AC TIG Svets funderingar
Jag kollade lite på Esab site och såg snabbt att de stora maskinerna på typ 400A hade hög tomgångsspänning på 55-70volt medans de mer lagom 220A låg på 14-32V. Jag skulle tro att det är för att man kan svetsa med spraybåge med de stora maskinerna. Det är när man drar på så in i h-e att man får lång båge och materialet "sprayar" på, läng ljusbåge kräver högre spänning. Vi har en 450A processorstyrd Esab på jobbet är där ställer man spänning och trådmatning. Den har någonstans i området 50-55v i tomgångsspänning vid max ström men då kan den också köra spraybåge. Jag provade det vid ett tillfälle och det är brutalt. Då ser man snabbt i inställningen att när man kommer över en viss nivå så stiger spänningen med stora kliv istället för några tiondels volt per steg.BEEP skrev:Micke_71:
Njaa det där stämmer inte riktigt om man tittar på specifikationerna på diverse svetsar.
MAG/MIG - Tomgång 50-70 V Svets 10-30 V
MMA -Tomgång 60-80 V Svets 10-25 V
TIG - Tomgång 60-80 V Svets 10-20 V
bearing:
Kör med lite större kontaktmunstycke än det som rekomenderas och så har jag fått tag i en bra svetsspray som ger en keramik liknade yta på gasmunstycket som fungerar mycket bättre än den vanliga tunnflytande skiten.
Edit:
" Mig är en ren spänningskälla som har svets och tomgångsspänning som är nästan det samma "
Det verkar stämma på dom små MIG svetsarna men dom stora har en tomgångsspänning som är 70-80 V så nu är jag![]()
Har du någon länk där man kan läsa mer om detta så skulle jag bli glad.
Så jämför inte de där stora extrema asen som är vattenkylda utan titta på 150-250A maskinerna så ser du skillnaden.
Jag hittade just inte så mycket att läsa om det eftersom jag inte letade så länge efter det.....

I fråga om hur strömkällan ser ut så hade de gamla MMA maskinerna en drossel som bestämde hur den fallande karakteristiken var. De enkla låter man justera trafons kärna så den är en "dålig" trafo för att spänningen ska falla vid belastning.
Det är väldigt bra att den här tråden finns!
Jag är själv i behov av en TIG-svets, så jag kommer förmodligen bygga en jag också. Jag har inte tänkt svetsa aluminium (än), så det får bli en DC.
Har läst mycket om transformatorer och switchade nätagg dom senaste dagarna, så nu tror jag att även jag så smått ska kunna bidra, även om det nog blir mycket frågor också. Om ni inte tycker frågorna hör hemma här kan jag starta en ny tråd om min svets.
Jag är själv i behov av en TIG-svets, så jag kommer förmodligen bygga en jag också. Jag har inte tänkt svetsa aluminium (än), så det får bli en DC.
Har läst mycket om transformatorer och switchade nätagg dom senaste dagarna, så nu tror jag att även jag så smått ska kunna bidra, även om det nog blir mycket frågor också. Om ni inte tycker frågorna hör hemma här kan jag starta en ny tråd om min svets.
En allmän fråga om gate-drivers. Innebär det inte ett problem att drivern med kringkomponenter för "övre" transistorn måste svänga i switchfrekvensen? känns som att drivern kan ha ganska stor kapacitans och störningar borde kunna uppstå.rehnmaak skrev:gatedriver.pdf
Jag har varit sugen själv på tig tillsats till min inverter och har funderat på saker som HF tändning, pilotbåge och pulsning.
Mit problem är att jag inte vågar riskera invertern då jag inte vet hur känslig den är för högspänning ifall man ska ha tändhjälp och hur elektroniken klarar av ifall jag har en switch för att hacka sönder spänningen till aluminium.
Det är annars så j-a bra med tändhjälp även till pinne som OK 48.00 då man kan bli folkilsken ibland innan man kommer igång och återstarta dessa (rutilen återtänder dock busenkelt inom några sekunder)
Mikael
Mit problem är att jag inte vågar riskera invertern då jag inte vet hur känslig den är för högspänning ifall man ska ha tändhjälp och hur elektroniken klarar av ifall jag har en switch för att hacka sönder spänningen till aluminium.
Det är annars så j-a bra med tändhjälp även till pinne som OK 48.00 då man kan bli folkilsken ibland innan man kommer igång och återstarta dessa (rutilen återtänder dock busenkelt inom några sekunder)
Mikael
Missförstå mig inte. Jag försökte inte få fram en poäng. Jag bara undrade. Om det fungerar bra ska jag nog också göra så. De flesta High-/lowside gate driver IC-kretsar verkar inte kunna ge lika mycket ström som rena lowside gate drivers som används med transformatorisolator.bearing skrev:En allmän fråga om gate-drivers. Innebär det inte ett problem att drivern med kringkomponenter för "övre" transistorn måste svänga i switchfrekvensen? känns som att drivern kan ha ganska stor kapacitans och störningar borde kunna uppstå.
Edit: Vad tror ni om det här?
http://www.irf.com/technical-info/appnotes/an-950.pdf
http://www.rhombus-ind.com/datashts/t-1055.pdf
kastar in en fråga så det blir liv i tråden igen
är det någon som kan förklara hur HF tändningen fungerar ??
är det hög spänning eller är det pulser som tänder upp ljusbågen
---------------------------------------------------------------------------
en TIG info sida http://www.alu-info.dk/Html/alulib/modul/A00537.htm
är det någon som kan förklara hur HF tändningen fungerar ??
är det hög spänning eller är det pulser som tänder upp ljusbågen
---------------------------------------------------------------------------
en TIG info sida http://www.alu-info.dk/Html/alulib/modul/A00537.htm
De lite äldre Esab tigsvetsarna funkar alldeles utmärkt med en tändspole från en
bil , ända skillnaden jag har märk är att de nya går lite "mjukare" tror det kan vara att det finns mer kontrollelektronik i dem .
Ps sitter även ett tändstift i de gamla svetsarna , antar att det ska vara där så man slipper överslag vid dålig kontakt ?
borde nästan funka att bara tanka bensin o sen köra!!
bil , ända skillnaden jag har märk är att de nya går lite "mjukare" tror det kan vara att det finns mer kontrollelektronik i dem .
Ps sitter även ett tändstift i de gamla svetsarna , antar att det ska vara där så man slipper överslag vid dålig kontakt ?
borde nästan funka att bara tanka bensin o sen köra!!
Jag funderar på att använda ett likriktar aggregat (engammal svets) som kan lämna ca 200A som ström källa och använda IGBTer (Buck converter) för att göra till lämplig ström som kan styras för slopedown.
I framtiden vidareutveckla den till AC.
Men jag är lite fundersam på om likriktaren har en fet transformator och jag choppar upp den med IGBTn kommer inte man att spränga IGBTn då transformatorn vill fortsätta driva ström och det inte finns någonstans för strömmen att ta vägen... eller tar kondingen upp den strömmen... men som senare kommer tillbaka då jag sluter så har jag ju inte blivit av med nån ström... jag är konfunderad.
I framtiden vidareutveckla den till AC.
Men jag är lite fundersam på om likriktaren har en fet transformator och jag choppar upp den med IGBTn kommer inte man att spränga IGBTn då transformatorn vill fortsätta driva ström och det inte finns någonstans för strömmen att ta vägen... eller tar kondingen upp den strömmen... men som senare kommer tillbaka då jag sluter så har jag ju inte blivit av med nån ström... jag är konfunderad.
Nja, själva transformatorn är inget problem generellt. Det man måste ta hänsyn till är läckinduktanser som genererar kraftiga transienter. Det får man ta hand om med hjälp av sk. snubbers. Efter igbt-bryggan brukar man ha en induktor för att strömen SKA fortsätta gå då igbt:erna blockerar. För att strömmen ska kunna fortsätta har man parallelldioder över igbt:erna.