tillförlitligt värde kan avläsas.
Utgången från Op4 kopplades till en drivtrissa med skyddsdiod för att tåla att driva en DC-motor,
Drivtrissan drev en pump, vindrutespolare till bil sänkt i en 10-liters plastdunk, som fick vattna blomkrukan i 10 sekunder och väntar sedan för att ge fukten tid att sprida sej i blomkrukan och ge korrekt avläsning av fuktnivån 10 minuter senare och vid behov kommer då ytterligare en dusch.
10-liters dunk då ett flertal blomkrukor försörjdes från samma behållare men ändå en begränsad mängd vatten så att det inte kan bli större vattenskada i huset om drivtrissorna kortsluter.
Ett mycket enklare system är att vattna blommor är via ulltråd i plastslang som ger hyggligt säker långsam tillförsel av vatten men för en +längre tid så blir det ofta antingen för lite eller för mycket vattnat.
Efter våran två-månaders semester fick bevattnings-systemet flytta ut och vattna tomater i ett litet drivhus i många år.
Det är nu länge sedan. Skulle man göra något nytt nu skulle det nog bli ESP32 med mjukvaruoscillator och fas-diskriminerande detektor, kanske ett antal larm-funktioner om vattnet tar slut osv och WiFi webb-interface för styrning av önskade fuktnivåer.
Sensorerna bör inte vara av PCB med kopparytor då koppar är giftigt för många växter.
Jag byggde "semester-vattnare" en gång för länge sedan. Som sensor användes rostfria blad från ett blad-mått. Då finns färdigt hål att ansluta kabel. Använde skärmad kabel, typ skärmad stereokabel.
De bägge bladen anslöts till varsin centerledare. Skärmad kabel ökar driftsäkerheten, i synnerhet som att elektroniken till sensorerna placerades några meter bort på en diskbänk.
Själva elektroniken byggdes av en LM324. Op1 rc-återkopplades till att svänga på ca 20 kHz och kopplades till kabel via 100nF opolariserad kondensator för att inte få DC-nivåer ut på kabeln.
Returkabel kopplades till liten serie kondensator, tror det var kring 1nF och sedan till en 20 kHz LC parallell-resonans vilket ger säker detektering och ändå god störundertryckning. Filtrerade signalen förstärktes i Op2 där förstärkningen reglerades via pot för önskad inställning av fukt-detekteringsnivå.
Utsignalen från Op2 nivådetekterades med hysteres i Op3 som vid tillräcklig nivå aktiverade en signalgenerator/timer, Op4. Signalgeneratorn är osymmetrisk Tiden ställdes på ca 10 sekunder på och 10 minuter av genom RC-åtekopplingar med skild R för resp riktning via varsin diod.
Anledningen till denna osymmetrisk tid var för att inte riskera övervattna eller skapa översvämning innan vattnet spridit sej jämnt i jorden så att nytt tillförlitligt värde kan avläsas.
Utgången från Op4 kopplades till en drivtrissa med skyddsdiod för att tåla att driva en DC-motor,
Drivtrissan drev en pump, vindrutespolare till bil sänkt i en 10-liters plastdunk, som fick vattna blomkrukan i 10 sekunder och väntar sedan för att ge fukten tid att sprida sej i blomkrukan och ge korrekt avläsning av fuktnivån 10 minuter senare och vid behov kommer då ytterligare en dusch.
10-liters dunk då ett flertal blomkrukor försörjdes från samma behållare men ändå en begränsad mängd vatten så att det inte kan bli större vattenskada i huset om drivtrissorna kortsluter.
Ett mycket enklare system är att vattna blommor är via ulltråd i plastslang som ger hyggligt säker långsam tillförsel av vatten men för en +längre tid så blir det ofta antingen för lite eller för mycket vattnat.
Efter våran två-månaders semester fick bevattnings-systemet flytta ut och vattna tomater i ett litet drivhus i många år.
Det är nu länge sedan. Skulle man göra något nytt nu skulle det nog bli ESP32 med mjukvaruoscillator och fas-diskriminerande detektor, kanske ett antal larm-funktioner om vattnet tar slut osv och WiFi webb-interface för styrning av önskade fuktnivåer.
Re: Blomkruka i Trä
Jag valde en open loop-lösning från temu för ~200kr för integrerad solcell/timer/li-ion/pump.
Den kommer med slang, ett antal bevattningsspjut, filter, antihävertventil etc.
Den har vattnat min chilli under hela sommaren med bravur. Jag har den inställd på 1 minuts vattning varje dygn. Det är minsta valbara intervallet. Jag är mycket nöjd med köpet.
En nackdel är att det är lite svårt att få rätt flöde vid första intrimmningen.
Den kommer med slang, ett antal bevattningsspjut, filter, antihävertventil etc.
Den har vattnat min chilli under hela sommaren med bravur. Jag har den inställd på 1 minuts vattning varje dygn. Det är minsta valbara intervallet. Jag är mycket nöjd med köpet.
En nackdel är att det är lite svårt att få rätt flöde vid första intrimmningen.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Blomkruka i Trä
Velleman har en vätskenivåkontroller K2639 och de ha löst det med 1000Hz oscillator enligt schemat
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Blomkruka i Trä
Istället för pump kanske jag skulle kunna utnyttja tyngdkraften med den nackdelen då förstås
att flödeshastigheten kommer avta desto mer tomt det blir i en tank med vatten som matar
sprinklern.
Om jag har en vattenhink på 10 liter och vars höjd är 25cm och har ett hål i botten på 6mm
hur kommer det då se ut? Hur snabb till exempel töms den?
Kikade på Toricellis lag som utgår ifrån en lag som Newton formulerade, den att andraderivatan
av höjden över marken med avseende på tiden är samma som gravitationen d2h/dt2 = g
Integreras den fås att dh/dt = g*t + k och där man kan sätta k=0 om man startar ett fritt fall ifrån
stillastående. dh/dt blir i m/s och är alltså hastighet (v=s/t). Det jag vill komma åt är hastigheten
som funktion av övre vattenytans höjd över botten v(h) eftersom det är det som avgör hur snabbt
vattnet rinner ur bottenhålet.
Integrerar man sedan dh/dt så fås att h(t) = g*t*t/2 och eftersom g*t är v(t) så är t = v(t)/g så
då kan man skriva att h(t) = g*(v(t))^2/g^2/2 = v(t)^2/g/2 och att v(h) = sqrt(2*g*h)
Vattenytan i hinken sjunker med hastigheten dh/dt eller en viss volym per tidsenhet m^2*m/s = m^3/t
alternativt arean utav hålet gånger hastigheten ut ur hålet som också blir i m^3/t
hastigheten genom hålet är vattnets ytas aktuella höjd över botten (fritt fall).
Om man kallar hinkens yta för A och hålets yta för a så kan man skriva...
A*dh/dt = a*sqrt(2*g*h) => dh/dt = (a/A)*sqrt(2*g*h) och integrerar man fås
h(t) = (a/A)*sqrt(2*g*h)*t och att t(h) = h*A/a/sqrt(2*g*h)
Tror man kan visa att h/sqrt(h) går mot noll när h går mot noll.
t(0) ska motsvara när vattenytan är som högst i hinken.
Om jag tänker mig en 10 litershink som är 25cm hög och har diametern 22.6cm (cylindrisk hink)
så har den arean A= 0.0401 m^2
Hålet på 6mm har arean a= 28.3*10^-6 m^2
Tiden det tar för vattnet att rinna ur blir t = 0.25*0.0401/28.3*10^-6/sqrt(2*9.81*0.25) = 160 sekunder
Jag funderar på vad som händer om jag ansluter ett 53m långt rör med diameter 6mm (rymmer 1.5 liter) i botten på hinken
och har hinken 53m ovan mark? v(h) = sqrt(2*g*h) måste väl bli starthastigheten i röret för att sedan i botten få en hastighet
som är fritt fall ifrån 53m + starthastigheten?
att flödeshastigheten kommer avta desto mer tomt det blir i en tank med vatten som matar
sprinklern.
Om jag har en vattenhink på 10 liter och vars höjd är 25cm och har ett hål i botten på 6mm
hur kommer det då se ut? Hur snabb till exempel töms den?
Kikade på Toricellis lag som utgår ifrån en lag som Newton formulerade, den att andraderivatan
av höjden över marken med avseende på tiden är samma som gravitationen d2h/dt2 = g
Integreras den fås att dh/dt = g*t + k och där man kan sätta k=0 om man startar ett fritt fall ifrån
stillastående. dh/dt blir i m/s och är alltså hastighet (v=s/t). Det jag vill komma åt är hastigheten
som funktion av övre vattenytans höjd över botten v(h) eftersom det är det som avgör hur snabbt
vattnet rinner ur bottenhålet.
Integrerar man sedan dh/dt så fås att h(t) = g*t*t/2 och eftersom g*t är v(t) så är t = v(t)/g så
då kan man skriva att h(t) = g*(v(t))^2/g^2/2 = v(t)^2/g/2 och att v(h) = sqrt(2*g*h)
Vattenytan i hinken sjunker med hastigheten dh/dt eller en viss volym per tidsenhet m^2*m/s = m^3/t
alternativt arean utav hålet gånger hastigheten ut ur hålet som också blir i m^3/t
hastigheten genom hålet är vattnets ytas aktuella höjd över botten (fritt fall).
Om man kallar hinkens yta för A och hålets yta för a så kan man skriva...
A*dh/dt = a*sqrt(2*g*h) => dh/dt = (a/A)*sqrt(2*g*h) och integrerar man fås
h(t) = (a/A)*sqrt(2*g*h)*t och att t(h) = h*A/a/sqrt(2*g*h)
Tror man kan visa att h/sqrt(h) går mot noll när h går mot noll.
t(0) ska motsvara när vattenytan är som högst i hinken.
Om jag tänker mig en 10 litershink som är 25cm hög och har diametern 22.6cm (cylindrisk hink)
så har den arean A= 0.0401 m^2
Hålet på 6mm har arean a= 28.3*10^-6 m^2
Tiden det tar för vattnet att rinna ur blir t = 0.25*0.0401/28.3*10^-6/sqrt(2*9.81*0.25) = 160 sekunder
Jag funderar på vad som händer om jag ansluter ett 53m långt rör med diameter 6mm (rymmer 1.5 liter) i botten på hinken
och har hinken 53m ovan mark? v(h) = sqrt(2*g*h) måste väl bli starthastigheten i röret för att sedan i botten få en hastighet
som är fritt fall ifrån 53m + starthastigheten?