Håller absolut med MiaM att mäta med spänning på ett kontrollerat sätt. Det effektivaste är egentligen att ha en vridtrafo och försiktigt öka spänningen samtidigt som man håller koll på att inte strömmen ökar för snabbt. Med switchade nätdelar är det nog bättre att använda lampor som strömbegränsare. Att kombinera trafo och lampa gör att man kan gå in och göra som MiaM beskrivit utan att behöva öka spänning/ström till skadliga nivåer.
Att felsöka på komponentnivå som Haralt gör är en mycket tidsödande metod. Brukar också förstöra en del när man måste löda loss komponeneter för att kontrollera. Att spänningsmäta gör det hela så mycket effektivare, speciellt i ett så komplicerat fall som detta. Switchat och mängden komponenter samt skyddskretsar gör att spänningsmatning vid kontrollerade nivåer på spänning och ström är ett måste.
Har själv komponentmätt, när man först spänningsmätt och ringat in felet till ett väldigt avgränsat område. Fast man bara haft ett litet antal komponenter som kan förklara felet i spänning så har det ändå visat sig att komponenenterna har varit hela, och felet har varit kortslutning i mönsterkortet. Svåra fel att hitta och ringar man ej in det till ett mindre område med spänningsmätning är det mest bara turen som gör att man hittar ett sådant fel.
Det som gör att man felsöker med bara komponentmätning som metod är ofta att man har begränsad kunskap i mätteknik och funktion av komponenter och kretsar. Jag har det intrycket av Haralt att han har den kunskapen som behövs för att klara av att felsöka med spänning. Sedan blir man duktigare och duktigare ju mer man tränar. Viktigt är det också att ha bra probar när man mäter. En spetsig och isolerad prob gör att man inte halkar runt och kortsluter när man mäter.
Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
-
Mindmapper
- Inlägg: 7052
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Ett viktigt tillägg: Vridtrafos verkar oftast inte vara galvaniskt isolerade, så för att inte ge falsk säkerhet när man kör låga utspänningar så bör man antingen ha en separat fulltrafo eller möjligtvis dra separat matning till polartiserat vägguttag (t.ex. franskt, brittiskt eller blått CEE-uttag) direkt från en elcentral som i sin tur är matad med gamla tidens (fortfarande vanligt förekommande) fyrledarsystem, med en gemensam PEN. Då vet man att nollan kommer direkt från PEN-plint (ev via jordfelsbrytare i elcentralen), och inte kan flyta upp till farliga nivåer relativt skyddsjord om det blir något fel. (Med separat nolla och skyddsjord till elcentralen, eller separata ledare i långa kablar som delas med något annat, så gör en kortslutning fas-nolla att nollan momentant lyfts till halva nätspänningen relativt sann jord. D.v.s. det korta ögonblicket det går hundratals eller mer ampere då nån råkar trampa sönder en nätsladd, innan säkringar löser ut, så lyfts nollan till över 100V, och med vridtrafo matade från samma nolla så kommer det man tror är 30V lyftas till i värsta fall över 130V. Visst, bara ett kort ögonblick, men ändå.
Också: En trafo som ger 20-30V eller liknande kan hittas för någon/några tior på loppisar. De mest iögonfallande är de som har amerikanskt ojordat vägguttag, det var vanligt att köra 24V på sådana på pyttesmå ute-julbelysningar på 80-talet. Men allmänt så nätadaptrar som är lite större är bra kandidater, bara att titta vad det står på alla som är något sånär tunga.
Också: En trafo som ger 20-30V eller liknande kan hittas för någon/några tior på loppisar. De mest iögonfallande är de som har amerikanskt ojordat vägguttag, det var vanligt att köra 24V på sådana på pyttesmå ute-julbelysningar på 80-talet. Men allmänt så nätadaptrar som är lite större är bra kandidater, bara att titta vad det står på alla som är något sånär tunga.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Jag har inget labaggregat t.ex. 0-40 V DC. Dock har jag för många år sedan haft ett sådant, till och med byggt 2 st, etsat kretskort, med 2N3055 som kraft-transistor. 10 MHz oscilloskop hade jag också, förstärkare har jag byggt.
Det kan man efter 2 års gymnasiestudier Teleteknik. Men det är för många år sedan. Sedan dess jobbar jag som maskiningenjör inom processindustrin, handlar inte om elektronik.
Nu när jag började reparera detta PM3065 trodde jag att det skulle räcka med att byta likriktardioderna och några elektrolytkondensatorer, och det skulle tuffa igång, och klart. Jag kan inte (och vill inte) skaffa för mycket grejer boende i hyreslägenhet.
Men det visade sig bångstyrigare och motvilligare än jag först trodde. Sedan har jag aldrig sett detta oscilloskop igång och fungerande, och jag vet därför inte vad alla tidigare ägare under de senaste 30 åren har pillat med det och har försökt reparera.
Irriterande också att schemat inte stämmer överens med komponenter som sitter på nätaggregatskretskortet, inte heller komponentplaceringsschemat stämmer överens med kretskortets alla komponenter.
Det kan man efter 2 års gymnasiestudier Teleteknik. Men det är för många år sedan. Sedan dess jobbar jag som maskiningenjör inom processindustrin, handlar inte om elektronik.
Nu när jag började reparera detta PM3065 trodde jag att det skulle räcka med att byta likriktardioderna och några elektrolytkondensatorer, och det skulle tuffa igång, och klart. Jag kan inte (och vill inte) skaffa för mycket grejer boende i hyreslägenhet.
Men det visade sig bångstyrigare och motvilligare än jag först trodde. Sedan har jag aldrig sett detta oscilloskop igång och fungerande, och jag vet därför inte vad alla tidigare ägare under de senaste 30 åren har pillat med det och har försökt reparera.
Irriterande också att schemat inte stämmer överens med komponenter som sitter på nätaggregatskretskortet, inte heller komponentplaceringsschemat stämmer överens med kretskortets alla komponenter.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Jag tycker det är besynnerligt att Philips valt att elektriskt förbinda kylflänsen för V6014 och V6018 med jord(punkt 1 på Trafo T6001), se bild!
Mäter jag nu resistansen när V6014 och V6018 är helt bortlödda, mellan kylfläns och Stift 1 Trafo X6001 får jag 0,0 Ω, skiftas + och -sladd, är det samma. Så det är veritabel kortslutning.
Däremot mellan Stift 4 Trafo T6001(-sladd) och kylfläns(+sladd) mäter jag ca 9,88 MΩ resistans, skiftas mätsladdarna fås ca 9,6 MΩ långsamt minskande.
Jordningen av kylflänsen verkar vara 4 st fina ledningsbanor som förbinder kretskortets jord med kylflänsen, se bild!
Om man toge och skrapar av dessa 4 st fina ledningsbanor, på alla 3 ställena kylflänsen är infäst på, då skulle jag få bort kylflänsjordningen.
Förresten, lödtenn flyter väl inte ut på aluminium(kylfläns) och fäster? Se bild fästpunkter kylfläns lödsidan!
Jag kollade med en magnet på kylflänsen, och den är inte magnetiskt, så den är nog av aluminium.(och inte av stålplåt).
Jag mätte nu resistansen på silikonduken för V6014 och den möjligen har blivit elektriskt ledande, men det har den inte.
V6014s Drain är elektriskt förbunda med sin montageläpp.
V6018s Kollektor är elektriskt förbunda med sin montageläpp.
Utöver det är V6014s Drain och V6018 Kollektor elektriskt förbunda med varandra med ledningsbana på kretskortet, se bild!
Men likt förbenat använder Philips en slags silikonduk mellan kylfläns och V6014 och V6018. Men det skulle alls inte behövas någon silikon-isolerduk om Philips avstått från att jorda kylflänsen. Kylningen av dessa transistorer skulle även bli bättre utan silikonduk.
Då undrar jag varför Philips envisats med att jorda kylflänsen? Det kanske finns en anledning? Är någon som vet vad som skulle kunna vara skälet?
Mäter jag nu resistansen när V6014 och V6018 är helt bortlödda, mellan kylfläns och Stift 1 Trafo X6001 får jag 0,0 Ω, skiftas + och -sladd, är det samma. Så det är veritabel kortslutning.
Däremot mellan Stift 4 Trafo T6001(-sladd) och kylfläns(+sladd) mäter jag ca 9,88 MΩ resistans, skiftas mätsladdarna fås ca 9,6 MΩ långsamt minskande.
Jordningen av kylflänsen verkar vara 4 st fina ledningsbanor som förbinder kretskortets jord med kylflänsen, se bild!
Om man toge och skrapar av dessa 4 st fina ledningsbanor, på alla 3 ställena kylflänsen är infäst på, då skulle jag få bort kylflänsjordningen.
Förresten, lödtenn flyter väl inte ut på aluminium(kylfläns) och fäster? Se bild fästpunkter kylfläns lödsidan!
Jag kollade med en magnet på kylflänsen, och den är inte magnetiskt, så den är nog av aluminium.(och inte av stålplåt).
Jag mätte nu resistansen på silikonduken för V6014 och den möjligen har blivit elektriskt ledande, men det har den inte.
V6014s Drain är elektriskt förbunda med sin montageläpp.
V6018s Kollektor är elektriskt förbunda med sin montageläpp.
Utöver det är V6014s Drain och V6018 Kollektor elektriskt förbunda med varandra med ledningsbana på kretskortet, se bild!
Men likt förbenat använder Philips en slags silikonduk mellan kylfläns och V6014 och V6018. Men det skulle alls inte behövas någon silikon-isolerduk om Philips avstått från att jorda kylflänsen. Kylningen av dessa transistorer skulle även bli bättre utan silikonduk.
Då undrar jag varför Philips envisats med att jorda kylflänsen? Det kanske finns en anledning? Är någon som vet vad som skulle kunna vara skälet?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av Haralt 8 juni 2025, 16:38:41, redigerad totalt 1 gång.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Jordningen av flänsen gör att den "bara" strålar 100Hz-brum, istället för att stråla med switchfrekvensen. Dvs antagligen avstörning.
Jag är absolut ingen expert på lödningar men jag tycker det ser ut att vara lite snålt med tenn på de ställen jag tror du lött på?
Jag är absolut ingen expert på lödningar men jag tycker det ser ut att vara lite snålt med tenn på de ställen jag tror du lött på?
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Varför har Philips valt att ha 4 tunna ledningabanor från jord till motstånd R6014, se bild.
Jag menar de hade alls inte behövt etsa ut och göra korsbanorna och ha fulla kopparlaminatet ända från till R6014 lödörat.
Jag menar de hade alls inte behövt etsa ut och göra korsbanorna och ha fulla kopparlaminatet ända från till R6014 lödörat.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av Haralt 10 juni 2025, 16:32:38, redigerad totalt 2 gånger.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Sådär gör man väl ofta för det ska bli enklare att löda.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Ja, annars har du hela jordplanet som kylfläns för ditt lödställe.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Danke schön Glenn och speciellt Ajje, eftersom han anger en anledning därtill!
Jag tyckte först inte att det skulle behövas etsas bort koppar och endast lämnas kvar 4 fina fingrar in till ett lödöra, med anledning att kopparlaminatet har kylande verkan.
Lödde Philips inte på 1995-talet kretskorten på tennvåg, se bild? Rejält med värme i tennvågen.
Men nu inser jag, detta kretskort har ju dubbelsidigt kopparlaminat och det är klart tennvågen har endast direkt kontakt med lödsidan(inte med komponentsidan), och det är på komponentsidan Philips har etsat bort och endast lämnat 4 fina tunna fingrar in till lödörat. Ajje har nog alldeles rätt.
När jag först såg de 4 fina fingarna in till lödöra, trodde jag att det kanske skulle tjäna som säkring och brännas av vid alltför hög ström.
Jag tyckte först inte att det skulle behövas etsas bort koppar och endast lämnas kvar 4 fina fingrar in till ett lödöra, med anledning att kopparlaminatet har kylande verkan.
Lödde Philips inte på 1995-talet kretskorten på tennvåg, se bild? Rejält med värme i tennvågen.
Men nu inser jag, detta kretskort har ju dubbelsidigt kopparlaminat och det är klart tennvågen har endast direkt kontakt med lödsidan(inte med komponentsidan), och det är på komponentsidan Philips har etsat bort och endast lämnat 4 fina tunna fingrar in till lödörat. Ajje har nog alldeles rätt.
När jag först såg de 4 fina fingarna in till lödöra, trodde jag att det kanske skulle tjäna som säkring och brännas av vid alltför hög ström.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
På gamla goda tiden hade man inte silikonduk som elektrisk isolering mellan transitor och kylfläns.
Det var glimmerbricka som användes.
På oscilloskopet PM3065 som elektrisk isolering mellan krafttransiorer och kylfläns har Philips valt en slags silikonduk, grå, se foto som är från mars 2025, innan jag börjat byta komponenter!
Vad just den har för värmeledningsförmåga, vet jag inte. Kanske är den så bra att den har 13 W/ (m K)? Fanns så bra på 1995-talet?
Glimmer, muskovit, har tydligen värmeledningsförmåga: 0,25 - 0,75 W/(m K).
Engelsmannen kallar glimmer för mica.
Tydligen när glimmerbricka används är den ca 0,2 mm tjock.
Silikonduk med värmeledningsförmåga på 13 W/(m K), och med tjocklek 0,50 mm, användningstemp. -40 till 200 °C, finns att köpa, ser jag, se bild.
En fransos webmichel på internet sa att kylflänsen för dessa 2 krafttransistorer i PM3055 (är samma i PM3065) är för liten och transistorerna blir heta.
- Point de détail, le confinement de l'alimentation et la taille du radiateur associé au refroidissement du V6018 BUW12A et très limité
https://www.radioman33.com/pages/appare ... m3055.html
Q = λ⋅A⋅(T1 - T2)/d [W]
där:
λ= värmeledningsförmåga isolerskikt, W/(m K)
A= värmeöverförande ytan, [m²]
d= isolerskikttjocklek, [m]
Vilket är lämpligast glimmerbricka 0,20 mm eller silikonduk 0,50 mm.
A och (T1 - T2) ansätts de samma.
Så det man ska jämföra för glimmer och silikonduk är:
λ/d [W/(m2 K)] är k-värdet.
Glimmer = 0,50/0,20 = 2,5 W/(m2 K)
Silikonduk = 13/0,50 = 26 W/(m2 K)
Silikonduk verkar alltså bättre än glimmer för att kyla transistor, 10 gånger bättre.
Det var glimmerbricka som användes.
På oscilloskopet PM3065 som elektrisk isolering mellan krafttransiorer och kylfläns har Philips valt en slags silikonduk, grå, se foto som är från mars 2025, innan jag börjat byta komponenter!
Vad just den har för värmeledningsförmåga, vet jag inte. Kanske är den så bra att den har 13 W/ (m K)? Fanns så bra på 1995-talet?
Glimmer, muskovit, har tydligen värmeledningsförmåga: 0,25 - 0,75 W/(m K).
Engelsmannen kallar glimmer för mica.
Tydligen när glimmerbricka används är den ca 0,2 mm tjock.
Silikonduk med värmeledningsförmåga på 13 W/(m K), och med tjocklek 0,50 mm, användningstemp. -40 till 200 °C, finns att köpa, ser jag, se bild.
En fransos webmichel på internet sa att kylflänsen för dessa 2 krafttransistorer i PM3055 (är samma i PM3065) är för liten och transistorerna blir heta.
- Point de détail, le confinement de l'alimentation et la taille du radiateur associé au refroidissement du V6018 BUW12A et très limité
https://www.radioman33.com/pages/appare ... m3055.html
Q = λ⋅A⋅(T1 - T2)/d [W]
där:
λ= värmeledningsförmåga isolerskikt, W/(m K)
A= värmeöverförande ytan, [m²]
d= isolerskikttjocklek, [m]
Vilket är lämpligast glimmerbricka 0,20 mm eller silikonduk 0,50 mm.
A och (T1 - T2) ansätts de samma.
Så det man ska jämföra för glimmer och silikonduk är:
λ/d [W/(m2 K)] är k-värdet.
Glimmer = 0,50/0,20 = 2,5 W/(m2 K)
Silikonduk = 13/0,50 = 26 W/(m2 K)
Silikonduk verkar alltså bättre än glimmer för att kyla transistor, 10 gånger bättre.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
För glimmerskivor bör man ju också räkna med vad kylpastan, eller vad den kallas, hjälper till med.
Intressant skillnad i värmeledningsförmåga.
OBS dock att i många sammanhang anges kylförmåga i form av värmeförlust per watt, där lågt värde är bättre kylning.
Intressant skillnad i värmeledningsförmåga.
OBS dock att i många sammanhang anges kylförmåga i form av värmeförlust per watt, där lågt värde är bättre kylning.
Re: Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Jag tittar i exempelberäkningen ovan endast på materialet mellan kylfläns och transistor, det är det jag jämförde, nämligen glimmer med silikonduk.
Själva kylflänsen betraktas inte alls.
Man lägger inte kylpasta på silikonduken, då det inte behövs, den är ju mjuk i motsats till hård glimmerbricka, där kylpasta behövs för att få bort värmeisolerande luftskikt.
Det är kanske termiskt motstånd för en kylfläns som tänks på? (Värmerförlust per W, vad menas?)
T.ex. för en kylfläns anges ha Rtermisk= 6,5 K/W
Rtermisk= (T1 - T2)/Q [K/W]
Där Q= överförd värmeeffekt, [W]
T1= kylflänsen yttemperatur vid övergången mot luften, [K]
T2 = luftens omgivningstemperatur, [K]
Själva kylflänsen betraktas inte alls.
Man lägger inte kylpasta på silikonduken, då det inte behövs, den är ju mjuk i motsats till hård glimmerbricka, där kylpasta behövs för att få bort värmeisolerande luftskikt.
Det är kanske termiskt motstånd för en kylfläns som tänks på? (Värmerförlust per W, vad menas?)
T.ex. för en kylfläns anges ha Rtermisk= 6,5 K/W
Rtermisk= (T1 - T2)/Q [K/W]
Där Q= överförd värmeeffekt, [W]
T1= kylflänsen yttemperatur vid övergången mot luften, [K]
T2 = luftens omgivningstemperatur, [K]
