Problem: kylskåp i fritidshus som används helger året runt.

[Mindmapper]

Var in i en lägenhet där ett amoniakkylskåp läkte och det var tametusan ingen angenäm lukt. Lägenhets innehavaren en gammal tant rymde från lägenheten efter att ha öppnat balkongdörr och fönster, en strong tant. Räddningstjänsten kunde gå in med rökdykare. Skulle försöka gå in och se om det gick att få ut kylen på balkongen, men det var bara att vänta på räddningstjänsten.

[MiaM]

Nu när vi ändå är inne på sidospåret "allmänt om ammoniakkyl" så tjatar jag (åter igen) om sommarkyla:

Varför finns det inte färdiga moduler att köpa för att montera på hus där man har solvärmepaneler som direkt driver en "ammoniakkyl" ansluten till kylanordning som man monterar i taket inne i huset? D.v.s. självgående "AC" vars effekt i princip helt beror på solinstrålning.

Är det för att det är typ bara i våra breddgrader man mestadels bara behöver/vill ha kyla just när solen ligger på?

[rikkitikkitavi]

Var skalldu dumpa , dvs radiera bort den bortkylda effekten+ solvärmen? Du behöver en bra mycket större radiator för det.

[MadModder]

Den får man väl sätta utanför nånstans

Dessa kylaggregat är alltid byggda efter samma princip. Uppvärmning långt ner i slingan, sen ett rör upp där vattnet kondenseras och rinner ner igen, medan den gasformiga ammoniaken fortsätter upp mot en radiator där gasen kondenseras, och rinner ner i en vätskebehållare, och därifrån ner i kylslingan, och sen tillbaks ner i behållaren med vatten. Det går inte att flytta runt allt hur som helst, utan alla steg måste ligga över och under varandra på detta sätt.
Hur man får ner värmen från solpanelerna till där den behövs får man väl hitta på. T.ex solceller och värmepatron. Men sen den där radiatorn som måste sitta ovanför både vätskefasbehållaren och kylslingorna blir ju ett problem om man ska ha kylan i taket. Man lär behöva en vind. Och där brukar det bli rätt varmt så en gigantisk kondensor behövs nog för att få till nån större effekt...

Alternativet är att montera allt så långt ner det bara går (i en källare?) och sen blåsa upp kall luft i en kanal. Men kan man få till en effekt hög nog för att kyla ett helt rum, utan att använda ett annat helt rum för kylsystemet?

[rikkitikkitavi]

Finns många kylmaskiner som arbetar med absorbtionsteknik. Har du tillgång till el finns det varianter med saltlösningar , som tom funnits som kommersiella anläggningar när du har tillgång till billig överskottsenergi.

Samtliga harb åg COP jmfrt med värmepump.

Området är minst sagt välutvecklat, och finns det inte tillgängligt beror det på att det är oekonomuskt jmfrt med ordinära AC.

DIY kan man ju alltid jobba med, kanske ej NH3 dock.

[xxargs]

Skall man jobba med vattenlösliga salter och ämnen - så är dom flesta mer obehagliga att hantera än ammoniak, då ammoniak har mycket hög larmningsgrad innan det blir allvarligt toxiskt.

Lithiumföreningar kan vara aggressiva med stark irritationsgrad på luftvägar (när det är i form av damm) samt tas lätt upp av kroppen.
lithiumkarbonat, citrat, sulfat och acetat används också som läkemedel (där också bromider i olika former har använts som läkemedel)

Alternativa lösningar som löser sig ivigt i vatten är tex. HCl (väteklorid) om man tycker att det är bättre...

hälsomässiga gränsvärde yrkesmiljö för ammoniak är 36 mg/m^3 (gas), för lithiumföreningar (som damm) 0.02 gram/m^3.

[rikkitikkitavi]

Nu svamlar du bara

Det är lösningar vi pratar om, de avger inte damm. Litiumsalter är dessutom hygroskopiska så de förblir inte torra och dammande så länge. De flesta substanser reagerar exotermt vid lösning i vatten om det föreligger starka bindningar , man behöver inte använda dig av extremer som HCl, men det gäller att hitta ämnen som ger vettiga temperatur/tryck, ex nämnda litiumsalter.

Lustigt nog har jag arbetat på ett ställe där hanteringen av hundratals ton av ämnen klassade som litiumsalter i fast form inte föranledde särskilt stora krav på personlig skyddsutrustning. Dammfilter, goggles och adekvata kläder typ.

En liten kylanläggning fylld med 800 kg NH3 råkade däremot kräva flyktmask hos alla som hadevsin arbetsplats eller vistades inom flera hundra meter från densamma gaslarm m tyfon inom samma område, sprinklersystem för nertvättning av gasmolnet osv.
Utsträckningen av farozonen var beräknad med Aloha.

NH3 är tusen gånger farligare än saltlösningar.

[xxargs]

Ingen av dessa är farliga om det hanteras rätt och angivna 0.02 mg/m^3 i luft för lithiumföreningar kommer faktiskt ifrån arbetsmiljöverket och de gör ingen skillnad på vilken typ lithiumföreningar, om det är salter eller oxider etc. - sedan att du kanske har jobbat i en arbetsmiljö där toleransen är/var högre är en annan sak.

800 kg ammoniak låter som en väldigt stor anläggning - men skulle man använda tex. HCF som R134a så hade laddningsmängden troligen behövt vara 3-4 ggr större i massamängd köldmedie för samma kyl/värmekapacitet om det byggs topologiskt lika. Mycket beror på ammoniakens väldigt höga förångningsvärme samt har en teoretisk COP som är svårslagbar - väldigt stor andelen av kylkapacitet i världens större kylmaskiner är just ammoniakmaskiner då dess skalfördelar och driftekonomin överväger alternativen trots att köldmediet är bökigare och kräver mer säkerhetssystem att hantera - det är många andra industriprocesser som är lika riskfyllda och till och med värre (petrokemisk industri).

Gamla kylmaskiner i stora anläggningar är också väldigt 'slattigt' byggda med mycket köldmedier i långa ledningar fram och tillbaka, mycket köldmedie liggande i kondensor och evaporator, massor av receivrar och ackumulatorer här och där som gör att totala mängden köldmedie är väldigt stort

---

En bergvärmepump i villaklass har runt kilot till kanske ibland två kilo med köldmedie, lite beroende på hur effektiva värmeväxlarna är (ca hälften viktmässigt om det var fyllt med HC eller ammoniak)

Frågan är hur stor en lithium-bromid anläggning skulle vara för samma kapacitet och hur underhållsfri den är?

[Henry]

När det är inne på ammoniakkylar; vad är anledningen för tillägget av vatten i systemen som det verkar? Bättre kylkapacitet eller dylikt?

[xxargs]

Platén och munter byggde en pumpfri lösning som enbart drivs av densitetsskillnader i använda vatten/ammoniaklösning (sifonkokaren för att driva ut ammoniaken ur vattnet) och densitetsskillnader mellan gaserna (väte och ammoniak) och temperaturskillnad för att driva runt gasflödet och alltihop arbeta med löslighetsgrad mellan ammoniak/vatten-fas vid olika temperaturer och partialtryckskillad mellan vätgas-ammoniak för att avdunsta den flytande ammoniaken i den kalla delen för att systemet skall bli självgående.

Gastrycket är alltså lika i hela systemet under drift förutom det lilla extra tryck på mBar-nivåer som får det hela att cirkulera

tekniskt sett skulle man förmodligen kunna ersätta ammoniaken med HCl och saltsyra-lösning i kretsloppet - problemet är att hitta någon metall som tål detta i längden och inte kostar massor... järn och ammoniak är sedan länge beprövad kombination som visat sig hållbar, utan det är snarare rosten utifrån som gör att ett sådant system går hål med tiden

Detta är sann ingengörskunskap där man nyttjar alla trix som finns termodynamisk och gaserna olika egenskaper för att göra en helt pumpfri lösning. Einstein hade också en lösning utan tryckskillnader i systemet (också baserat på partialtryck) men genom valet med Butan som kylande arbetsmedium och därmed mycket högre massaflöde och större behov av effektiva värmeväxlare så är den förmodligen över gränsen för att göra en ekonomisk försvarbar kylmaskin på den principen.

Det flesta andra lösningar involverar någon form av pump eller kompressor eftersom man har mer eller mindre tryckskillnad mellan den varma och kalla sidan som måste upprätthållas.

[Henry]

Så vattnet har alltså en avgörande egenskap i dessa kylar för att det överhuvudtaget skall fungera, som sagt högst imponerande.

[Sverige]

hälsomässiga gränsvärde yrkesmiljö för ammoniak är 36 mg/m^3 (gas), för lithiumföreningar (som damm) 0.02 gram/m^3.

Inte bättre att ange båda i mg (eller gram)...?

[xxargs]

Så vattnet har alltså en avgörande egenskap i dessa kylar för att det överhuvudtaget skall fungera, som sagt högst imponerande.

Inte bara vatten utan kombination av de 3 delarna tillsammans (vatten, vätgas och ammoniak) - var för sig separat fungerar det inte.


Vatten har samma roll att den är väldigt 'hygroskopisk' för ammoniak precis som att LitiumBromid är hygroskopisk mot vattenånga - dvs partialtrycket är mycket lägre i vätskan (vatten) eller fasta ämnet per volymdel än gasen ovanför tills vätskan/fasta ämnet har en ganska stor andel gas löst i sig och denna process kan reverseras genom uppvärmning och driva ut den lösta gasen. - det som minskar urvalet är att just hitta dom binära systemen med absorbent och gas utan att det innefattar allt för farliga kemikalier.

När det gäller absorbotion i fasta ämnen (silikagel mm.) så tillkommer det skiktnings och packningsproblem av de fasta ämnet i själva behållarna och slitage av själva kornen som vittrar sönder i allt mindre delar (samma problem har mantex i LiIon-batteri att när jonerna går in och ut så blir det formförändring i kristallerna, mekanisk stress som sakta maler sönder det aktiva ämnet så att så att elektroderna inte kan hålla ämnet längre som det är tänkt) - skall man bygga med sådana principer så är det gaser och flytande media utan risk för kristallbildning (detta gäller också när utrustningen är avstängd tex. för vintern då när det väl har kristalliserat sig så är det svårt att få bort det igen, speciellt om det sitter i smala rör och passager i utrustningen.).

---

hälsomässiga gränsvärde yrkesmiljö för ammoniak är 36 mg/m^3 (gas), för lithiumföreningar (som damm) 0.02 gram/m^3.

Inte bättre att ange båda i mg (eller gram)...?

Hmm. Detta observerade jag inte - tog bara siffrorna rätt ifrån rapporten - kan vara att det är skrivet så eller att jag skrivit fel - vet inte om jag kan hitta på rapporten igen och kolla detta...

[MiaM]

Hur man får ner värmen från solpanelerna till där den behövs får man väl hitta på. T.ex solceller och värmepatron. Men sen den där radiatorn som måste sitta ovanför både vätskefasbehållaren och kylslingorna blir ju ett problem om man ska ha kylan i taket. Man lär behöva en vind. Och där brukar det bli rätt varmt så en gigantisk kondensor behövs nog för att få till nån större effekt...

Solceller och elpatron är ju ingen bra idé, då är det bättre att solcellerna driver ett kompressoraggregat. Däremot bör det gå att leda framförallt kylan via värmeväxlade vätskesystem, och kanske även överskottsvärmen. En variant kan kanske vara hus där man sätter solvärmepaneler på taket på en lägre del av huset och skickar ut överskottsvärmen via något monterat högre upp på tak/vägg på skuggsida. Med nån slags fiffig skorstensmässig konstruktion så kanske det går att bättra på självcirkulationen på luften förbi här också.

Just kylan går ju givetvis att flytta med värmeväxlare och (glykol)vatten för delen som cirkulerar in inomhus. På så vis så är det bara läck mellan vätskorna i värmeväxlaren kombinerat med samtidigt läckage i inomhusdelarna som skulle kunna leda till utsläpp av farliga ämnen inomhus - ett scenario som borde vara rätt ofarligt, speciellt om man dumpar övertryck i glykolsystemet via övertrycksventil (så eventuell överläckande ammoniak åker ut den vägen istället för att skada inomhussystemet).



Jag tror att orsaken till att system av denna typ inte används medan kompressorbaserade system är vanliga torde helt enkelt vara att det blir fler separata delar som måste sammankopplas av någon som har specialkompetens. För ett kompressorsystem så är det två rör som ska anslutas av någon som helst gått en kurs men i princip kan vem som helst göra anslutningen och få det att fungera.

[Neondiod]

Borde inte absorptions-tekniken vara bra till aircondition i bilar där man har överskott av värme, via avgassystemet?