Spänningsregulator med transistorer utan chips, data?

[Icecap]

Vore det inte bättre att du rent faktisk berättade vad du söker?
Vilket område, dels spänning och dels ström. Allting kunde bli mycket enklare om du faktisk kunde berätta sånt.

[kimmen]

Referensspänningen i detta schema är ju T2 Vbe adderat med D3 Vz. Nu är det så att en transistors Vbe varierar med temperaturen, precis som Vz över en zenerdiod.

MEN - Vz under ung. 6V varierar negativt medan Vbe varierar positivt så med en Vz på 3V är det ung. jämt skägg varför själva referensen är rimligt stabil.

Fast vänta nu, Vbe minskar ju med ökad temperatur snarare än minskar. Så man borde ju vilja ha en zenerdiod med högre spänning än där temperaturkoefficienten är 0. Klassikern uA723 är ett exempel på en krets som använder zener + Vbe för att ge en referensspänning som hamnar på 7.15 V nominellt. Se bifogat schema. Även den trevliga LM399 bygger på samma princip och har 6.95 V utspänning nominellt. (http://www.ti.com/lit/ds/snvs751c/snvs751c.pdf)

Men i alla fall, förutom att zenerspänningen verkar vara en aning för låg för god temperaturkoefficient i kretsen som tråden handlar om så är väl begränsad förstärkning i återkopplingen och att zenerströmmen varierar kraftigt med inspänningen andra saker som man kanske skulle kunna vara missnöjd med.

[M]

Jag är inte ute efter något särskilt, vill bara veta vad det finns för möjligheter med just denna koppling / regulator.

Men om någon vet någon koppling som ger mellan 3 och 24 (räcker annars med 3 - 12) volt, kan den personen gärna tipsa mej!

Ampere då?
Tror det räcker med 2, iallafall med 5.

[SM7CZR]

http://www.kjell.com/Sok?query=labbaggregat

[Marta]

Den där kopplingen är inget bra alls. Poten för spänningsinställning blir mycket olinjär och regleringen försämras ju högre spänning som ställs in eftersom motkpplingen minskar i motsvarande grad som utspänningen ökas. Blir där glapp i poten uppstår spänningsspikar på utgången som får något obra att häna om det är överspänningskänsliga saker den driver.

Det är också en viss risk att kopplingen blir instabil och börjar självsvänga på någon hög frekvens. Skall Du ha en annan koppling med bättre reglering blir detta problem större. Det finns en hel del avskalade "skolbokskopplingar" att hitta på nätet som visar principen för en spänningsregulator, men inte fungerar i praktiken p.g.a. att detta inte beaktats.

[M]

Finns det inget man kan göra för att förhindra / minska risken
-att kopplingen börjar självsvänga? -vad?

[prototypen]

Det är det som är tjusningen med elektronik, att lista ut var kondensatorn ska sitta som tar död på självsvängningarna utan att förstöra transientsvaret.

Protte

[M]

Kan någon vara snäll och svara på...

1.Var ska kondensatorn sitta (rita på bilden) för att undvika svängningar?

2.Stämmer mina tankegångar eller inte?

Om R7 & R 8...

Fakta:
1 Ohm = 0,5 A
0,5 Ohm = 1A

Egen tanke:
5 Ohm = 0,1A
2 Ohm = 0,25A
0,25 Ohm = 2A
0,125 Ohm = 4A
0,33333... Ohm =1,5A
0,16666... Ohm = 3A

[prototypen]

Jag har inte en aning om var kondingen ska sitta, det är väl en 35 år sedan jag gjorde något liknande.
Jag använder färdiga IC lösningar som bara fungerar.

2. Dina tankar är helt riktiga.

Protte

[Icecap]

M: det finns ingen färdig lösning på att hindra självsväng! Eller jo, det gör det men då kommer hela skiten att bli trög och nästan oreglerat. Orsaken är att det inte går att veta hur du drar ledningar, hur du placerar komponenterna i förhållande till varandra osv.

Samtidigt är den koppling mycket problematisk då dess förstärkning i regler-loopen varierar kraftigt mellan högsta och lägsta ut-spänning, detta gör att en kondensator kan placeras rätt vid ena fallet men i den andra ända av regleringen kan den då bidra till självsväng.

Så försök att fatta: det är en skitkoppling att utgå ifrån, så enkelt är det!

[prototypen]

Det är lite av "För att använda en dator så måste man bygga den"

Förr gjorde man faktisk så då fanns inte IC kretsar
Förr byggde man egen spänningsreglering för då fanns inte färdiga IC lösningar.

Det är kanske bra för förståelsen att analysera en diskret lösning men bygg med större klossar.
Det är ganska intressant att titta på hur IC lösningar är uppbyggda intern, om de publicerar de.
723:an tidigare i tråden är ett sådant exempel.

Protte

[M]

Vore det inte bättre att du rent faktisk berättade vad du söker?
Vilket område, dels spänning och dels ström. Allting kunde bli mycket enklare om du faktisk kunde berätta sånt.

Jag har tänkt på detta nu på senare tid igen.

Om jag säger så här:
12 volt och 2,5 ampere!
-Finns det något man kan bygga då?

Med standard-komponenter typ transistor (zener-)diod motstånd!

Jag vet att det finns färdiga regulatorer med dessa värden, vill bara veta ändå vad det finns för möjligheter!

[MiaM]

Som redan nämnts så lär temperaturstabiliteten inte bli särskilt bra.

Den kan bli lite bättre om man har en zenerdiod på 5,6V och dessutom seriekopplar zenerdioden med en diod som mekaniskt/värmeledande är ihopmonterad med T2. Nackdelen med detta är att du kan inte få mindre än drygt 6V som lägst.

Det hjälper dock inte mot att regleringen inte blir så jättebra när strömuttaget varierar.

Det farligaste är det som också redan nämnts, att om det blir oxid/glapp i potten R5 så får du max utspänning. Bättre är en koppling som ger 0V vid glapp.

Den här sortens kretsar var väl vanliga när nån på 70-talet ville köra sin egentligen batteridrivna transistorradio på elnätet och upptäckte att det brummade som sjutton med en ostabbad matning. En sån radio tålde ju redan rätt så varierande spänning, och tålde också att spänningen varierade beroende på strömuttaget (d.v.s. att spänningen sjönk när man spelade högt), men var inte byggd för att 100Hz-brum inte skulle läcka ut i ljudet. Därav funkade en sånhär regulator bra.

P.S. jag förstår intresset för en regulator som kan byggas med saker ur bra-att-ha-lådan. Jag byggde själv nåt sånthär nätagg för riktigt många år sen. Jag ångrar dock att jag inte byggde något lite bättre, men samtidigt var det klart bättre än att inte ha nåt reglerat nätagg alls...

[opampen]

Det är alltid roligt att bygga sådana här apparater själv. Att köpa färdiga apparater är ju inte roligt. Som tidigare sagts är det i dag inte någon mening med att bygga med diskreta komponenter när det finns många bra kretsar att använda i stället. Så du kan ju bygga ett bra eller bättre stabb.agg. själv ändå, med en krets.

För det finns inte några andra alternativ med diskreta komponenter alltså lösa transistorer, zener, motstånd mm. än det som har sagts här tidigare. Det går naturligtvis att sätta sig ner och börja räkna på en lösning med diskreta komponenter, så som man gjorde förr innan kretsarna fanns, men då måste man ha god erfarenhet av att konstruera och få fram något liknande som finns i t.ex. LM317 eller 723:an. Men orkar du och kan så är det ju självklart en utmaning.

Men i annat fall tycker du ska titta på LM 317 T/K (T= TO 220, K =TO3 Skillnaden mellan T och K är alltså kappseln. Då du verkar vilja ha ganska höga strömmar välj TO3 varianten då den är mycket lättare att kyla. Om du tittar i databladet finns exempel på hur du kan buffra kretsen med en transistor för att få ut högre strömmar, då LM 317 i sig bara klara 1,5 A. Sen måste allt naturligtvis kylas på en stor kylfläns.

https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/asse ... data_e.pdf

[calmar]

Jag har ett (gammalt) labbaggregat hemma som är uppbyggt helt utan integrerade kretsar, ett HP 6281A. Har precis renoverat i ordning det hjälpligt.

Kretsschema finns i servicemanualen som finns på HP/Agilent/Keysight(?)s hemsida här: HP 6281A, under "Document Library".