2G kvar hos telia till 2027
Re: 2G kvar hos telia till 2027
3G näten kommer försvinna under året som det ser ut. Man kan se signalstyrkemässigt att väldigt många siter redan är nedplockade
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Bingo! Detta måste vara orsaken. Larmsändare är förvisso berömvärt att folk slipper byta, och visst är det smidigt om kryptotelefoner inte behöver bytas, men underrättelse/span-möjligheten att följa en stor andel av alla fordon i realtid genom att hämta data från mobiloperatörer måste vara guld. Om det dessutom endast är Telia som blir kvar så räcker det att gå till en operatör för att samla data, och/eller så kan man helt enkelt använda separata mottagare för att lyssna på datan i de områden som är extra intressanta. (Även om 2G/GSM är krypterat så är ju kryptot inte särskilt bra med dagens mått).
Officiellt kan man motivera det dels med säkerheten i form av att fordon ska kunna ringa SOS, och dels att man undviker att orsaka problem för bilägare i form av att modulen drar ur batteriet när bilen står parkerad (något som varit problem med vissa bilmodeller när vissa mobilnät lagts ner i USA - har sett ett par videos om det från Pine Hollow Auto Diagnostics). Och som bonus så kommer tjänster att fjärrstyra/övervaka bilarna fortsätta fungera.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Det är inte bara extremt gamla telefoner som får problem om man lägger ner 2G. Gälller även lite halvgamla tidiga sk. 4G-telefoner, som inte uppgraderats till VoLTE. Dessa lurar kör data över LTE ( 4G) men röstsamtal går över 3G. Försvinner 3G, vilket det redan till stor del har gjort, så är det inga större problem då just denna generationen av lurar har fallback till 2G om 3G saknas. Skulle även 2G försvinna går det inte köra vanliga röstsamtal, bara data-trafik över LTE kommer fungera på dessa lurar,
Det finns även andra begränsningar som hindra lurar som i sej klarar data över 4G inte fixar röstsamtal den vägen.
Exempelvis måste det finna support för VoLTE i operativet. För Android kom det rätt tidigt, kanske för 10 år sedan.
Iphone 5 och tidigare har en hårdvarubegränsning som gör att VoLTE inte kan fås att fungera.
Operatören har inte alltid VoLTE-funktion i sitt LTE-nät. Det behövs inte för lurar med LTE rel4 eller högre i sitt operativ så det är mest en support för dessa tidiga 4G-lurar.
Det finns en möjlighet att åter få igång röstsamtal på dessa lurar och det är genom att installera en Voip-stack om den inte redan finns samt anlita en Voip-tjänst för samtal. Ett exempel: https://www.smartvoip.com/mobile_voip
Det fungerar i stort som vanligt sedan att ringa ut men finns ingen intern VOIP-stack kan det kräva mer pyssel för att kunna ta emot röstsamtal.
LG O7 är exempel på lite nyare telefon med LTE/4G som inte klarar röstsamtal om både 2g och 3G läggs ned om man inte väljer att installera VOIP-stack samt anpassad VOIP telefon-mjukvara.
https://www.gsmarena.com/lg_q7-9206.php
Det Telia kan göra är att fiffla med GSM-standarden för minska behövda bandbredden för att på så sätt få ytterligare 2x10 MHz LTE-band. Det kan gå åstadkomma med enbart mjukvaruuppgradering i basstationerna. Enligt standard för P-GSM 900 sp finns totalt 124 möjliga samtidiga uppkopplingar. Dessa är duplex med 45MHz diff så varje uppkoppling belägger två ställen i frekvensspektrat.
Att behålla 2G i två år kostar underhåkk och att man missar möjligheten till att nyttja frekvenserna till LTE som i sej ger inkomster.
De apparater, larm och telefoner som kommer i kläm är främst där inget uppdateringsbart alternativ finns färdigt.
Det är t.ex. huslarm där utvecklaren inte längre finns.
För seriösa företag med fjärröverföring av data och liknande så är detta sedan länge ett avklarat problem.
Om man ska leta udda anledningar till plötslig omsvängning, en udda och mycket konservativa fågel som tidigare framhärdat sin egna linje är järnvägens egna telefoni-nät, GSM-R, som ännu är ett 2G-system , GSM-R, och man har tidigare annonserat att man inte tänker stänga ner detta nätet före 2027. Det är Trafikverket som styr den planeringen. Detta system har fått mycket kritik för låg beläggning men upptar mycket frekvensutrymme.Att det är ålderdomligt system är inte anledning till att uppdatera anse man. Modernare system dör man kan utbyta mycket mer data, bilder, tidtabeller larmfunktioner mm är inte intressant. Inte ens tågförare har alltid en telefon för detta system så trafikbeläggningen är låg men Trafikverket försvara alltid detta nätet. Det får ingen peta på..
Troligen Telia som driftar detta system och där det går delar basstation och hårdvara med det vanliga publika GSM-nätet.
Möjligt är att Trafikverket kräver fortsatt support på detta system fram till 2027 och Telia har bara att följa statliga direktiv.
Det kan i sin tur påverka Telias möjlighet att stänga publika delen, P-GSM.
Att Telia nu meddelar att man inte stänger sitt GSM-nät tycks inte varit känt hos övriga operatörer i förväg och som fortfarande skriver att nätet stängs i slutet på 2025. Det är definitivt en plötslig omvändning då att släcka ett nät, fasa ut utrustning och underhåll är sådant där planeringen förväntas vara långsiktig.
Det finns även andra begränsningar som hindra lurar som i sej klarar data över 4G inte fixar röstsamtal den vägen.
Exempelvis måste det finna support för VoLTE i operativet. För Android kom det rätt tidigt, kanske för 10 år sedan.
Iphone 5 och tidigare har en hårdvarubegränsning som gör att VoLTE inte kan fås att fungera.
Operatören har inte alltid VoLTE-funktion i sitt LTE-nät. Det behövs inte för lurar med LTE rel4 eller högre i sitt operativ så det är mest en support för dessa tidiga 4G-lurar.
Det finns en möjlighet att åter få igång röstsamtal på dessa lurar och det är genom att installera en Voip-stack om den inte redan finns samt anlita en Voip-tjänst för samtal. Ett exempel: https://www.smartvoip.com/mobile_voip
Det fungerar i stort som vanligt sedan att ringa ut men finns ingen intern VOIP-stack kan det kräva mer pyssel för att kunna ta emot röstsamtal.
LG O7 är exempel på lite nyare telefon med LTE/4G som inte klarar röstsamtal om både 2g och 3G läggs ned om man inte väljer att installera VOIP-stack samt anpassad VOIP telefon-mjukvara.
https://www.gsmarena.com/lg_q7-9206.php
Det Telia kan göra är att fiffla med GSM-standarden för minska behövda bandbredden för att på så sätt få ytterligare 2x10 MHz LTE-band. Det kan gå åstadkomma med enbart mjukvaruuppgradering i basstationerna. Enligt standard för P-GSM 900 sp finns totalt 124 möjliga samtidiga uppkopplingar. Dessa är duplex med 45MHz diff så varje uppkoppling belägger två ställen i frekvensspektrat.
Att behålla 2G i två år kostar underhåkk och att man missar möjligheten till att nyttja frekvenserna till LTE som i sej ger inkomster.
De apparater, larm och telefoner som kommer i kläm är främst där inget uppdateringsbart alternativ finns färdigt.
Det är t.ex. huslarm där utvecklaren inte längre finns.
För seriösa företag med fjärröverföring av data och liknande så är detta sedan länge ett avklarat problem.
Om man ska leta udda anledningar till plötslig omsvängning, en udda och mycket konservativa fågel som tidigare framhärdat sin egna linje är järnvägens egna telefoni-nät, GSM-R, som ännu är ett 2G-system , GSM-R, och man har tidigare annonserat att man inte tänker stänga ner detta nätet före 2027. Det är Trafikverket som styr den planeringen. Detta system har fått mycket kritik för låg beläggning men upptar mycket frekvensutrymme.Att det är ålderdomligt system är inte anledning till att uppdatera anse man. Modernare system dör man kan utbyta mycket mer data, bilder, tidtabeller larmfunktioner mm är inte intressant. Inte ens tågförare har alltid en telefon för detta system så trafikbeläggningen är låg men Trafikverket försvara alltid detta nätet. Det får ingen peta på..
Troligen Telia som driftar detta system och där det går delar basstation och hårdvara med det vanliga publika GSM-nätet.
Möjligt är att Trafikverket kräver fortsatt support på detta system fram till 2027 och Telia har bara att följa statliga direktiv.
Det kan i sin tur påverka Telias möjlighet att stänga publika delen, P-GSM.
Att Telia nu meddelar att man inte stänger sitt GSM-nät tycks inte varit känt hos övriga operatörer i förväg och som fortfarande skriver att nätet stängs i slutet på 2025. Det är definitivt en plötslig omvändning då att släcka ett nät, fasa ut utrustning och underhåll är sådant där planeringen förväntas vara långsiktig.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Det finns garanterat ett gäng personer som ser det som en fördel snarare än nackdel om det slutar gå att använda mobilen till röstsamtal. 
GSM-R ska inte jämföras med andra mobiltelefonnät utan snarast med andra kommunikationsnät. Jämför t.ex. hur analoga repeatrar förr användes till olika funktioner, och jämför också med t.ex. TETRA/RAKEL där vi antagligen inte ens har tillgång till siffror över beläggningsgrad.
En extremt viktig användning av GSM-R är att det är en delkomponent i vissa varianter av ERTMS/ETCS, det europeiska standardiserade signalsystemet. Beslutet att skapa detta system (inom EU och andra länder har hoppat på) togs på 90-talet. Det tog alltså "bara" 160-170 år från järnvägar började byggas till det beslutades att ha ett gemensamt gränsöverskridande system. Ur det perspektivet är 90-talet "nyss" och vi kan nog räkna med att ha GSM-R i många år till. Specifikt så används GSM-R för kommunikation mellan signalsystemet och fordonen.
När ERTMS/ETCS standardiserades/beslutades var det knappast okänt att ändringar inom järnvägen tar väldigt lång tid, och det fanns alla möjligheter för telekombranschen att komma med invändningar och föreslå andra system, men GSM med GPRS var vad som fanns då det begav sig.
För den som undrar så finns det ett par varianter på ERTMS/ETCS. Nivå 1 är snarlik befintliga svenska ATC och andra "bra" signalsystem, och här är GSM-R inte absolut nödvändigt. Banan har så kallade baliser som kommuniserar med fordonen via en slags RFID-system, fast med klart högre signalstyrka och dessutom i 27MHz-komradiobandet för att kommunikationen ska fungera när ett tåg kör förbi en baliser i hundratals km/tim. Dessa baliser överför informationen som också visas på signaler. Detta medför dels att tågets styrsystem vet automatiskt vad max hastighetsgräns är och hur lång det är till ändrad hastighetsgräns och vad den är, så att tåget dels kan visa informationen på en display till föraren, dels kan förmedla till eventuell framtida automatisk körning / "cruise control", och framförallt kan se till att nödbromsa tåget ifall det riskerar att bryta mot signalsystemets regler. Tåget varnar först föraren så att föraren kan sänka hastigheten själv och slippa en fullständig nödbromsning osv.
ERTMS/ETCS nivå 2 har istället baliser som i princip bara sänder ut ett fast ID, och tåget pratar via GSM-R med signalsystemet som ger den information som i nivå 1 och i äldre system getts via information via baliser. Detta ger två fördelar. Dels behövs endast baliser men i övrigt inget signalsystem på sträckor utan växlar, och där växlar förekommer så behöver signalsystemet endast kunna styra och övervaka växlarna men inte ge någon information till baliser, signaler och liknande. Och dels så kan fordonet använda "vägmätare" för att veta exakt var det finns och signalsystemet kan (åtminstone i princip) ha punkter med ändrad hastighetsgräns/stop även på andra platser än där baliser är monterade. Dessutom så kan signalbesked uppdateras medan tåg står still. Med befintliga äldre system och med nivå 1 så måste föraren titta på fysiska signaler för att avgöra när det är tillåtet att börja köra från stopp. Kvalificerad gissning är att systemet också ger en ljudsignal när ett sånt meddelande tas emot, så föraren uppmärksammas även om föraren kanske tittar på något annat, t.ex. resandeutbyte på plattform eller läser något dokument eller vad det kan vara. Dessutom så lär väl tågklareraren kunna trycka på nödstopp och stoppa alla tåg i en panikkrissituation (typ tåg är påväg mot en bro som just blivit påkörd - i det läget är det bättre att alla tåg inom regionen får hjulplattor av nödbromsning istället för att förlora någon sekund att välja ut vilka tåg som ska stoppas genom att ställa signaler i stopp. Jämför ett fall nånstans i Tyskland där ett tåg råkade köra okontrollerat (typ växellok med några godsvagnar eller hur det nu var) och tågklareraren panikreagerade och tryckte på nödstopp som bara stoppade ställverket varpå det på en lång stund inte gick att ställa om växlar varpå det okontrollerade tåget fortsatte köra i den riktning växlar var lagda, istället för att skicka ner det mot en stoppbock, ner i ett dike eller i värsta fall avsiktligt krocka med ett stort nog parkerat tåg. Jag tror det gick förhållandevis bra men det var ändå en klart otrevlig händelse.
Om vi ska prata om onödigt frekvensanvändande så kan vi gott dra upp DVB-T(2) istället. Boomers tar upp en enorm del av frekvensspektrat för sitt TV-tittande.
GSM-R ska inte jämföras med andra mobiltelefonnät utan snarast med andra kommunikationsnät. Jämför t.ex. hur analoga repeatrar förr användes till olika funktioner, och jämför också med t.ex. TETRA/RAKEL där vi antagligen inte ens har tillgång till siffror över beläggningsgrad.
En extremt viktig användning av GSM-R är att det är en delkomponent i vissa varianter av ERTMS/ETCS, det europeiska standardiserade signalsystemet. Beslutet att skapa detta system (inom EU och andra länder har hoppat på) togs på 90-talet. Det tog alltså "bara" 160-170 år från järnvägar började byggas till det beslutades att ha ett gemensamt gränsöverskridande system. Ur det perspektivet är 90-talet "nyss" och vi kan nog räkna med att ha GSM-R i många år till. Specifikt så används GSM-R för kommunikation mellan signalsystemet och fordonen.
När ERTMS/ETCS standardiserades/beslutades var det knappast okänt att ändringar inom järnvägen tar väldigt lång tid, och det fanns alla möjligheter för telekombranschen att komma med invändningar och föreslå andra system, men GSM med GPRS var vad som fanns då det begav sig.
För den som undrar så finns det ett par varianter på ERTMS/ETCS. Nivå 1 är snarlik befintliga svenska ATC och andra "bra" signalsystem, och här är GSM-R inte absolut nödvändigt. Banan har så kallade baliser som kommuniserar med fordonen via en slags RFID-system, fast med klart högre signalstyrka och dessutom i 27MHz-komradiobandet för att kommunikationen ska fungera när ett tåg kör förbi en baliser i hundratals km/tim. Dessa baliser överför informationen som också visas på signaler. Detta medför dels att tågets styrsystem vet automatiskt vad max hastighetsgräns är och hur lång det är till ändrad hastighetsgräns och vad den är, så att tåget dels kan visa informationen på en display till föraren, dels kan förmedla till eventuell framtida automatisk körning / "cruise control", och framförallt kan se till att nödbromsa tåget ifall det riskerar att bryta mot signalsystemets regler. Tåget varnar först föraren så att föraren kan sänka hastigheten själv och slippa en fullständig nödbromsning osv.
ERTMS/ETCS nivå 2 har istället baliser som i princip bara sänder ut ett fast ID, och tåget pratar via GSM-R med signalsystemet som ger den information som i nivå 1 och i äldre system getts via information via baliser. Detta ger två fördelar. Dels behövs endast baliser men i övrigt inget signalsystem på sträckor utan växlar, och där växlar förekommer så behöver signalsystemet endast kunna styra och övervaka växlarna men inte ge någon information till baliser, signaler och liknande. Och dels så kan fordonet använda "vägmätare" för att veta exakt var det finns och signalsystemet kan (åtminstone i princip) ha punkter med ändrad hastighetsgräns/stop även på andra platser än där baliser är monterade. Dessutom så kan signalbesked uppdateras medan tåg står still. Med befintliga äldre system och med nivå 1 så måste föraren titta på fysiska signaler för att avgöra när det är tillåtet att börja köra från stopp. Kvalificerad gissning är att systemet också ger en ljudsignal när ett sånt meddelande tas emot, så föraren uppmärksammas även om föraren kanske tittar på något annat, t.ex. resandeutbyte på plattform eller läser något dokument eller vad det kan vara. Dessutom så lär väl tågklareraren kunna trycka på nödstopp och stoppa alla tåg i en panikkrissituation (typ tåg är påväg mot en bro som just blivit påkörd - i det läget är det bättre att alla tåg inom regionen får hjulplattor av nödbromsning istället för att förlora någon sekund att välja ut vilka tåg som ska stoppas genom att ställa signaler i stopp. Jämför ett fall nånstans i Tyskland där ett tåg råkade köra okontrollerat (typ växellok med några godsvagnar eller hur det nu var) och tågklareraren panikreagerade och tryckte på nödstopp som bara stoppade ställverket varpå det på en lång stund inte gick att ställa om växlar varpå det okontrollerade tåget fortsatte köra i den riktning växlar var lagda, istället för att skicka ner det mot en stoppbock, ner i ett dike eller i värsta fall avsiktligt krocka med ett stort nog parkerat tåg. Jag tror det gick förhållandevis bra men det var ändå en klart otrevlig händelse.
Om vi ska prata om onödigt frekvensanvändande så kan vi gott dra upp DVB-T(2) istället. Boomers tar upp en enorm del av frekvensspektrat för sitt TV-tittande.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Vi vet att det är mångfalt bättre förvaltat frekvensutrymme och vi vet att varje data som överförs tar mindre spektrum i anspråk på grund av kanalupplägget och modulationsformen. För GSM är det tvåtons fasskift i fasta 200kHz vida kanaler medans Tetra är ett paket-system med 4 kanalpaket om 25kHz vardera. Max data-takt är ca 8 ggr större för Tetra för samma bandbredd.
Jag skrev;
Detta system har fått mycket kritik för låg beläggning men upptar mycket frekvensutrymme.
DVB-T2 är ljusår modernare publikt radio-system med hög takt på dataöverföring relativt belagt frekvensutrymme. Värdet på uttolkad data kan sedan vara lågt. Det kan vara kvalitativt dåliga TV och radio-program som överförs denna vägen men det är upp till den enskilde att avgöra. Samma med trafiksignaler som meddelar att man inte har någon ny information och som inte då heller uppmärksammas av någon att det är uppdaterad oförändrad information, typ att spåret är ledigt liksom det var varje föregående minut det rapporterades senaste timmen.
Att andra länder kan ha andra spårvidder, elsystem och andra signalsystem så är knappast GSM-R heller ett absolut internationaliserat behov som bärare av signalsystem. GSM-R är ju inte signalsystemet eller det som data utgår från, Det är bara ett förmedlande system där all data-kommunikation med tåget till/från centralsystemet kan ske med valfritt radio-system så länge samma system finns i bägge ändar.
Det är samma för oss vanliga telefonanvändare, vi är hänvisade till att använda det system som finns i nåbar basstation.
Vad h'ller gränsöverskridande signalsystem för tåg vet jag inte hur det fungerar i t.ex. Finland som inte har GSM-R. De gick över till TETRA för 8-9 år sedan, men det kanske kvittar, de har väl ändå annan spårbredd jämfört med Sverige så det gränsöverskridandet går inte. Danmark har annan spänning i sitt järnvägs-elnät men där finns tekniska lösningar, för specifika tåg där omformare "översätter" mellan olika el-system så där finns lite bättre chanser. Vi har ju förbindelse till Kastrup från Sverige.
Förutom Finland, Baltländerna Irland, Schweiz Portugal har inte GSM-R. Vet inte hur det är men Polen har nog inte heller fastnat i GSM-R så det är knappast ett gemensamt EU-system.
Standardiseringsorganet som håller radiosystemets funktioner GSM-R är som sagt starkt konservativt trots att man rimligen inte borde ha det värre än andra att byta telefon-system. Det är ju inte kritiska varningssystemen som ska ersättas, bara tekniken som överför dessa, en övergång som kan ske stegvis .
https://www.globalrailwayreview.com/art ... tms-frmcs/
European Union Agency for Railways (ERA) är de som driver en rätt närsynt och byråkratisk internationaliserigns-dröm i EU's regi. Drömmen är att varje tåg ska kunna klara att köras tvärs genom alla EU-länder helt standardiserat.Att det är orealistiskt hänger man inte upp sej på. Om spårbredden skiljer så blir övriga försök till standard begränsad i sitt värde vad gäller trafikutbyte mellan olika länder. Möjligen blir modem för GSM-R något billigare om man kan sälja samma produkt till flera länder. Sådana praktiska begränsningar blundar ERA för. Om de inte trodde på sin standardiseringsdröm borde de lägga ner sej själva i stället för att att försvara sin kontorsstol.
Det finns mycket annat man kunnat ägna sej åt om man verkligen vill främja en gemensam tåg-standard för EU-länder.
Som någon påpekade i veckan i pressen, Europas system för att sälja tågbiljetter skiljer så mycket mellan olika länder och är så komplicerat inkompatibelt så att om man vill resa mellan flera länder får man handla biljetter i flera omgångar där gemensam översikt över förbindelser och eventuella tågbyten inte är möjligt.
Det är sådant som ger flyget ett övertag. Det är enklare att boka utrikes flygbiljetter där alla flygbyten och biljett-kombinationer för olika flygbolag kan presenteras översiktligt på en websida och lätt sedan bokas och betalas i en enda process.
Antag att man vill åka från Östersund till Bilbao, en enda bokning med 4-5 flygbolag inblandade_
https://www.skyscanner.se/transport/fli ... alse&rtn=1
Försök boka samma resa för tåg....
Har inget med att göra med GSM's utfasning eller de som inte inser att man måste börja uppgraderingsprocessen i dag om man som ERA säjer kommer stänga sitt GSM-R 2027.
Det är en låg kostnad med uppgradering relativt kostnaden för ett tåg och med mer bredbandig förbindelse skulle t.ex. live väderinfo, bilder från växelområde och dynamiskt uppdaterade trafik och positionskartor för alla att ta del av vara möjligt. I likhet med omvärldens IoT, mängder av uppkopplade prylar till nästan ingen kostnad alls skulle vara möjligt. Det skulle vara fullt möjligt att imstallera nbIoT (LTE) eller LoRa på varenda optisk trafiksignal parallellt med andra system för status-info, lampfunktions övervakning osv. Kommer någon och stjäl koppartråden utmed banvallen kan man ha likt övervakningskamera på varje signalstolpe och se vad som händer. Ett batteri 18650 kan räcka i veckor utan koppartråd.
Automatiskt larmande övervakningskamera skulle var baggis på varje obevakad övergång till en kostnad mindre än vad det kostar att skicka ut en gubbe för att byta trasig lampa.
Med måttlig logik skickas endast bilder och larm när avvikelser i bilden av t.ex. personer eller fordon står på spårövergången minuterna innan ett tåg passerar i "flera hundra kilometer i timmen" som du skrev.
Tar nog ett tag innan tvåhundra eller ännu mer km/t blir normhastighet i Sverige men då behövs moderna styr och övervaknings-system.
Det är helt andra dimensioner av möjligheter som ges av t.ex. sådan övergångs-bevakning än som nu där kostnader för ett par enkla bommar och dess inordnande i styrsystemet kostar miljoner.
Det är dock modernisering med onåbara dimensioner för de som föredrar att invänta att EU-byråkrater ska standardisera detta för alla EU-länder innan man gör något.
Jag skrev 2027 vilket är enligt trafikverkets uppgift. Dessvärre har ERA ännu inte bestämt sej för vilket system man ska anammma. Det ärt sent nu att inte veta det om man ska stånga 2027. GSM-R är ett system som stängs i sin helhet när det stängs, Man kan inte göra som 3G och släcka en bas i taget.
I brist på bättre och efter ett par teknikokunniga gissningar från ERA kommer man antagligen göra som Finnlands TETRA,,, eller kanske det system som flyget inte ville ha, 5G NR (new radio) ... om inget nytt dyker upp. ERA hade till ock med ett tag iden att skapa ett LTE-R, en mini-kopia av LTEs alla releaser inklusive rel 18, och oändligt många system som inte kan appliceras på tågsystem för man ville ju ha "5G" vilket man tryckte på ända till man förstod hur tokigt det var och vad kostnaderna skulle bli.
Dock var det många år sedan ERA bestämda vad detta ospecade systemet skulle heta; FRMCS (Future Railway Mobile Communication System), och det skulle bli en "gränsöverstigande" standard i Europa. Man kan inte påstå att ERA faller för lättuttalade förkortningar.
En några år gammal artikel visar att det inte händer så mycket: https://www.mynewsdesk.com/se/atkins_sv ... tem-373262
Det kanske lika bra att ERA inte ändrar något och kör med samma system till minst 2040 vilket var det datum finnarna erbjöd sej gå över till GSM-R när ERA tryckte på 2016 efter att man redan implementerat TETRA som ansågs duga fram till 2040. Iofs så har man på senare år testat lite LTE-baserade system utan problem.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Det körs redan genomgående tåg över ett flertal olika gränser. Relevant för oss är att det dels körs persontåg direkt mellan Sverige och Norge, Danmark och Tyskland och idag behövs mig veterligen inget lokbyte eller liknande. (Av praktiska skäl, d.v.s. god tillgång på befintliga lok enbart för bruk i Sverige v.s. lägre tillgång lok som fungerar internationellt, i kombination med att man ändå har olika tåglängd, så görs nog lokbyte i Malmö på tågen som går mellan Stockholm och Tyskland. Malmö central (övre) är dessutom en säckstation så man måste ändå antingen göra lokbyte eller rundgång med loket, så det går faktiskt fortare att byta lok än att låta bli, eftersom det "nya" loket kan koppla till tåget medan det "gamla" kopplas bort, och när tåget avgått så körs det "gamla" loket undan för annan användning). Det körs också godståg och jag tror att de idag körs utan lokbyte åtminstone Tyskland-Sverige. Märkligt nog så tillåts lok med tysk standard på strömavtagaren i Sverige trots att specen formellt skiljer sig åt. D.v.s. Trafikverkets spår har nog smalare sick-sack-form på kontaktledningen än vad svenska specen tillåter...
Likaså körs också en hel del gränsöverskridande mellan andra länder.
Problemet är dock att alla dessa gränsöverskridande tåg måste anpassas specifikt för varenda j-la land de ska köra i, mer eller mindre. Med ERTMS, som använder GSM-R, så behöver man åtminstone inte anpassa signalsystemets ombordutrustning för varje land. Detta har annars varit den stora flaskhalsen sen flerfas asynkronmotorer med tillhörande elektroniska drivning blev vanliga på 90-talet. Före det så var man i princip tvungen att köra likströmsmotorer och likrikta med omkopplare som väljer lindningar på trafon i fasta steg, eftersom det nog blev för dyrt och krångligt att bygga thyristorstyrda lok som klarar flera olika frekvenser (och givetvis helt omöjligt för järnvägar med likström). D.v.s. de senaste 30 åren har järnvägarna väntat på mer standardiserade signalsystem medan det varit lätt att ordna så att fordonen klarar alla elsystem. Det finns en ytterligare smärre detalj och det är spec på hur hjulen ska se ut, men det är det absolut enklaste. Svenska tåg som kör i Norge måste få hjulen svarvade för att uppfylla specen för Norge. Det är bara en fråga om inställning på svarven när det ändå är dags att svarva hjulen. Vet inte hur det går till i praktiken men en kvalificerad gissning är att fordonen svarvas, körs en del till Norge och när de inte längre uppfyller specen för Norge men däremot för Sverige så körs de enbart i Sverige (i den mån det finns användning för detta) till det är dags att svarva igen.
Sidospår: Något jag inte vet är hur personvagnar som dras av lok och som är avsedda för flera system fungerar. Det finns vagnar som kan köras på 1,5kV DC, 3kV DC, 1000V 16,7Hz samt 1500V 50Hz, och som lär växla automatiskt mellan alla dessa system. Det kanske inte är så komplicerat, gamla vagnar har kanske roterande omformare för batteriladdning och i övrigt enbart elvärme som matas från tågvärmeledningen, och kontaktorerna matas kanske från batterispänning. Belysning osv matas väl alltid från batterispänning. Historiskt sett så laddades/matades vagnars batterisystem med generator på hjulen ("hjul-ljus") före tiden då halvledarlikriktare blev prisvärda...
De två relevanta spårviddsskillnaderna är dels att Finland och länder som varit del av Sovjetunionen använder 1520mm, och Spanien+Portugal använder (nästan) samma spårvidd som är ännu bredare. Resten av Europa använder 1435mm på alla huvudsakliga järnvägar. Spanien använder 1435mm på sina nya höghastighetsjärnvägar (förutom den som går mot landets nordvästra delar eftersom de tågen använder befintliga spår sista biten till orterna i just nordväst). Baltikum planerar en 1435mm-järnväg Estland-Lettland-Litauen-Polen för snabbtåg, och blir det nånsin tunnel Estland-Finland så är det väl inte osannolikt att den antingen får 1435mm eller kombinerat 1435+1520mm.
===================
De två relevanta frågorna är snarast hur mycket samhällsnytta man får per bandbreddsutrymme, och vad det kostar att ändra tekniken för att minska bandbreddsnyttjandet.
Samhällsnyttan av järnvägstrafik är mycket hög, och därmed är det "lönsamt" att köra GSM-R även om det tekniskt är ineffektivare nyttjande av etern än andra system.
Jag misstänker att ITU eller liknande inte har provat att helt enkelt kontakta ERA och fråga "hur mycket pengar vill ni ha för att byta ut GSM-R mot något som tar halva platsen i etern". Det vore extremt enkelt om ERA sätter ett pris på vad bytet kostar och om övriga frekvensnyttjare avgör om de tycker att det är värt kostnaden eller inte.
Likaså körs också en hel del gränsöverskridande mellan andra länder.
Problemet är dock att alla dessa gränsöverskridande tåg måste anpassas specifikt för varenda j-la land de ska köra i, mer eller mindre. Med ERTMS, som använder GSM-R, så behöver man åtminstone inte anpassa signalsystemets ombordutrustning för varje land. Detta har annars varit den stora flaskhalsen sen flerfas asynkronmotorer med tillhörande elektroniska drivning blev vanliga på 90-talet. Före det så var man i princip tvungen att köra likströmsmotorer och likrikta med omkopplare som väljer lindningar på trafon i fasta steg, eftersom det nog blev för dyrt och krångligt att bygga thyristorstyrda lok som klarar flera olika frekvenser (och givetvis helt omöjligt för järnvägar med likström). D.v.s. de senaste 30 åren har järnvägarna väntat på mer standardiserade signalsystem medan det varit lätt att ordna så att fordonen klarar alla elsystem. Det finns en ytterligare smärre detalj och det är spec på hur hjulen ska se ut, men det är det absolut enklaste. Svenska tåg som kör i Norge måste få hjulen svarvade för att uppfylla specen för Norge. Det är bara en fråga om inställning på svarven när det ändå är dags att svarva hjulen. Vet inte hur det går till i praktiken men en kvalificerad gissning är att fordonen svarvas, körs en del till Norge och när de inte längre uppfyller specen för Norge men däremot för Sverige så körs de enbart i Sverige (i den mån det finns användning för detta) till det är dags att svarva igen.
Sidospår: Något jag inte vet är hur personvagnar som dras av lok och som är avsedda för flera system fungerar. Det finns vagnar som kan köras på 1,5kV DC, 3kV DC, 1000V 16,7Hz samt 1500V 50Hz, och som lär växla automatiskt mellan alla dessa system. Det kanske inte är så komplicerat, gamla vagnar har kanske roterande omformare för batteriladdning och i övrigt enbart elvärme som matas från tågvärmeledningen, och kontaktorerna matas kanske från batterispänning. Belysning osv matas väl alltid från batterispänning. Historiskt sett så laddades/matades vagnars batterisystem med generator på hjulen ("hjul-ljus") före tiden då halvledarlikriktare blev prisvärda...
De två relevanta spårviddsskillnaderna är dels att Finland och länder som varit del av Sovjetunionen använder 1520mm, och Spanien+Portugal använder (nästan) samma spårvidd som är ännu bredare. Resten av Europa använder 1435mm på alla huvudsakliga järnvägar. Spanien använder 1435mm på sina nya höghastighetsjärnvägar (förutom den som går mot landets nordvästra delar eftersom de tågen använder befintliga spår sista biten till orterna i just nordväst). Baltikum planerar en 1435mm-järnväg Estland-Lettland-Litauen-Polen för snabbtåg, och blir det nånsin tunnel Estland-Finland så är det väl inte osannolikt att den antingen får 1435mm eller kombinerat 1435+1520mm.
===================
De två relevanta frågorna är snarast hur mycket samhällsnytta man får per bandbreddsutrymme, och vad det kostar att ändra tekniken för att minska bandbreddsnyttjandet.
Samhällsnyttan av järnvägstrafik är mycket hög, och därmed är det "lönsamt" att köra GSM-R även om det tekniskt är ineffektivare nyttjande av etern än andra system.
Jag misstänker att ITU eller liknande inte har provat att helt enkelt kontakta ERA och fråga "hur mycket pengar vill ni ha för att byta ut GSM-R mot något som tar halva platsen i etern". Det vore extremt enkelt om ERA sätter ett pris på vad bytet kostar och om övriga frekvensnyttjare avgör om de tycker att det är värt kostnaden eller inte.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
>Jag misstänker att ITU eller liknande inte har provat att helt enkelt kontakta ERA och fråga "hur
mycket pengar vill ni ha för att byta ut GSM-R mot något som tar halva platsen i etern"
Du är rätt ensam om att prisa GSM-R,
Ingen annan vill ha GSM-R, Finland ett exempel, Trafikverket vill också slippa det, Det bidrar till att sänka produktiviteten på järnvägarna vilket kostar pengar i flera ändar för varje år man inte får till en modernisering.
ERA har sedan minst 10 år bestämt sej för att byta till ett effektivare system. Man har namnat det nya systemet men har vacklat vilket radio-system systemet ska innehålla.
Om du tror ITU skulle erbjuda ERA begära pengar för att byta system så...nej ERA blir långt förr idiotförklarade. ERA har alltid varit stinkklumpen relativt andra tåg, flyg och blåljus-myndigheters radio,
ERA planerar utan kunskap och är alltid för sent ute med sin planering som i slutänden inte innehåller något funktionellt. Man börjar med att planera för en klädfabrik och får i slutänden inte ihop en tumetott såsom med LTE-R.
Få pengar från ITU??? Ta emot pengar för sin egen otillräcklighet, att man inget utför.
Tror du pengar hjälpa eller bara stjälpa mer?
Finland sa att om ERA kräver det byter vi till GSM-R .... någon gång framåt 2040. Så länge anser man att deras nuvarande system är dugligt. Däremot, till skillnad från ERA, så har finnarna sett framåt och provat möjligheten att köra via publik LTE vilket är möjligt även för system med höga krav på meddelandesäkerhet, prioritet, all- och grupp-kanaler osv på samma sätt som TETRA-protokollet är uppbyggt-
Nuvarande finska systemet är modulärt uppbyggt och man kan relativt smärtfritt byta till LTE och baserat på detta försöker man nu sälja systemet även till andra länder.
Man pekar t,ex, på att tekniska begränsningar i GSM-R för meddelandesäkerheten gör att man inte kan köra tåg lika tätt som med finska alternativet. Upp till 30% tätare trafik skulle vara en av många fördelarna med stora ekonomiska vinster, Man skulle kunna öka transportkapaciteten på befintliga högt belastade järnvägar ocgg man får en störtflod av nya meddelandeformat som inte är möjligt inom GSM-R.
Finska systemet kallas DIGIRail. Länk till deras hemsida: https://www.digi.com/products/networkin ... ar-routers
ERA planerade att byte till ett nytt systemet senast 2022. Det gick inte då man saknade kompetens vad olika radiosystem innebar och man förstod inte innebörden i vissa av de saker man ville ha. Man hade inget konkret planerat nör det började bli dags för byte 2022.
Nästa stoppdatum satte ERA till 2024 vilket i sej visar deras bristande insikt i hur planeringshorisonten ser ut, vilken tid de olika stegen tar vid ett välplanerat systemskifte.
2924 var omöjöigt redan 2022, Nu har ERA uppdaterat tidsplanen till 2027 och man har fortfarande inte bestämt om det ska bli TETRA eller ett eget LTE-R eller kanske LTE NR.
Bedömare anser att eftersom TETRA blev snabbt omodernt pga moderna tiders krav på bandbreddskrävande teknik och därför är TETRA2 som redan anses otillräckligt så det är ingen framtid i att satsa på ett TETRA1 som kopmmer sluta underhållas i mjukvara och intresset för att utveckla hårdvara kommer sjunka.
Ett delsystem inom ramen för LTE är en möjlighet och där finns redan protokoll för radiosystem som egentliigen var tänkt för internationell flygledning men där man nu avvaktar.
Det är mycket jobb att ta fram sådana protokoll och bygga in alla prioritetsfunktioner, driftsökerhet i hård och mjukvara och medeelandesäkerhet både internt och externt såväl som säkerhet mot yttre attacker, avlyssning mm.
GSM-R har t.ex. ett krypto vars nyckel är relativt enkel att knäcka. Den är med tidens mått allt för enkel och kort.Samma med TETRA vars krypto kan knäckas av en måttlig dator på 30 sekunder.
Ett syastem som redan har protokoll anpassad för järnväg och där initial hårdvara finns framtagen är DIGIRail.
Nuvarande GSM-R systemet är inte särskilt modulärt byggt och för att kunna få billigare underhåll och enklare framtida uppgradering så vill man få till modularitet. För varje år man väntar ökar kostnaderna för ett utbyte.
Notera att effektivare inte gäller enbart bandbreddsanvändningen utan man vill möjliggöra modernare tjänster för effektivare och mer ekonomisk järnvägstrafik som nu inte är möjligt med GSM-R.
Grov tidsplanering av tiden som ERA misslyckas med att kalkylera;
Om man ska byta system kostar en förstudie ett 1 år. Marknadsinventering av hård och mjukvara och dess framtida resurser, framtidsbehov av tjänster och konsekvenserna av vad följden blir för olika omfattande alternativ samt en grov ekonomisk kalkyl för de möjliga alternativen.
Protokoll-utveckling på olika nivåer är tidskrävande, kräver många mantimmar och system måste kunna simuleras i stressade miljöer, hög trafik, olycka krig strömavbrott attack elektroniskt i radio och inteerfaceingångar. Där försvinner två år när man väl vet plattformen.
Protokoll-utveckling är inte mjukvaruutveckling för specifik hårdvara.
Nu efter tre år kan man börja håtdvaruspeca de grundtyper av terminaler och radio-enheter som behövs för att ersätta äldre system eller för att i en övergångsperiod ha anpassningar till existerande system som av olika skäl inte kan eller inte lönar sej ekonomiskt att byta.
Det kostar ett år.
I ett system med lägre krav så kan man lösa delproblem och successivt lösa problem i efterhand men för en tåglinje måste det vara kompletta och verifierade lösningar.
Nu efter 4 år man begära anbud från elektronik-industrin för de utrustningar som behövs och befintliga GUI måste mjukvaruppgraderas till att hantera nya funktioner. Kostar ett år innan hårdvara i större mängds kan tas i provdrift.
När man har koll på alla delenheter, att de fungerar i nya systemet så kan efter 5 år börja skriva en detaljerad standardiserade detaljspec. Sådana ska ofta gå på remiss till flera instanser och cirkulera Från det att förstudien är påbörjad till färdigt system kan det mycket väl ta 4-10 år innan det finns hård och mjukvara som hyllvara färdig att implementera enligt godkänd standard. Med backspegelns hjälp hur lång tid saker tar och hur väl planeringen styrs upp , hur lång tid behöver ERA?
Skriva standard är bara papper men inget tågbolag vill nog köra med system-säkerhet som är implementerad utan en certifierad standard. Pilotstudier och betatester brukar man kalla sådant som körs utan formellt reglemente.
Har ERA gjort en gedigen förstudie? Nej det som producerat har varit skrivet av måttligt tekniskt sakkunniga. Det har varit byråkrati för att pinka in så stora domäner som möjligt.
Om ERA blir effektiva, hoppar lite i plaeringsstegen och direkt gör upp affär med DIGIRails lösning helt utan förstudier, så ligger man ändå på minst 4 år innan ett systembyte är realistiskt. ERA säjer att GSM-R upphör 2027 men antagligen har man inte heller då bestämt sej ens vad man ska ersätta systemet med. Tidsramen är redan nu spräckt oavsett hur man gör.
Trafikverket bedömer att kostnaden för ett systembyte ökar med 1 miljard för varje år man väntar i förlorade intäkter.
Trafikverket skriver om bytet av system så ökar år från år och "Kostnaden är 4059,04 mnkr i prisnivå 2019-06" i denna pdf: https://bransch.trafikverket.se/TrvSeFi ... system.pdf
Det är i sej anmärkningsvärt att ange kostnaden med precision ned på antal 10-tusenlappar för ett system där man inte ännu vet vad hård eller mjukvaran kostar eller hur komplicerad den blir att implementera.
Det kan knappast vara kostnader annat än baserat på uppgifter som ERA lämnat,
-Vad kostar radion?
.1141,20 konor.
- Vad innehåller radion?
-Vet ej.
-När levereras den?
.Vet ej, har ingen leverantör tillfrågad ännu.
- Men ni vet priset?
- Vi har satt ett namn på radion. Det har kostat mycket tid och enorma EU-pengar att ta fram så vi vet kostnaden.
-Men ni har inte räknar in kostnaden för att ta fram och implementera hårdvaran?
-Tänkte inte på det. Tar med det i vår nästa plan vi tar fram.
Som du såg i bilden jag bifogade i tidigare meddelande, planerade Trafikverket för initial implementering av det nya radio-systemet 2019. Det höll inte.
GSM-R planerades vara utfasat 2027 enligt samma bild. Det kommer bli svårt med nuvarande utvecklingstakt.
Snabbaste vägen är nog över DIGIRail där mycket av grovjobbet är gjort även om mycket även i detta system är kvar att utveckla. Det kostar stora pengar och antagligen hoppas DIGIRail på att genom att man får en order på stor summa får man råd att åstadkomma en mer färdig utveckling. Deras hemsida är mer att se som en säljsida utan tekniska detaljer.
>De två relevanta frågorna är snarast hur mycket samhällsnytta man får per bandbreddsutrymme, och vad det kostar att ändra tekniken för att minska bandbreddsnyttjandet.
Bara otekniskt påhitt,. Motsägande som inte stämmer med verkligheten. Det är inte en kostnad för järnvägen att byta system, det skulle vara en besparing då nuvarande system blöder pengar varje år det är i fortsatt drift enligt Trafikverket och DIGIRail ichh kostnaden för byte ökar för varje fördröjt år och reviderade planeringar.
Bandbreddsnyttjandet , dvs framtida trafikmängden för järnvägens del vet vi inget säkert om men den kommer säkerligen att öka rejält med de nya möjligheter som ges.
Nyttjande av den spektrala bandbredden kommer i början säkert var närmast en rännil då alla nuvarande trafik ryms på så mycket mindre utrymme.Det är dynamisk bandbredd där var och en tilldelas efter behov jämfört med dagens fasta kanaler i GSM-R där samma bandbredd behövs för att överföra data till ett et trafikljus som för ett röstsamtal.
Spektrala frekvensmässiga bandbredden som GSM-R tar i anspråk är välkänd. Bandbredden som de som är uppkopplade på systemet kan utnyttja är en annan slags bandbredd.
GSM-R, där ges varje kanal/användare ca 12kb/s och det är samma för DL och UL . Det är fix kanalbandbredd om 25kHz för varje användare.
För LTE är data-kanalbandbredd anpassad efter faktisk trafik som användaren använder DL och UL. Datatakten är dynamiskt variabel från 25kb/s till 1000GB/s men användes än mindre data så släpps andra in i alternerande tidsluckor utan att användaren upplever avbrott. Det är ett universum av databandbredd jämfört med GSM-R både i tillgänglig bandbredd för användaren resp hur många användare som ryms inom systemet för en och samma spektral bandbredd.
Det är några av de viktigaste anledningarna, för att få plats med fler användare och högre behovsanpassad datatak, som vi valt att gå över till LTE från 3G. Samma resa som vi gjorde från 2G (GSM) till det då modernare 3G,
Om ERA skulle välja att reducera sitt spektrala frekvensmässiga behov för GSM-R till hälften och gå över till LTE så får man ett hav av databandbredd som man inte hade innan. Mycket av trafiken kan dessutom köras i publik LTE, med eller utan prioritet. Då kan man frigöra än mer av sitt egna frekvensmässiga behov av bandbredd och ändå vinna ökad trafiköverföring med en mängd system som nu inte är möjliga för GSM-R.
GSM-R är inte IP-baserat och därmed lite klumpigt och med dataöverhäng, konverteringsförluster andbreddsförluster när man vill överföra internetbaserad information. Realtids systemövervakning inklusive streaming från kameror på tåg, stationer och lvergångar är sådant som säkert kommer med aautomatisk bildutvärdering och larm mha av AI skulle var möjligt redan idag om man inte haft GSM-R utan något mer modernt.
Implementering av signalgivare och signalmottagare förenklas av att varje nod kan få unik IPV6 adress.
>snarast hur mycket samhällsnytta
Trafikverket räknar den egna merkostnaden på att inte byta system resp merkostnaden för varje år ERA inte får fram en duglig specifikation. Trafikverkets kostnader är givetvis samhällsnytta om de kan reduceras så får anta att det är det du också avser eller du kanske avviker från detta? Ser det som en fördel om ERA kan ytterligare soppa bort 10-20-30 år. Visst det är bra med en trygg inkomst på att ha en administrativ kontorsplats inom EU. Det är ju välkänt i de kretsarna att om man blir klar med en utredning i förtid så ökar bara risken att man inte får en ny utredning och därmed blir överflödig.
Det är varken samhällsnytta eller järnvägsnytta att tågen är ånglok som eldas med stenkol liksom att man använder ålderdomliga radiosystem som begränsar gods och persontrafik eller nyttjar modern teknik för att minska olycksrisker vid t.ex järnvägsövergångar och är tåligare vad gäller vanliga hotbilder.
Dp det är modernare radio så är även energiförbrukningen betydligt lägre. Behov av batteribackup förbilligas och mindre kanalbandbredds krävande utrustning kan klara sej med betydligt effektsvagare radio än det son krävs för GSM-R.
En fördel med LTE är att utvecklingen pågår för både hård och mjukvara på ett väl genomtänkt bakåtkompatibelt system. Systemet har visat sej framgångsrikt och stabilt och nästan varje år adderas nya kommunikationslösningar. LTE supportrar nu en rik skara av radiosystem, allt från lågeffekt trådlösa termometrar till bredbandig mode som kan streama åtskilliga TV-kanaler samtidigt.
En grundbult i systemet är att om nya behov uppstår kan det implementeras utan påverkan av existerande system. Bakåtkompatibilitet är absolut villkor, Äldre hårdvbara kommer alltid att fungera på samma sätt som tidigare i systemet. Inte som när man tidigare gick från 1G-2G-3G att tidigare utrustning blev oanvändbara i nyare generations system,
GSM-R är ett dött system i det avseendet. Ingen nyutveckling pågår av energisnålare radio, ingen letar eller implementerar kända möjliga förbättringar och effektiviseringar i mjukvaran.
Järnvägen i Sverige är en sak men alla järnvägar i Europa som väntar på ERA's nya radio-system blöder nu pengar samtidigt som fördröjning kommer öka kostnaden när systemet väl ska införas.
Negativ samhällsnytta på EU-nivå få man klassa det som. Tvärs om mot vad ej sakkunniga eventuellt påstår vad som är samhällsnytta.
Kan faktiskt tro att du är radio-teknisk expert på ERA. Du har deras insikter och kunnande om radio.
Det är ungefär samma som för ERA's planeringsexperter som år efter år meddelar Europas järnvägsbolag att planering blev fel åter igen, varför även järnvägsbolagen varje gång måste riva upp sin planering med de extra kostnader det medför.. Det är ju trots allt rätt omfattande och viktigt att sådant jobb planeras völ och i god tid för att undvika katastrofer,
Det är bara finnarna det är lite sisu i och går före och visar vägen när ERA somnat i utvecklingen.
Finnarna låg och ligger fortfarande i framkant före de flesta länder i Europa vad gäller utveckling av moderna kommunikationssystem.
Microsoft soppade till det lite vad gäller Nokias mobiltelefoner men för LTE på basstationssidan är man fortfarande starka och till stor del driver globala utvecklingen tillsammans med Huawei och Ericsson.
Det är inte förvånande att det är just finnarna som ser lite nyktrare på utvecklingen av radio än vad ERA förmår och man belyser vikten med hållbar planering som inte heller är ERA's starka sida trots att det för säkerhetssystem bord vara extra väl tidsplanerat. Det är inte system som ska implementeras himpavimpa.
Der är tämligen säkert att om blåljus.myndigheter i dag skulle fritt välja system så blev det LTE.
Det var på tal redan när TETRA infördes att man hellre skulle valt LTE som kan erbjuda samma prioritet och övriga funktioner och mycket annat som inte finns ens planerat för TETRA, men så blev det inte.
Istället fick poliserna använda sina egna LTE-telefoner för att föra över bilder och video från olycksplatser.´så man fick ett stektt ich smalbandigt system. TETRA är för övrigt EU-sponsrat system som skapats av TCCA och ETSI. Vem som får ta åt sej äran av bakdörren i deras krypto som gör systemet vidöppet för angrepp är inte klart men det var stor skandal när den upptäcktes.
TETRA var ålderstiget redan från start, I ett försök att modernisera försöker man nu implementera en ny generation, TETRA2,
Det nya TETRA2 ökar databandbredden relativt gamla TETRA i ett par dynamiska steg för att så effektivisera tillgänglig bandbredd.
Bandbredden som inte nyttjas kan då en annan radio använda likt för LTE även om det är långt mer dynamiskt flr LTE,Det är inte ett bakåtkompatibelt system då man från början inte alls hade sådana systemtankar som 3GPP skapade för LTE.
Max datatakt i nya TETRA-systenet blir ca 500 kbps.
Det är fortfarande långt från att kunna streama ens en lågupplöst video. Betydligt mindre tillgänglig bandbredd än vad de flesta med en mobiltelefon har. Det är snabbare än forntidens uppringda modem men få har så långsam internetuppkoppling.
De som valde LTE valde ett modernare radiosystem än TETRA men valet skedde i en tid när Internet och tanken med kamera i mobilen inte var självklar nytta och det fanns ingen insikt vilken nytta det kan vara att kunna skicka situationsbilder till berörda ens som stillbilder. Man hade inte ens displayer på handhållna enheter i början.
GSM-R lirar i en betydligt äldre liga än TETRA som nu begränsar järnvägsutvecklingen och hämmar spårutnyttjandet enligt DIGIRail. Oavsett att de talar för egen sak så vet vi att de satsar på ett framtidssäkert modernt radiosysten, LTE.
Alla man pratar med idag så planerar man framtida långvägs kommunikationer via LTE oavsett om det gäller avläsning av vattenmätare eller varningssystem mellan självstyrande bilar samt informationsutbyte av vägförhållanden mm. Trasfikflyget kommer förmodligen att flyta mycket kommunikationer och flygledning till lTE. främst genom ett protokoll kallat 5G NR,
ERA vet inte då, har inget specat eller någon fungerade tidsplan, De inte är riktigt klara med hur de ska fira att för 10 år sedan hittade på ett namn på detta okända radio-system, FRMCS. Lätt att komma ihåg ocjh som uttyds:
Future Rail Mobile Communications System.
Detta med Future, framtid, har man tagit särskild tyngd på.
Framtid är något som alltid förskjuts framåt i almanackan om det ska förbli framtid.
mycket pengar vill ni ha för att byta ut GSM-R mot något som tar halva platsen i etern"
Du är rätt ensam om att prisa GSM-R,
Ingen annan vill ha GSM-R, Finland ett exempel, Trafikverket vill också slippa det, Det bidrar till att sänka produktiviteten på järnvägarna vilket kostar pengar i flera ändar för varje år man inte får till en modernisering.
ERA har sedan minst 10 år bestämt sej för att byta till ett effektivare system. Man har namnat det nya systemet men har vacklat vilket radio-system systemet ska innehålla.
Om du tror ITU skulle erbjuda ERA begära pengar för att byta system så...nej ERA blir långt förr idiotförklarade. ERA har alltid varit stinkklumpen relativt andra tåg, flyg och blåljus-myndigheters radio,
ERA planerar utan kunskap och är alltid för sent ute med sin planering som i slutänden inte innehåller något funktionellt. Man börjar med att planera för en klädfabrik och får i slutänden inte ihop en tumetott såsom med LTE-R.
Få pengar från ITU??? Ta emot pengar för sin egen otillräcklighet, att man inget utför.
Tror du pengar hjälpa eller bara stjälpa mer?
Finland sa att om ERA kräver det byter vi till GSM-R .... någon gång framåt 2040. Så länge anser man att deras nuvarande system är dugligt. Däremot, till skillnad från ERA, så har finnarna sett framåt och provat möjligheten att köra via publik LTE vilket är möjligt även för system med höga krav på meddelandesäkerhet, prioritet, all- och grupp-kanaler osv på samma sätt som TETRA-protokollet är uppbyggt-
Nuvarande finska systemet är modulärt uppbyggt och man kan relativt smärtfritt byta till LTE och baserat på detta försöker man nu sälja systemet även till andra länder.
Man pekar t,ex, på att tekniska begränsningar i GSM-R för meddelandesäkerheten gör att man inte kan köra tåg lika tätt som med finska alternativet. Upp till 30% tätare trafik skulle vara en av många fördelarna med stora ekonomiska vinster, Man skulle kunna öka transportkapaciteten på befintliga högt belastade järnvägar ocgg man får en störtflod av nya meddelandeformat som inte är möjligt inom GSM-R.
Finska systemet kallas DIGIRail. Länk till deras hemsida: https://www.digi.com/products/networkin ... ar-routers
ERA planerade att byte till ett nytt systemet senast 2022. Det gick inte då man saknade kompetens vad olika radiosystem innebar och man förstod inte innebörden i vissa av de saker man ville ha. Man hade inget konkret planerat nör det började bli dags för byte 2022.
Nästa stoppdatum satte ERA till 2024 vilket i sej visar deras bristande insikt i hur planeringshorisonten ser ut, vilken tid de olika stegen tar vid ett välplanerat systemskifte.
2924 var omöjöigt redan 2022, Nu har ERA uppdaterat tidsplanen till 2027 och man har fortfarande inte bestämt om det ska bli TETRA eller ett eget LTE-R eller kanske LTE NR.
Bedömare anser att eftersom TETRA blev snabbt omodernt pga moderna tiders krav på bandbreddskrävande teknik och därför är TETRA2 som redan anses otillräckligt så det är ingen framtid i att satsa på ett TETRA1 som kopmmer sluta underhållas i mjukvara och intresset för att utveckla hårdvara kommer sjunka.
Ett delsystem inom ramen för LTE är en möjlighet och där finns redan protokoll för radiosystem som egentliigen var tänkt för internationell flygledning men där man nu avvaktar.
Det är mycket jobb att ta fram sådana protokoll och bygga in alla prioritetsfunktioner, driftsökerhet i hård och mjukvara och medeelandesäkerhet både internt och externt såväl som säkerhet mot yttre attacker, avlyssning mm.
GSM-R har t.ex. ett krypto vars nyckel är relativt enkel att knäcka. Den är med tidens mått allt för enkel och kort.Samma med TETRA vars krypto kan knäckas av en måttlig dator på 30 sekunder.
Ett syastem som redan har protokoll anpassad för järnväg och där initial hårdvara finns framtagen är DIGIRail.
Nuvarande GSM-R systemet är inte särskilt modulärt byggt och för att kunna få billigare underhåll och enklare framtida uppgradering så vill man få till modularitet. För varje år man väntar ökar kostnaderna för ett utbyte.
Notera att effektivare inte gäller enbart bandbreddsanvändningen utan man vill möjliggöra modernare tjänster för effektivare och mer ekonomisk järnvägstrafik som nu inte är möjligt med GSM-R.
Grov tidsplanering av tiden som ERA misslyckas med att kalkylera;
Om man ska byta system kostar en förstudie ett 1 år. Marknadsinventering av hård och mjukvara och dess framtida resurser, framtidsbehov av tjänster och konsekvenserna av vad följden blir för olika omfattande alternativ samt en grov ekonomisk kalkyl för de möjliga alternativen.
Protokoll-utveckling på olika nivåer är tidskrävande, kräver många mantimmar och system måste kunna simuleras i stressade miljöer, hög trafik, olycka krig strömavbrott attack elektroniskt i radio och inteerfaceingångar. Där försvinner två år när man väl vet plattformen.
Protokoll-utveckling är inte mjukvaruutveckling för specifik hårdvara.
Nu efter tre år kan man börja håtdvaruspeca de grundtyper av terminaler och radio-enheter som behövs för att ersätta äldre system eller för att i en övergångsperiod ha anpassningar till existerande system som av olika skäl inte kan eller inte lönar sej ekonomiskt att byta.
Det kostar ett år.
I ett system med lägre krav så kan man lösa delproblem och successivt lösa problem i efterhand men för en tåglinje måste det vara kompletta och verifierade lösningar.
Nu efter 4 år man begära anbud från elektronik-industrin för de utrustningar som behövs och befintliga GUI måste mjukvaruppgraderas till att hantera nya funktioner. Kostar ett år innan hårdvara i större mängds kan tas i provdrift.
När man har koll på alla delenheter, att de fungerar i nya systemet så kan efter 5 år börja skriva en detaljerad standardiserade detaljspec. Sådana ska ofta gå på remiss till flera instanser och cirkulera Från det att förstudien är påbörjad till färdigt system kan det mycket väl ta 4-10 år innan det finns hård och mjukvara som hyllvara färdig att implementera enligt godkänd standard. Med backspegelns hjälp hur lång tid saker tar och hur väl planeringen styrs upp , hur lång tid behöver ERA?
Skriva standard är bara papper men inget tågbolag vill nog köra med system-säkerhet som är implementerad utan en certifierad standard. Pilotstudier och betatester brukar man kalla sådant som körs utan formellt reglemente.
Har ERA gjort en gedigen förstudie? Nej det som producerat har varit skrivet av måttligt tekniskt sakkunniga. Det har varit byråkrati för att pinka in så stora domäner som möjligt.
Om ERA blir effektiva, hoppar lite i plaeringsstegen och direkt gör upp affär med DIGIRails lösning helt utan förstudier, så ligger man ändå på minst 4 år innan ett systembyte är realistiskt. ERA säjer att GSM-R upphör 2027 men antagligen har man inte heller då bestämt sej ens vad man ska ersätta systemet med. Tidsramen är redan nu spräckt oavsett hur man gör.
Trafikverket bedömer att kostnaden för ett systembyte ökar med 1 miljard för varje år man väntar i förlorade intäkter.
Trafikverket skriver om bytet av system så ökar år från år och "Kostnaden är 4059,04 mnkr i prisnivå 2019-06" i denna pdf: https://bransch.trafikverket.se/TrvSeFi ... system.pdf
Det är i sej anmärkningsvärt att ange kostnaden med precision ned på antal 10-tusenlappar för ett system där man inte ännu vet vad hård eller mjukvaran kostar eller hur komplicerad den blir att implementera.
Det kan knappast vara kostnader annat än baserat på uppgifter som ERA lämnat,
-Vad kostar radion?
.1141,20 konor.
- Vad innehåller radion?
-Vet ej.
-När levereras den?
.Vet ej, har ingen leverantör tillfrågad ännu.
- Men ni vet priset?
- Vi har satt ett namn på radion. Det har kostat mycket tid och enorma EU-pengar att ta fram så vi vet kostnaden.
-Men ni har inte räknar in kostnaden för att ta fram och implementera hårdvaran?
-Tänkte inte på det. Tar med det i vår nästa plan vi tar fram.
Som du såg i bilden jag bifogade i tidigare meddelande, planerade Trafikverket för initial implementering av det nya radio-systemet 2019. Det höll inte.
GSM-R planerades vara utfasat 2027 enligt samma bild. Det kommer bli svårt med nuvarande utvecklingstakt.
Snabbaste vägen är nog över DIGIRail där mycket av grovjobbet är gjort även om mycket även i detta system är kvar att utveckla. Det kostar stora pengar och antagligen hoppas DIGIRail på att genom att man får en order på stor summa får man råd att åstadkomma en mer färdig utveckling. Deras hemsida är mer att se som en säljsida utan tekniska detaljer.
>De två relevanta frågorna är snarast hur mycket samhällsnytta man får per bandbreddsutrymme, och vad det kostar att ändra tekniken för att minska bandbreddsnyttjandet.
Bara otekniskt påhitt,. Motsägande som inte stämmer med verkligheten. Det är inte en kostnad för järnvägen att byta system, det skulle vara en besparing då nuvarande system blöder pengar varje år det är i fortsatt drift enligt Trafikverket och DIGIRail ichh kostnaden för byte ökar för varje fördröjt år och reviderade planeringar.
Bandbreddsnyttjandet , dvs framtida trafikmängden för järnvägens del vet vi inget säkert om men den kommer säkerligen att öka rejält med de nya möjligheter som ges.
Nyttjande av den spektrala bandbredden kommer i början säkert var närmast en rännil då alla nuvarande trafik ryms på så mycket mindre utrymme.Det är dynamisk bandbredd där var och en tilldelas efter behov jämfört med dagens fasta kanaler i GSM-R där samma bandbredd behövs för att överföra data till ett et trafikljus som för ett röstsamtal.
Spektrala frekvensmässiga bandbredden som GSM-R tar i anspråk är välkänd. Bandbredden som de som är uppkopplade på systemet kan utnyttja är en annan slags bandbredd.
GSM-R, där ges varje kanal/användare ca 12kb/s och det är samma för DL och UL . Det är fix kanalbandbredd om 25kHz för varje användare.
För LTE är data-kanalbandbredd anpassad efter faktisk trafik som användaren använder DL och UL. Datatakten är dynamiskt variabel från 25kb/s till 1000GB/s men användes än mindre data så släpps andra in i alternerande tidsluckor utan att användaren upplever avbrott. Det är ett universum av databandbredd jämfört med GSM-R både i tillgänglig bandbredd för användaren resp hur många användare som ryms inom systemet för en och samma spektral bandbredd.
Det är några av de viktigaste anledningarna, för att få plats med fler användare och högre behovsanpassad datatak, som vi valt att gå över till LTE från 3G. Samma resa som vi gjorde från 2G (GSM) till det då modernare 3G,
Om ERA skulle välja att reducera sitt spektrala frekvensmässiga behov för GSM-R till hälften och gå över till LTE så får man ett hav av databandbredd som man inte hade innan. Mycket av trafiken kan dessutom köras i publik LTE, med eller utan prioritet. Då kan man frigöra än mer av sitt egna frekvensmässiga behov av bandbredd och ändå vinna ökad trafiköverföring med en mängd system som nu inte är möjliga för GSM-R.
GSM-R är inte IP-baserat och därmed lite klumpigt och med dataöverhäng, konverteringsförluster andbreddsförluster när man vill överföra internetbaserad information. Realtids systemövervakning inklusive streaming från kameror på tåg, stationer och lvergångar är sådant som säkert kommer med aautomatisk bildutvärdering och larm mha av AI skulle var möjligt redan idag om man inte haft GSM-R utan något mer modernt.
Implementering av signalgivare och signalmottagare förenklas av att varje nod kan få unik IPV6 adress.
>snarast hur mycket samhällsnytta
Trafikverket räknar den egna merkostnaden på att inte byta system resp merkostnaden för varje år ERA inte får fram en duglig specifikation. Trafikverkets kostnader är givetvis samhällsnytta om de kan reduceras så får anta att det är det du också avser eller du kanske avviker från detta? Ser det som en fördel om ERA kan ytterligare soppa bort 10-20-30 år. Visst det är bra med en trygg inkomst på att ha en administrativ kontorsplats inom EU. Det är ju välkänt i de kretsarna att om man blir klar med en utredning i förtid så ökar bara risken att man inte får en ny utredning och därmed blir överflödig.
Det är varken samhällsnytta eller järnvägsnytta att tågen är ånglok som eldas med stenkol liksom att man använder ålderdomliga radiosystem som begränsar gods och persontrafik eller nyttjar modern teknik för att minska olycksrisker vid t.ex järnvägsövergångar och är tåligare vad gäller vanliga hotbilder.
Dp det är modernare radio så är även energiförbrukningen betydligt lägre. Behov av batteribackup förbilligas och mindre kanalbandbredds krävande utrustning kan klara sej med betydligt effektsvagare radio än det son krävs för GSM-R.
En fördel med LTE är att utvecklingen pågår för både hård och mjukvara på ett väl genomtänkt bakåtkompatibelt system. Systemet har visat sej framgångsrikt och stabilt och nästan varje år adderas nya kommunikationslösningar. LTE supportrar nu en rik skara av radiosystem, allt från lågeffekt trådlösa termometrar till bredbandig mode som kan streama åtskilliga TV-kanaler samtidigt.
En grundbult i systemet är att om nya behov uppstår kan det implementeras utan påverkan av existerande system. Bakåtkompatibilitet är absolut villkor, Äldre hårdvbara kommer alltid att fungera på samma sätt som tidigare i systemet. Inte som när man tidigare gick från 1G-2G-3G att tidigare utrustning blev oanvändbara i nyare generations system,
GSM-R är ett dött system i det avseendet. Ingen nyutveckling pågår av energisnålare radio, ingen letar eller implementerar kända möjliga förbättringar och effektiviseringar i mjukvaran.
Järnvägen i Sverige är en sak men alla järnvägar i Europa som väntar på ERA's nya radio-system blöder nu pengar samtidigt som fördröjning kommer öka kostnaden när systemet väl ska införas.
Negativ samhällsnytta på EU-nivå få man klassa det som. Tvärs om mot vad ej sakkunniga eventuellt påstår vad som är samhällsnytta.
Kan faktiskt tro att du är radio-teknisk expert på ERA. Du har deras insikter och kunnande om radio.
Det är ungefär samma som för ERA's planeringsexperter som år efter år meddelar Europas järnvägsbolag att planering blev fel åter igen, varför även järnvägsbolagen varje gång måste riva upp sin planering med de extra kostnader det medför.. Det är ju trots allt rätt omfattande och viktigt att sådant jobb planeras völ och i god tid för att undvika katastrofer,
Det är bara finnarna det är lite sisu i och går före och visar vägen när ERA somnat i utvecklingen.
Finnarna låg och ligger fortfarande i framkant före de flesta länder i Europa vad gäller utveckling av moderna kommunikationssystem.
Microsoft soppade till det lite vad gäller Nokias mobiltelefoner men för LTE på basstationssidan är man fortfarande starka och till stor del driver globala utvecklingen tillsammans med Huawei och Ericsson.
Det är inte förvånande att det är just finnarna som ser lite nyktrare på utvecklingen av radio än vad ERA förmår och man belyser vikten med hållbar planering som inte heller är ERA's starka sida trots att det för säkerhetssystem bord vara extra väl tidsplanerat. Det är inte system som ska implementeras himpavimpa.
Der är tämligen säkert att om blåljus.myndigheter i dag skulle fritt välja system så blev det LTE.
Det var på tal redan när TETRA infördes att man hellre skulle valt LTE som kan erbjuda samma prioritet och övriga funktioner och mycket annat som inte finns ens planerat för TETRA, men så blev det inte.
Istället fick poliserna använda sina egna LTE-telefoner för att föra över bilder och video från olycksplatser.´så man fick ett stektt ich smalbandigt system. TETRA är för övrigt EU-sponsrat system som skapats av TCCA och ETSI. Vem som får ta åt sej äran av bakdörren i deras krypto som gör systemet vidöppet för angrepp är inte klart men det var stor skandal när den upptäcktes.
TETRA var ålderstiget redan från start, I ett försök att modernisera försöker man nu implementera en ny generation, TETRA2,
Det nya TETRA2 ökar databandbredden relativt gamla TETRA i ett par dynamiska steg för att så effektivisera tillgänglig bandbredd.
Bandbredden som inte nyttjas kan då en annan radio använda likt för LTE även om det är långt mer dynamiskt flr LTE,Det är inte ett bakåtkompatibelt system då man från början inte alls hade sådana systemtankar som 3GPP skapade för LTE.
Max datatakt i nya TETRA-systenet blir ca 500 kbps.
Det är fortfarande långt från att kunna streama ens en lågupplöst video. Betydligt mindre tillgänglig bandbredd än vad de flesta med en mobiltelefon har. Det är snabbare än forntidens uppringda modem men få har så långsam internetuppkoppling.
De som valde LTE valde ett modernare radiosystem än TETRA men valet skedde i en tid när Internet och tanken med kamera i mobilen inte var självklar nytta och det fanns ingen insikt vilken nytta det kan vara att kunna skicka situationsbilder till berörda ens som stillbilder. Man hade inte ens displayer på handhållna enheter i början.
GSM-R lirar i en betydligt äldre liga än TETRA som nu begränsar järnvägsutvecklingen och hämmar spårutnyttjandet enligt DIGIRail. Oavsett att de talar för egen sak så vet vi att de satsar på ett framtidssäkert modernt radiosysten, LTE.
Alla man pratar med idag så planerar man framtida långvägs kommunikationer via LTE oavsett om det gäller avläsning av vattenmätare eller varningssystem mellan självstyrande bilar samt informationsutbyte av vägförhållanden mm. Trasfikflyget kommer förmodligen att flyta mycket kommunikationer och flygledning till lTE. främst genom ett protokoll kallat 5G NR,
ERA vet inte då, har inget specat eller någon fungerade tidsplan, De inte är riktigt klara med hur de ska fira att för 10 år sedan hittade på ett namn på detta okända radio-system, FRMCS. Lätt att komma ihåg ocjh som uttyds:
Future Rail Mobile Communications System.
Detta med Future, framtid, har man tagit särskild tyngd på.
Framtid är något som alltid förskjuts framåt i almanackan om det ska förbli framtid.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Glöm inte att Trafikverket har ett egenintresse som inte nödvändigtvis sammanfaller med fordonsägarnas/operatörernas intresse.
Vilken åsikt, om någon, har t.ex. SJ, Green Cargo, Transitio och/eller de enskilda länstrafikbolagen och de andra operatörerna uttryckt i frågan?
Visst, vissa av dessa kör inte på banor med ERTMS och behöver därmed inte ändra fordonen för att byta ut GSM-R, men för de som behöver ändra fordonen så är det en kostsam process att dels ta fram en ändrad utrustning, dels få den godkänd/utprovad och dels till slut utföra ombyggnaden på fordonen.
Obs att jag "prisar" inte GSM-R. Jag säger dock att det inte är självklart att bytet är lönsamt för järnvägen i sig. Det är denna kalkyl som är relevant, inget annat.
Allt detta du nämner om att skicka annan information är inte direkt relevant. Personalen kan använda smartphones med appar osv med vanliga abonnemang för sådant som inte är säkerhetskritiskt, och använda GSM-R (eller annan framtida järnvägsspecifik standard) för säkerhetskritisk kommunikation. GSM-R-telefonen är i vissa fall inbyggd i fordonet, antingen en enda för hela fordonet eller en för varje förarhytt.
Vilken åsikt, om någon, har t.ex. SJ, Green Cargo, Transitio och/eller de enskilda länstrafikbolagen och de andra operatörerna uttryckt i frågan?
Visst, vissa av dessa kör inte på banor med ERTMS och behöver därmed inte ändra fordonen för att byta ut GSM-R, men för de som behöver ändra fordonen så är det en kostsam process att dels ta fram en ändrad utrustning, dels få den godkänd/utprovad och dels till slut utföra ombyggnaden på fordonen.
Obs att jag "prisar" inte GSM-R. Jag säger dock att det inte är självklart att bytet är lönsamt för järnvägen i sig. Det är denna kalkyl som är relevant, inget annat.
Allt detta du nämner om att skicka annan information är inte direkt relevant. Personalen kan använda smartphones med appar osv med vanliga abonnemang för sådant som inte är säkerhetskritiskt, och använda GSM-R (eller annan framtida järnvägsspecifik standard) för säkerhetskritisk kommunikation. GSM-R-telefonen är i vissa fall inbyggd i fordonet, antingen en enda för hela fordonet eller en för varje förarhytt.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
RAKEL 2 blir ett 4G nät som Usas FirstNet.
Man bygger ytäckning och roamar med civila nät.
Man man använda vanliga nallar men blir utan möjligheter som DMO och så och Rakel2 är då en app för ROIP som Zello ungefär
Man kommer använda ruggade yrkesterminaler som kör både Rakel1 och Rakel2 - systemena kommer vara bryggade.
Rakel 1 kommer t.ex se till att man har bra täckning i glebyggd/fjäll tack vare lite lägre frekvens 390 mot 690.
Tetra kommer inte försvinna som talradioteknik trots sin ålder på länge globalt , nu har det släpps tetra terminaler för VHF 136-176 Mhz så man kan bygga glesbyggdsnät med väldigt god räckvidd.Kräver kanske 35-40% av bastationer mot UHF tetra på 400Mhz
Man bygger ytäckning och roamar med civila nät.
Man man använda vanliga nallar men blir utan möjligheter som DMO och så och Rakel2 är då en app för ROIP som Zello ungefär
Man kommer använda ruggade yrkesterminaler som kör både Rakel1 och Rakel2 - systemena kommer vara bryggade.
Rakel 1 kommer t.ex se till att man har bra täckning i glebyggd/fjäll tack vare lite lägre frekvens 390 mot 690.
Tetra kommer inte försvinna som talradioteknik trots sin ålder på länge globalt , nu har det släpps tetra terminaler för VHF 136-176 Mhz så man kan bygga glesbyggdsnät med väldigt god räckvidd.Kräver kanske 35-40% av bastationer mot UHF tetra på 400Mhz
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Om inte någon plötslig kovändning skett är Rakel release 2 absolut inte något 4G-nät eller ens jämförbart med FirstNet som inte heller är ett 4G-nät.
Firstnet är ett nät som bygger på LTE-struktur med 2 x 10 MHz bandbredd.
Det innebär att man kan implementera samma hård och mjukvaruteknik som LTE men kan aldrig nå 4G-specifikarion dör upp till 1Gbit/s DL ska vara möjlig. Det kräver 5 band CA om 20 MHz stycket , dvs 100Mhz medans bara 10MHz finns tillgängligt i FirstNet. Det blir en omöjlig matematik.
Rakel release 2 kommer köra kommunikation kanalindelning med upp till 150kHz bandbredd.
Att bandbredden är dynamisk från 25 till 150 KHz påminner lite om gamla 3G, en helt annan teknik än LTE.
4G - LTE är en substandard under LTE (release 8 ). Max 300MB/s DL .
4G-A som är en substandard under LTE (relaease 10) och också känd som "LTE Advanced" kommer för Tetrta2 vara lika möjlig att uppfylla som att trycka en elefant genom ett synålsöga. Man kan inte trycka igenom 1Gbit/s om man har en max kanalbredd om 150kHz. Inte ens lTE release 8 som specar 300MB/s är möjlig.
TETRA release 2 medger bara en bråkdel av vad ett 4G-modem ska klara.
https://tcca.info/tetra/for-tetra-speci ... release-2/
Man får inte in lika många databitar på 150kHz TETRA-bandbredd jämfört med 4G som har tusen gånger högre bandbredd. Man får därför inte heller in en 4G-spec, vilket inre heller FirstNet klara med endast två band om 10MHz.
LTE substandarden rel.10, kallad 4G/LTE Advanced, är ett prtokoll som bara är möjligt att utnyttja om tillräcklig ledig bandbredd finns och att man har en radio med minst 4 separata mottagare som klarar vardera 20MHz bandbredd och fyra MIMO-antenner, dvs 8 antennstrukturer.
Visa upp en sådan Rakel-apparat...
https://www.rfwireless-world.com/Articl ... anced.html
Vill man se mer tekniska detaljer om vad LTE är och vad 4G är kan man börja med att ladda hem release 10 direkt från 3GPP, vilka är den organisationen som skriver standarden.
Release 10 innehåller ca 200 nya definitioner av nya LTE-strukturer varav 4G-A är en.
4G finns att läsa om i kapitel 10 av release 10 här:
https://www.3gpp.org/ftp/Information/WO ... _Releases/
Marknadsförarna av telefonlurar och modem gör ingen skillnad utan allt LTE-nät är 4G eller 5G-teknik vilket bara är påhitt. Samma marknadsförare säljer in 5G i telefonlurarna fast än ingen enda lur ännu kan uppfylla specade 5G-prestandan såsom 5GB/s DL.
Somliga 5G-lurar kallar sej 5G eftersom de klarar "5G-frekvenser".
Markandsförarna får folk att gå på att de får något bättre om luren kan tända denna plupp och otekniska allmänheten är fårskock som sväljer reklamen och betalar tusenlappar för något de inte kan använda då telefonen saknar nödvändiga hårdvaran för att kunna ha fördel av 5G relativt tidigare LTE-releaser.
Det finns ett fåtal 5G-lurar som faktiskt klarar lite mer än 4G-specen vad gäller DL men så ska man hitta en bas som är ledig och ha anledning till att ladda ner stora filer på kort tid typ en HD-film som man då kan ladda ner på typ 10 sekunder.
Grejen med LTE är att nya protokoll alltid är utformade så att äldre LTE-radio/telefon/modem fortfarande fungerar lika bra/dåligt som tidigare inom ramen för dess hård och mjukvara.
Alla saker som LTE tillför och uppdaterar via dessa releaser är inte nödvändigtvis för att åstadkomma snabbare data-överföring eller kortare tidsluckor för att få fler användare att dela samma frekvensband.
En av de senare LTE-standarder som tvärs om är relativt långsam har blivit väldigt populär. Det är nb-IoT, smalband internet of things.
Tekniken medger små enkla modem för betydligt långsammare datra-överföring.
Bland denna standardens fördelar är dels modultionsmodellen och dels hur ett sådant modem ansluter till ett LTE-nät. Modulationen medger längre avstånd, klarar sämre mottagningsförutsättningar jämfört med en en vanlig telefon. Det är mer smalbandig radio så man blir mer brustålig. Den andra biten är uppkopplingen som kan ske snabbare men trots det med lägre fördröjning, mindre uppkopplingsförhandling, så att modemet kan på kort tid koppla upp sej och skicka ett meddelande och snabbt koppla ner igen.
Den då kortare aktiva tiden som sändaren måste vara igång gör att ett sådant modem som kanske skickar ett meddelande i timmen kan klara sej ett eller flera år eller mer på ett måttligt stort batteri.
Det möjliggör t.ex. trådlös avläsning av vattenmätare på platser där det är oönskat eller komplicerat att få fram nätspänning.
Releaserna från 3GPP innehåller på samma sätt nya interna protokoll för basstationerna. Det är sådant som inte slutkonsumenten alltid informeras om men som exempel från just release 10 är hur man mer energieffektivt ska hantera meddelanden till mottagare som är offline eller inte kan ta emot meddelanden för tillfället.
Förbättrad möjlighet till prioritering i nätet av multimedia finns också i rel.10. Ger operatörerna möjlighet att låta telefonsamtal gå fram på högt belastad basstation på bekostnad av att någon annan får hackig youtube-video.
Allt sådant, hur det fungerar och regleras är ointressant för allmänheten,
Det är ointressant för allmänheten om vilket protokoll deras telefon kan hantera.
Okunskapen gör iofs att man går på reklam att man nu är hopplöst omodern utan en telefon som kan tända en 5-6-7G-plupp. Även 6 och 7G är protokoll inom LTE som är på gång och där gamla LTE-telefoner kommer fungera som tidigare. Ingen gammal LTE-telefon blir utkastad pga ålder. Det är en del av LTE, att inget som uppfyller release 1 kommer sluta fungera för att man inför release 99.
Nu senaste LTE-realeasen från 3GPP, rel.18, håller man på att lägga sista handen vid just nu. Kommer frysas till hösten.
Release 19 och 20 arbetar flera grupper parallellt med och release 20 är planerad var klar 2027.
Protokollet som, ska ge prestanda enligt ITU/6G kommer troligen i release 28.
Då får alla med endast 5G-pluppar i telefonen genast uppgradera om telefonen inte klarar att visa 6G-pluppen.
Det är sådant som allmänheten sväljer, som glatt betalar tusenlappar för något dom inte vet vad det är. Har man däremot aldrig så lite teknikintresse så vet man att efter 3G kom INTE 4G. Det var LTE som efterträdde 3G, inte 4G.
Vad gäller protokoll, 5G efterträdde INTE 4G eller är en modernisering av 4G.
4G kommer fortsätta vara aktivt protokoll så länge LTE existerar då det har fördelar som 5G saknar.
LTE, man har i dess namn verkligen poängterat skillnaden mot 2G och 3G.
Long Term Evolution, långsiktig utveckling. Man vill undvika situationen med inkompatibla nät och telefoner som blir omoderna bara för att nya protokoll införs.
3G var redan i release 1 hårdfrusen, nya standarder och protokoll var svåra att införa i efterhand och det fanns ingen bakåtkompatibilitet relativt 2G. Det ville man undvika med LTE.
LTE radiostandard är skapad av samma grupp som skapade 3G, och gruppen heter 3GPP.
Det är en samarbetsorganisation med Nokia, Ericsson och Huawei som huvudaktörer men det finns ett par hundra mindre aktörer som också deltar i arbetet med att utveckla de olika releaserna.
Firstnet är ett nät som bygger på LTE-struktur med 2 x 10 MHz bandbredd.
Det innebär att man kan implementera samma hård och mjukvaruteknik som LTE men kan aldrig nå 4G-specifikarion dör upp till 1Gbit/s DL ska vara möjlig. Det kräver 5 band CA om 20 MHz stycket , dvs 100Mhz medans bara 10MHz finns tillgängligt i FirstNet. Det blir en omöjlig matematik.
Rakel release 2 kommer köra kommunikation kanalindelning med upp till 150kHz bandbredd.
Att bandbredden är dynamisk från 25 till 150 KHz påminner lite om gamla 3G, en helt annan teknik än LTE.
4G - LTE är en substandard under LTE (release 8 ). Max 300MB/s DL .
4G-A som är en substandard under LTE (relaease 10) och också känd som "LTE Advanced" kommer för Tetrta2 vara lika möjlig att uppfylla som att trycka en elefant genom ett synålsöga. Man kan inte trycka igenom 1Gbit/s om man har en max kanalbredd om 150kHz. Inte ens lTE release 8 som specar 300MB/s är möjlig.
TETRA release 2 medger bara en bråkdel av vad ett 4G-modem ska klara.
https://tcca.info/tetra/for-tetra-speci ... release-2/
- TEDS is a new TETRA High Speed Data (HSD)
The RF channel bandwidths supported in TEDS are:
- 25 kHz
- 50 kHz
- 100 kHz
- 150 kHz
Man får inte in lika många databitar på 150kHz TETRA-bandbredd jämfört med 4G som har tusen gånger högre bandbredd. Man får därför inte heller in en 4G-spec, vilket inre heller FirstNet klara med endast två band om 10MHz.
LTE substandarden rel.10, kallad 4G/LTE Advanced, är ett prtokoll som bara är möjligt att utnyttja om tillräcklig ledig bandbredd finns och att man har en radio med minst 4 separata mottagare som klarar vardera 20MHz bandbredd och fyra MIMO-antenner, dvs 8 antennstrukturer.
Visa upp en sådan Rakel-apparat...
https://www.rfwireless-world.com/Articl ... anced.html
- LTE advanced features
LTE advanced features are summarized below.
• Peak data rate DL: 1 Gbps, UL: 500 Mbps
• Transmission bandwidth: Wider than approximately 70 MHz in DL and 40 MHz in UL
Vill man se mer tekniska detaljer om vad LTE är och vad 4G är kan man börja med att ladda hem release 10 direkt från 3GPP, vilka är den organisationen som skriver standarden.
Release 10 innehåller ca 200 nya definitioner av nya LTE-strukturer varav 4G-A är en.
4G finns att läsa om i kapitel 10 av release 10 här:
https://www.3gpp.org/ftp/Information/WO ... _Releases/
Marknadsförarna av telefonlurar och modem gör ingen skillnad utan allt LTE-nät är 4G eller 5G-teknik vilket bara är påhitt. Samma marknadsförare säljer in 5G i telefonlurarna fast än ingen enda lur ännu kan uppfylla specade 5G-prestandan såsom 5GB/s DL.
Somliga 5G-lurar kallar sej 5G eftersom de klarar "5G-frekvenser".
Markandsförarna får folk att gå på att de får något bättre om luren kan tända denna plupp och otekniska allmänheten är fårskock som sväljer reklamen och betalar tusenlappar för något de inte kan använda då telefonen saknar nödvändiga hårdvaran för att kunna ha fördel av 5G relativt tidigare LTE-releaser.
Det finns ett fåtal 5G-lurar som faktiskt klarar lite mer än 4G-specen vad gäller DL men så ska man hitta en bas som är ledig och ha anledning till att ladda ner stora filer på kort tid typ en HD-film som man då kan ladda ner på typ 10 sekunder.
Grejen med LTE är att nya protokoll alltid är utformade så att äldre LTE-radio/telefon/modem fortfarande fungerar lika bra/dåligt som tidigare inom ramen för dess hård och mjukvara.
Alla saker som LTE tillför och uppdaterar via dessa releaser är inte nödvändigtvis för att åstadkomma snabbare data-överföring eller kortare tidsluckor för att få fler användare att dela samma frekvensband.
En av de senare LTE-standarder som tvärs om är relativt långsam har blivit väldigt populär. Det är nb-IoT, smalband internet of things.
Tekniken medger små enkla modem för betydligt långsammare datra-överföring.
Bland denna standardens fördelar är dels modultionsmodellen och dels hur ett sådant modem ansluter till ett LTE-nät. Modulationen medger längre avstånd, klarar sämre mottagningsförutsättningar jämfört med en en vanlig telefon. Det är mer smalbandig radio så man blir mer brustålig. Den andra biten är uppkopplingen som kan ske snabbare men trots det med lägre fördröjning, mindre uppkopplingsförhandling, så att modemet kan på kort tid koppla upp sej och skicka ett meddelande och snabbt koppla ner igen.
Den då kortare aktiva tiden som sändaren måste vara igång gör att ett sådant modem som kanske skickar ett meddelande i timmen kan klara sej ett eller flera år eller mer på ett måttligt stort batteri.
Det möjliggör t.ex. trådlös avläsning av vattenmätare på platser där det är oönskat eller komplicerat att få fram nätspänning.
Releaserna från 3GPP innehåller på samma sätt nya interna protokoll för basstationerna. Det är sådant som inte slutkonsumenten alltid informeras om men som exempel från just release 10 är hur man mer energieffektivt ska hantera meddelanden till mottagare som är offline eller inte kan ta emot meddelanden för tillfället.
Förbättrad möjlighet till prioritering i nätet av multimedia finns också i rel.10. Ger operatörerna möjlighet att låta telefonsamtal gå fram på högt belastad basstation på bekostnad av att någon annan får hackig youtube-video.
Allt sådant, hur det fungerar och regleras är ointressant för allmänheten,
Det är ointressant för allmänheten om vilket protokoll deras telefon kan hantera.
Okunskapen gör iofs att man går på reklam att man nu är hopplöst omodern utan en telefon som kan tända en 5-6-7G-plupp. Även 6 och 7G är protokoll inom LTE som är på gång och där gamla LTE-telefoner kommer fungera som tidigare. Ingen gammal LTE-telefon blir utkastad pga ålder. Det är en del av LTE, att inget som uppfyller release 1 kommer sluta fungera för att man inför release 99.
Nu senaste LTE-realeasen från 3GPP, rel.18, håller man på att lägga sista handen vid just nu. Kommer frysas till hösten.
Release 19 och 20 arbetar flera grupper parallellt med och release 20 är planerad var klar 2027.
Protokollet som, ska ge prestanda enligt ITU/6G kommer troligen i release 28.
Då får alla med endast 5G-pluppar i telefonen genast uppgradera om telefonen inte klarar att visa 6G-pluppen.
Det är sådant som allmänheten sväljer, som glatt betalar tusenlappar för något dom inte vet vad det är. Har man däremot aldrig så lite teknikintresse så vet man att efter 3G kom INTE 4G. Det var LTE som efterträdde 3G, inte 4G.
Vad gäller protokoll, 5G efterträdde INTE 4G eller är en modernisering av 4G.
4G kommer fortsätta vara aktivt protokoll så länge LTE existerar då det har fördelar som 5G saknar.
LTE, man har i dess namn verkligen poängterat skillnaden mot 2G och 3G.
Long Term Evolution, långsiktig utveckling. Man vill undvika situationen med inkompatibla nät och telefoner som blir omoderna bara för att nya protokoll införs.
3G var redan i release 1 hårdfrusen, nya standarder och protokoll var svåra att införa i efterhand och det fanns ingen bakåtkompatibilitet relativt 2G. Det ville man undvika med LTE.
LTE radiostandard är skapad av samma grupp som skapade 3G, och gruppen heter 3GPP.
Det är en samarbetsorganisation med Nokia, Ericsson och Huawei som huvudaktörer men det finns ett par hundra mindre aktörer som också deltar i arbetet med att utveckla de olika releaserna.
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Hittade detta om Rakel G2E Kafeman skrev: ↑16 juni 2024, 03:41:15 Om inte någon plötslig kovändning skett är Rakel release 2 absolut inte något 4G-nät eller ens jämförbart med FirstNet som inte heller är ett 4G-nät.
Firstnet är ett nät som bygger på LTE-struktur med 2 x 10 MHz bandbredd.
Det innebär att man kan implementera samma hård och mjukvaruteknik som LTE men kan aldrig nå 4G-specifikarion dör upp till 1Gbit/s DL ska vara möjlig. Det kräver 5 band CA om 20 MHz stycket , dvs 100Mhz medans bara 10MHz finns tillgängligt i FirstNet. Det blir en omöjlig matematik.
Rakel release 2 kommer köra kommunikation kanalindelning med upp till 150kHz bandbredd.
Att bandbredden är dynamisk från 25 till 150 KHz påminner lite om gamla 3G, en helt annan teknik än LTE.
4G - LTE är en substandard under LTE (release 8 ). Max 300MB/s DL .
4G-A som är en substandard under LTE (relaease 10) och också känd som "LTE Advanced" kommer för Tetrta2 vara lika möjlig att uppfylla som att trycka en elefant genom ett synålsöga. Man kan inte trycka igenom 1Gbit/s om man har en max kanalbredd om 150kHz. Inte ens lTE release 8 som specar 300MB/s är möjlig.
TETRA release 2 medger bara en bråkdel av vad ett 4G-modem ska klara.
https://tcca.info/tetra/for-tetra-speci ... release-2/
- TEDS is a new TETRA High Speed Data (HSD)
The RF channel bandwidths supported in TEDS are:
- 25 kHz
- 50 kHz
- 100 kHz
- 150 kHz
Man får inte in lika många databitar på 150kHz TETRA-bandbredd jämfört med 4G som har tusen gånger högre bandbredd. Man får därför inte heller in en 4G-spec, vilket inre heller FirstNet klara med endast två band om 10MHz.
LTE substandarden rel.10, kallad 4G/LTE Advanced, är ett prtokoll som bara är möjligt att utnyttja om tillräcklig ledig bandbredd finns och att man har en radio med minst 4 separata mottagare som klarar vardera 20MHz bandbredd och fyra MIMO-antenner, dvs 8 antennstrukturer.
Visa upp en sådan Rakel-apparat...
https://www.rfwireless-world.com/Articl ... anced.html
- LTE advanced features
LTE advanced features are summarized below.
• Peak data rate DL: 1 Gbps, UL: 500 Mbps
• Transmission bandwidth: Wider than approximately 70 MHz in DL and 40 MHz in UL
Vill man se mer tekniska detaljer om vad LTE är och vad 4G är kan man börja med att ladda hem release 10 direkt från 3GPP, vilka är den organisationen som skriver standarden.
Release 10 innehåller ca 200 nya definitioner av nya LTE-strukturer varav 4G-A är en.
4G finns att läsa om i kapitel 10 av release 10 här:
https://www.3gpp.org/ftp/Information/WO ... _Releases/
Marknadsförarna av telefonlurar och modem gör ingen skillnad utan allt LTE-nät är 4G eller 5G-teknik vilket bara är påhitt. Samma marknadsförare säljer in 5G i telefonlurarna fast än ingen enda lur ännu kan uppfylla specade 5G-prestandan såsom 5GB/s DL.
Somliga 5G-lurar kallar sej 5G eftersom de klarar "5G-frekvenser".
Markandsförarna får folk att gå på att de får något bättre om luren kan tända denna plupp och otekniska allmänheten är fårskock som sväljer reklamen och betalar tusenlappar för något de inte kan använda då telefonen saknar nödvändiga hårdvaran för att kunna ha fördel av 5G relativt tidigare LTE-releaser.
Det finns ett fåtal 5G-lurar som faktiskt klarar lite mer än 4G-specen vad gäller DL men så ska man hitta en bas som är ledig och ha anledning till att ladda ner stora filer på kort tid typ en HD-film som man då kan ladda ner på typ 10 sekunder.
Grejen med LTE är att nya protokoll alltid är utformade så att äldre LTE-radio/telefon/modem fortfarande fungerar lika bra/dåligt som tidigare inom ramen för dess hård och mjukvara.
Alla saker som LTE tillför och uppdaterar via dessa releaser är inte nödvändigtvis för att åstadkomma snabbare data-överföring eller kortare tidsluckor för att få fler användare att dela samma frekvensband.
En av de senare LTE-standarder som tvärs om är relativt långsam har blivit väldigt populär. Det är nb-IoT, smalband internet of things.
Tekniken medger små enkla modem för betydligt långsammare datra-överföring.
Bland denna standardens fördelar är dels modultionsmodellen och dels hur ett sådant modem ansluter till ett LTE-nät. Modulationen medger längre avstånd, klarar sämre mottagningsförutsättningar jämfört med en en vanlig telefon. Det är mer smalbandig radio så man blir mer brustålig. Den andra biten är uppkopplingen som kan ske snabbare men trots det med lägre fördröjning, mindre uppkopplingsförhandling, så att modemet kan på kort tid koppla upp sej och skicka ett meddelande och snabbt koppla ner igen.
Den då kortare aktiva tiden som sändaren måste vara igång gör att ett sådant modem som kanske skickar ett meddelande i timmen kan klara sej ett eller flera år eller mer på ett måttligt stort batteri.
Det möjliggör t.ex. trådlös avläsning av vattenmätare på platser där det är oönskat eller komplicerat att få fram nätspänning.
Releaserna från 3GPP innehåller på samma sätt nya interna protokoll för basstationerna. Det är sådant som inte slutkonsumenten alltid informeras om men som exempel från just release 10 är hur man mer energieffektivt ska hantera meddelanden till mottagare som är offline eller inte kan ta emot meddelanden för tillfället.
Förbättrad möjlighet till prioritering i nätet av multimedia finns också i rel.10. Ger operatörerna möjlighet att låta telefonsamtal gå fram på högt belastad basstation på bekostnad av att någon annan får hackig youtube-video.
Allt sådant, hur det fungerar och regleras är ointressant för allmänheten,
Det är ointressant för allmänheten om vilket protokoll deras telefon kan hantera.
Okunskapen gör iofs att man går på reklam att man nu är hopplöst omodern utan en telefon som kan tända en 5-6-7G-plupp. Även 6 och 7G är protokoll inom LTE som är på gång och där gamla LTE-telefoner kommer fungera som tidigare. Ingen gammal LTE-telefon blir utkastad pga ålder. Det är en del av LTE, att inget som uppfyller release 1 kommer sluta fungera för att man inför release 99.
Nu senaste LTE-realeasen från 3GPP, rel.18, håller man på att lägga sista handen vid just nu. Kommer frysas till hösten.
Release 19 och 20 arbetar flera grupper parallellt med och release 20 är planerad var klar 2027.
Protokollet som, ska ge prestanda enligt ITU/6G kommer troligen i release 28.
Då får alla med endast 5G-pluppar i telefonen genast uppgradera om telefonen inte klarar att visa 6G-pluppen.
Det är sådant som allmänheten sväljer, som glatt betalar tusenlappar för något dom inte vet vad det är. Har man däremot aldrig så lite teknikintresse så vet man att efter 3G kom INTE 4G. Det var LTE som efterträdde 3G, inte 4G.
Vad gäller protokoll, 5G efterträdde INTE 4G eller är en modernisering av 4G.
4G kommer fortsätta vara aktivt protokoll så länge LTE existerar då det har fördelar som 5G saknar.
LTE, man har i dess namn verkligen poängterat skillnaden mot 2G och 3G.
Long Term Evolution, långsiktig utveckling. Man vill undvika situationen med inkompatibla nät och telefoner som blir omoderna bara för att nya protokoll införs.
3G var redan i release 1 hårdfrusen, nya standarder och protokoll var svåra att införa i efterhand och det fanns ingen bakåtkompatibilitet relativt 2G. Det ville man undvika med LTE.
LTE radiostandard är skapad av samma grupp som skapade 3G, och gruppen heter 3GPP.
Det är en samarbetsorganisation med Nokia, Ericsson och Huawei som huvudaktörer men det finns ett par hundra mindre aktörer som också deltar i arbetet med att utveckla de olika releaserna.
Goggla "rakel g2 nödnett" en pdf typ s3naste o ta ned
Re: 2G kvar hos telia till 2027
Det sytämmer att blåljusfolket nu ska upphandla nätverk som är LTE-kompatibelt.
Man har äntligen insett att Tetra rev 2 är allt för begränsat.
Att sätta upp ett helt eget LTE-nät är inte aktuellt utan man hoppas att kunna nyttja publika nät parallellt samtidigt som man hoppas att trafikverket hoppar av GSM-R för järnvägen och ersätter det med LTE-teknik. Då kan man utnyttja järnvägens nät som ett slags stamnät med mindre antal sidabasstationer samt att varje större centralort ska ha egen basstaion. Om täckning saknas så ska man automatiskt kunna nyttja publika nät. Det rör sej ändå om enorma kostnader trots att man på olika sätt försöker smalbanta projektet.
Nej det blir inte något 4G i detta nätet.
Exempelvis 4G är per definition ett system kapabelt till en viss minsta bitöverföring vilken kräver Common Aggregation, dvs att man kan samköra flera band för ökad bandbredd. Detta är inte möjligt då man i nuvarande form satsar på ett nätt med endast ett band om 10 MHz upp och 10 MHz ned.
Naturligtvis, om man nyttjar publika band så kan man använda de protokoll som finns i dessa nät om man har radio som kan dra nytta av detta.
Ett problem är att Trafikverket ännu inte kunnat få igång övergången för järnvägsnätet till LTE och då inte heller börjat ersätta/komplettera befintliga GSM-R basstationer med LTE och man man har ännu inte samordnat sej med våra grannländer vad gäller hur man ska kunna samkommunicera. Troligen måste det till bryggor mellan Tetra och LTE. Det brådskar då MSB även vill få in totalförsvaret så att även de är med och betalar. och totalförsvaret har i dag ingen modern radio alls samtidigt som det finns krigshot i horisonten.
Nu finns dock en startbufget på 11 miljarder och pilotsystem ska provad för utvärdering 2027 och därefter kan Tetra och Tetra2 fasas ut fram till 2030, så har MSB planerat men men det blir jobbigt med många olika radiosystem som ska fasas ut utan att man tappar förbindelsen mellan gamla och nyare system under ävergångsfsaserna som antas spänna över flera år. Det är nu något brådstörtat att som MSB nu nästan låter påskina, att man ska ta i drift detta system i år.
Det blir säkert så fast det kommer ta många år. 2030 är nog en glädjekalkyl av MSB.
Tetra var hopplöst urmodigt när det lancerades och GSM-R är ineffektiv nästan oskysddad modulation mot intrång så det brådskar att nu se till att få något gjort.
Det är intressant att försvarets radio nu ska vara med och eftersom man kan tänka sej att nyttja kommersiella LTE-nät när eget nät saknar täckning så blir man beroende av att kommersiella nät har behövda beredskapen att drifta nät även om en främmande makt skulle vilja stänga ner sådana nät för att göra svenska försvaret och andra myndigheter utan kommunikation. Likaså om järnvägens radio-nät skulle bli stamnätverk för alla myndigheter så kommer det vara ett bra mål att stänga ner om man vill göra dessa myndigheter utan förbindelser. Det är dock antagligen en ofrånkomlig risk då man nu måste kunna överföra mer än röstsamtal som nuvarande Rakel.eller GSM-R och alla myndigheter har nu ett uppdämt behov för IoT och streamad video för sensorer och övervakning vilket inte fungerar under Rakel ens med Tetra 2, Rakel 2 blir alltså ett hybridsystem nu under några år där man både ska fortsätta med Rakel samtidigt som man försöker få till en glappfri övergång till LTE.
Skulle nu inte järnvägen klara övergången till modernare system så kan det bli att man måste fortsätta drifta flera radio-system parallellt.
Man har äntligen insett att Tetra rev 2 är allt för begränsat.
Att sätta upp ett helt eget LTE-nät är inte aktuellt utan man hoppas att kunna nyttja publika nät parallellt samtidigt som man hoppas att trafikverket hoppar av GSM-R för järnvägen och ersätter det med LTE-teknik. Då kan man utnyttja järnvägens nät som ett slags stamnät med mindre antal sidabasstationer samt att varje större centralort ska ha egen basstaion. Om täckning saknas så ska man automatiskt kunna nyttja publika nät. Det rör sej ändå om enorma kostnader trots att man på olika sätt försöker smalbanta projektet.
Nej det blir inte något 4G i detta nätet.
Exempelvis 4G är per definition ett system kapabelt till en viss minsta bitöverföring vilken kräver Common Aggregation, dvs att man kan samköra flera band för ökad bandbredd. Detta är inte möjligt då man i nuvarande form satsar på ett nätt med endast ett band om 10 MHz upp och 10 MHz ned.
Naturligtvis, om man nyttjar publika band så kan man använda de protokoll som finns i dessa nät om man har radio som kan dra nytta av detta.
Ett problem är att Trafikverket ännu inte kunnat få igång övergången för järnvägsnätet till LTE och då inte heller börjat ersätta/komplettera befintliga GSM-R basstationer med LTE och man man har ännu inte samordnat sej med våra grannländer vad gäller hur man ska kunna samkommunicera. Troligen måste det till bryggor mellan Tetra och LTE. Det brådskar då MSB även vill få in totalförsvaret så att även de är med och betalar. och totalförsvaret har i dag ingen modern radio alls samtidigt som det finns krigshot i horisonten.
Nu finns dock en startbufget på 11 miljarder och pilotsystem ska provad för utvärdering 2027 och därefter kan Tetra och Tetra2 fasas ut fram till 2030, så har MSB planerat men men det blir jobbigt med många olika radiosystem som ska fasas ut utan att man tappar förbindelsen mellan gamla och nyare system under ävergångsfsaserna som antas spänna över flera år. Det är nu något brådstörtat att som MSB nu nästan låter påskina, att man ska ta i drift detta system i år.
Det blir säkert så fast det kommer ta många år. 2030 är nog en glädjekalkyl av MSB.
Tetra var hopplöst urmodigt när det lancerades och GSM-R är ineffektiv nästan oskysddad modulation mot intrång så det brådskar att nu se till att få något gjort.
Det är intressant att försvarets radio nu ska vara med och eftersom man kan tänka sej att nyttja kommersiella LTE-nät när eget nät saknar täckning så blir man beroende av att kommersiella nät har behövda beredskapen att drifta nät även om en främmande makt skulle vilja stänga ner sådana nät för att göra svenska försvaret och andra myndigheter utan kommunikation. Likaså om järnvägens radio-nät skulle bli stamnätverk för alla myndigheter så kommer det vara ett bra mål att stänga ner om man vill göra dessa myndigheter utan förbindelser. Det är dock antagligen en ofrånkomlig risk då man nu måste kunna överföra mer än röstsamtal som nuvarande Rakel.eller GSM-R och alla myndigheter har nu ett uppdämt behov för IoT och streamad video för sensorer och övervakning vilket inte fungerar under Rakel ens med Tetra 2, Rakel 2 blir alltså ett hybridsystem nu under några år där man både ska fortsätta med Rakel samtidigt som man försöker få till en glappfri övergång till LTE.
Skulle nu inte järnvägen klara övergången till modernare system så kan det bli att man måste fortsätta drifta flera radio-system parallellt.
