har en Volvo 940-92 med den berömda hastighetsmätaren.
Elektrolytkondensatorerna har läckt och "ävjan" har runnit in mellan benen på en mångfotad IC. Vad kan jag använda för att spreja rent mellan benen. Har provat med sprit o topps men det verkar behövas bättre grejer. Finns spray hos Kjelle eller Electrokit?
Kondingarna är givetvis bytta.
Rengöra efter läckande elektolyter?
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
555, klistermärkes-borttagare från Biltema och en miljöovänlig lödtvätt tillhör mina standard-arsenaler. Lödtvätten fick jag gratis då den blev förbjuden att använda industriellt. Luktar mycket fotogen.
Jag provar ungefär i den ordningen, går inte det ena fortsätter jag till nästa. Håller mej till dessa då skarpare medel gärna löser plast och färg (Aceton/Tri/)
Efteråt tvättas rengöringsmedlet noga bort med rikligt med T-sprit.
Jag provar ungefär i den ordningen, går inte det ena fortsätter jag till nästa. Håller mej till dessa då skarpare medel gärna löser plast och färg (Aceton/Tri/)
Efteråt tvättas rengöringsmedlet noga bort med rikligt med T-sprit.
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Tri är inte att leka med, tämligen farligt.. gäller att man har koll.
Själv brukar jag mest använda isopropanol och så har jag en antistatisk "tandborste" man kan gnugga med.
Själv brukar jag mest använda isopropanol och så har jag en antistatisk "tandborste" man kan gnugga med.
-
MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31580
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Vissa geggor löses inte med isopropanol. Då provar jag antingen elektronikrengöring utan olja (den tyska utan isopropanol som kjell sålde för länge sen) eller ett äldre flussborttagningsmedel från Elfa som luktar apelsin. FLU nånting heter det, med gula bokstäver. Med dessa tre har jag hittills fått bort all smuts jag behövt få bort från kretskort. 
-
prototypen
- Inlägg: 11106
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Och jag som bara spolar på med hett vatten, mycket och länge.
Protte
Protte
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Kranvatten är allt för förorenat med salter och annat. Typisk långt under 1MOhm cm och ju mer vattnet torkar, ju kraftigare salt-koncentration.
Destillerat vatten är dåligt på att lösa smuts eller flussmedel även om en del flussmedel är vattenlösliga.
Destillerat vatten kan däremot användas för att tunna ut salter som man fått från kranvatten eller än smutsigare vattenkällor.
En av vattnets stora nackdeler är dess kraftiga kapillärförmåga. Få vätskor kan ta sig in i små ytrymmen så som vattnet kan och sedan hålla sej kvar.
Det beror på dess okomplicerade uppbyggnad med väte och syre som enda beståndsdelar.
Det är därför ytterst svårt att få torrt från vatten under en display eller ic-krets som ligger nära kretskortet.
Inte ens långt tid i värmeugn hjälper. Kan kollas genom att man fortfarande kan blåsa fram vatten mha tryckluft efter ett dygn i torkugn, +100C.
Tryckluft används försiktigt då lyftkraften lätt knäcker lödningar.
Om man fått in vatten under kretsar ska man inte spänningssätta då det startar elektrolys/korrosion mha av aktivt frigjort väte.
Isoalkohol kan användas för att tvätta bort vatten, genom att tunna ut det i flera steg och ersätta det med alkoholen som sedan är lättare att torka bort.
Försök att rädda vattenskadad elektronik:
Destillerat vatten är dåligt på att lösa smuts eller flussmedel även om en del flussmedel är vattenlösliga.
Destillerat vatten kan däremot användas för att tunna ut salter som man fått från kranvatten eller än smutsigare vattenkällor.
En av vattnets stora nackdeler är dess kraftiga kapillärförmåga. Få vätskor kan ta sig in i små ytrymmen så som vattnet kan och sedan hålla sej kvar.
Det beror på dess okomplicerade uppbyggnad med väte och syre som enda beståndsdelar.
Det är därför ytterst svårt att få torrt från vatten under en display eller ic-krets som ligger nära kretskortet.
Inte ens långt tid i värmeugn hjälper. Kan kollas genom att man fortfarande kan blåsa fram vatten mha tryckluft efter ett dygn i torkugn, +100C.
Tryckluft används försiktigt då lyftkraften lätt knäcker lödningar.
Om man fått in vatten under kretsar ska man inte spänningssätta då det startar elektrolys/korrosion mha av aktivt frigjort väte.
Isoalkohol kan användas för att tvätta bort vatten, genom att tunna ut det i flera steg och ersätta det med alkoholen som sedan är lättare att torka bort.
Försök att rädda vattenskadad elektronik:
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Jag har sköljt moderkakor till datorer under kranen med hetvatten å sen kört i ugnen på 75-100 grader i en 30-60min eller nåt sånnt och aldrig haft ett problem, alla som halvfunkade innan har funkar som nya efteråt å fortsatt att funka klockrent "ever since"
Tex ett var från en macbook som innan hade skumma skumma grafikfel över hela skärmen innan tvättning, som helt försvann efter tvättning.
Tex ett var från en macbook som innan hade skumma skumma grafikfel över hela skärmen innan tvättning, som helt försvann efter tvättning.
-
prototypen
- Inlägg: 11106
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Kafemans kranvatten kanske inte är så rent men Umeås kommunala vatten har jag använt till korttvätt efter lödmaskinen, även kort som läckt diverse geggamojs.
Luxors likkistor läckte ju en del så moderkortet fick stå under kranen en bra stund och sedan en lång stund framför hårtorken.
Och nej, vi fick inte backjobb på dessa TV.
Protte
Luxors likkistor läckte ju en del så moderkortet fick stå under kranen en bra stund och sedan en lång stund framför hårtorken.
Och nej, vi fick inte backjobb på dessa TV.
Protte
Re: Rengöra efter läckande elektolyter?
Det är lätt att tro att kranvatten är renare än vad det faktiskt är. En enda droppe rent vatten borde inte ha någon inverkan på elektronikens livslängd? I synnerhet om man torkat en vecka med hårtork?
Det är lätt att tro så om man inte förstår vattnets egenskaper.
Har man kretskort med komponenter som har så stora isolationsavstånd till PCB så att kapillärkraften kan bortses från och inte heller har IC-kretsar som är känsliga för inträngande fukt så bör vattnet inte vara ett problem att nå för borttorkande och korrosionsrisken borde vara obetydlig men finns en enda smd-komponent så är inträngande vatten ett välkänt problem.
Vatten är på många sätt unikt bland vätskor. Extrem kapillärkraft jämfört med de flesta andra vätskor och löser sej i fler ämnen än de flesta andra vätskor t.ex.
Släpp en droppe "rent" kranvatten på nyvaxad bil. Vaxet tätar lacken så både vattnet och dess ingredienser blir kvar på lackytan. Vattnet kan inte greppa tag i vaxytan och dunstar därför lätt. Det som är kvar på ytan är tyngre partiklar från kranvattnet. Kan vara en mängd ämnen såsom humus och kemikalier för att minska vattnets korrosivitet, kalcium och magnesium för att styra vattnet hårdhet aluminiumsulfat och andra salter samt klor och pH-justerande syror och alkalier. Dessas fasta restpartiklar syns väl även från en enda droppe, i synnerhet om solskenet hjälper till.
Skulle jag gissa så ligger Umeås vattenkonduktivitet på 100-200 mS/m, innan det börjar avdunsta. Det är något lägre än de kommuner som använder ytvatten-källor.
Vid avdunstning ökar konduktiviteten/saltkoncentrationen för det vatten som man inte mekaniskt når att torka bort.
Umeå vatten har mycket salter i sitt vatten men då det är bra grundvatten, ej ytvatten, och uppvärmningen av vattnet ut till konsument är måttlig, så är klorering sällan nödvändigt. Vattnet anses mjukt så mjukgörande kemikalier behöver inte tillsättas.
Ett vatten helt utan salter och syror upplevs i smaken sällan som friskt så måttliga mängder salt är inte ett problem i dricksvatten. Därav att destillerat vatten inte upplevs speciellt gott att dricka.
Däremot kan höga halter slat och syror ge korrosionsproblem i ledningsnät och i utrustning kopplad till detta vatten såsom varmvatten-beredare och tvättmaskiner. I grova fall kan man få missfärgning av vattnet pga koppar och järn-utfällningar.
>Kafemans kranvatten kanske inte är så rent
Det som gör att förutsättningarna för aggressiv korrosionen finns är inte hur "smutsigt" ett normalt kran-vatten är. Det är grovt missförstånd av vad processen innebär.
Det handlar inte heller om något "kanske". Kemiska processerna är välkända och vad gäller kranvattnets kemiska egenskaper ska de finnas tillgängliga på ditt kommunkontor.
Om man ska peka ut två enskilt viktiga egenskaper är det mängden frigjort syre i vattnet samt dess pH. Har inget med dess smutsighet att göra.
Även destillerat/avjonat vatten har viss konduktivitet men är inte ensamt särskilt korrosivt. Inte heller torrt salt är nödvändigtvis orsak till snabb korrosion.
Tillsammans skapar de däremot en massa lättrörliga joner vilket ger möjlighet till uppsnabbad korrosion. Tillsätter man elektricitet så ger man processen turbo-fart.
Säkert många som hört att man ska ta ut batteriet så fort som möjligt ur en mobiltelefon som fått bada, och det är för att spänningen sätter extra fart på korrosionen oavsett hur rent vatten telefonen fått bada i och oavsett om man använt hårtork för att torka telefonen, oavsett tidsrymd.
Av samma skäl kan man se när man bärgar svarta lådor från flygplan som störtat i havet, att man aldrig tar upp lådan i luften utan lägger den i balja med vatten från platsen.
Detta då vattenbyte eller torkning riskerar sätta fart på korrosionsprocesser ifall lådan inte är helt tät.
Här visas när man tar om hand flight recorden från det nyligen störtade planet från Lion genom att placera det i låda med vatten tills man kan analysera innehållet: Vatten har extrema kapilläregenskaper jämfört med många andra vätskor och har man en gång fått fukt under en SMD-kapsel kan det därför vara mycket svårt att torka bort det.
Inom elektronik-industrin är man måna om att kretsar ska förvaras torrt i obruten kedja fram till att kretsen löds på PCB då fukt är svår att bli av med.
Fukt som tagit sej in i kretsen kommer att övergå till ånga vid upphettning och skapar då ett kraftigt gastryck inuti kretsen.
Fenomenet är känt som popcorning. Efter uppvärmning så sjunker gastrycket men allt vatten är fortfarande kvar i kretsen.
I våldsammare fall händer det att både IC-kretsar exploderar och FR4-PCB spricker.
Här visas vad som kan hända om man torkar en fuktskadad IC-krets för fort:
Mycket sevärda 20 sekunder.
Vätgas frigörs ur vattnet som resultat av jonvandringen. Väte finns det gott om även i kommunalt vatten. Vätet är kraftigt aggressivt mot de flesta metaller (jämför HCL,NaOH, HNO³ , starka syror där väte är väsentlig beståndsdel). Restprodukterna kan oxideras och sulfateras med hjälp av det frigjord syret. Det syns bl.a. som blå/grön kopparsulfat på kretskort.
Frigörandet av syre och väte vid resp elektrod sker genom att ström leds genom vattnet via hydroxid-joner. Det är inget krav på extern spänningskälla, ges bara tiden så skapar elektroderna sitt egna batteri. Umeås dricksvatten, om det innehåller väte och syre, så finns grunden för metall-korrosion.
Mycket av skadorna på dagens mobiltelefoner är fuktskador. Fukten är inte nödvändigtvis att telefonen blivit dränkt utan det kan räcka med att telefonen förvarats i svettig innerficka och det kan vara ett ackumulerat problem över längre tid.
Typiska skadan som resultat av fukten är att korrosion äter upp en lödning under en kondensator eller att en boll släpper under en IC-krets.
Mobiltillverkare vägrar reparera på garanti om de ser den typen av skador. Fuktskador syns ofta tydligt.
Kunden reagerar ofta att "WTF, jag har inte blött ner telefonen", eller det var bara en droppe och jag torkade hur mycket som helst.
De flesta av de reparationer som youtubern Rossman utför är denna typ av skador. Visserligen mest på Apple moderkort men problemet är detsamma, fukt som aldrig torkar pga kapillärrkrafter utan skapar långvarig korrosion tills något havererar.
För att påvisa extremfallet, en droppe "rent dricksvatten" vatten på PCB som sedan spänningssätts:
Det är lätt att tro så om man inte förstår vattnets egenskaper.
Har man kretskort med komponenter som har så stora isolationsavstånd till PCB så att kapillärkraften kan bortses från och inte heller har IC-kretsar som är känsliga för inträngande fukt så bör vattnet inte vara ett problem att nå för borttorkande och korrosionsrisken borde vara obetydlig men finns en enda smd-komponent så är inträngande vatten ett välkänt problem.
Vatten är på många sätt unikt bland vätskor. Extrem kapillärkraft jämfört med de flesta andra vätskor och löser sej i fler ämnen än de flesta andra vätskor t.ex.
Släpp en droppe "rent" kranvatten på nyvaxad bil. Vaxet tätar lacken så både vattnet och dess ingredienser blir kvar på lackytan. Vattnet kan inte greppa tag i vaxytan och dunstar därför lätt. Det som är kvar på ytan är tyngre partiklar från kranvattnet. Kan vara en mängd ämnen såsom humus och kemikalier för att minska vattnets korrosivitet, kalcium och magnesium för att styra vattnet hårdhet aluminiumsulfat och andra salter samt klor och pH-justerande syror och alkalier. Dessas fasta restpartiklar syns väl även från en enda droppe, i synnerhet om solskenet hjälper till.
Skulle jag gissa så ligger Umeås vattenkonduktivitet på 100-200 mS/m, innan det börjar avdunsta. Det är något lägre än de kommuner som använder ytvatten-källor.
Vid avdunstning ökar konduktiviteten/saltkoncentrationen för det vatten som man inte mekaniskt når att torka bort.
Umeå vatten har mycket salter i sitt vatten men då det är bra grundvatten, ej ytvatten, och uppvärmningen av vattnet ut till konsument är måttlig, så är klorering sällan nödvändigt. Vattnet anses mjukt så mjukgörande kemikalier behöver inte tillsättas.
Ett vatten helt utan salter och syror upplevs i smaken sällan som friskt så måttliga mängder salt är inte ett problem i dricksvatten. Därav att destillerat vatten inte upplevs speciellt gott att dricka.
Däremot kan höga halter slat och syror ge korrosionsproblem i ledningsnät och i utrustning kopplad till detta vatten såsom varmvatten-beredare och tvättmaskiner. I grova fall kan man få missfärgning av vattnet pga koppar och järn-utfällningar.
>Kafemans kranvatten kanske inte är så rent
Det som gör att förutsättningarna för aggressiv korrosionen finns är inte hur "smutsigt" ett normalt kran-vatten är. Det är grovt missförstånd av vad processen innebär.
Det handlar inte heller om något "kanske". Kemiska processerna är välkända och vad gäller kranvattnets kemiska egenskaper ska de finnas tillgängliga på ditt kommunkontor.
Om man ska peka ut två enskilt viktiga egenskaper är det mängden frigjort syre i vattnet samt dess pH. Har inget med dess smutsighet att göra.
Även destillerat/avjonat vatten har viss konduktivitet men är inte ensamt särskilt korrosivt. Inte heller torrt salt är nödvändigtvis orsak till snabb korrosion.
Tillsammans skapar de däremot en massa lättrörliga joner vilket ger möjlighet till uppsnabbad korrosion. Tillsätter man elektricitet så ger man processen turbo-fart.
Säkert många som hört att man ska ta ut batteriet så fort som möjligt ur en mobiltelefon som fått bada, och det är för att spänningen sätter extra fart på korrosionen oavsett hur rent vatten telefonen fått bada i och oavsett om man använt hårtork för att torka telefonen, oavsett tidsrymd.
Av samma skäl kan man se när man bärgar svarta lådor från flygplan som störtat i havet, att man aldrig tar upp lådan i luften utan lägger den i balja med vatten från platsen.
Detta då vattenbyte eller torkning riskerar sätta fart på korrosionsprocesser ifall lådan inte är helt tät.
Här visas när man tar om hand flight recorden från det nyligen störtade planet från Lion genom att placera det i låda med vatten tills man kan analysera innehållet: Vatten har extrema kapilläregenskaper jämfört med många andra vätskor och har man en gång fått fukt under en SMD-kapsel kan det därför vara mycket svårt att torka bort det.
Inom elektronik-industrin är man måna om att kretsar ska förvaras torrt i obruten kedja fram till att kretsen löds på PCB då fukt är svår att bli av med.
Fukt som tagit sej in i kretsen kommer att övergå till ånga vid upphettning och skapar då ett kraftigt gastryck inuti kretsen.
Fenomenet är känt som popcorning. Efter uppvärmning så sjunker gastrycket men allt vatten är fortfarande kvar i kretsen.
I våldsammare fall händer det att både IC-kretsar exploderar och FR4-PCB spricker.
Här visas vad som kan hända om man torkar en fuktskadad IC-krets för fort:
Mycket sevärda 20 sekunder.
Vätgas frigörs ur vattnet som resultat av jonvandringen. Väte finns det gott om även i kommunalt vatten. Vätet är kraftigt aggressivt mot de flesta metaller (jämför HCL,NaOH, HNO³ , starka syror där väte är väsentlig beståndsdel). Restprodukterna kan oxideras och sulfateras med hjälp av det frigjord syret. Det syns bl.a. som blå/grön kopparsulfat på kretskort.
Frigörandet av syre och väte vid resp elektrod sker genom att ström leds genom vattnet via hydroxid-joner. Det är inget krav på extern spänningskälla, ges bara tiden så skapar elektroderna sitt egna batteri. Umeås dricksvatten, om det innehåller väte och syre, så finns grunden för metall-korrosion.
Mycket av skadorna på dagens mobiltelefoner är fuktskador. Fukten är inte nödvändigtvis att telefonen blivit dränkt utan det kan räcka med att telefonen förvarats i svettig innerficka och det kan vara ett ackumulerat problem över längre tid.
Typiska skadan som resultat av fukten är att korrosion äter upp en lödning under en kondensator eller att en boll släpper under en IC-krets.
Mobiltillverkare vägrar reparera på garanti om de ser den typen av skador. Fuktskador syns ofta tydligt.
Kunden reagerar ofta att "WTF, jag har inte blött ner telefonen", eller det var bara en droppe och jag torkade hur mycket som helst.
De flesta av de reparationer som youtubern Rossman utför är denna typ av skador. Visserligen mest på Apple moderkort men problemet är detsamma, fukt som aldrig torkar pga kapillärrkrafter utan skapar långvarig korrosion tills något havererar.
För att påvisa extremfallet, en droppe "rent dricksvatten" vatten på PCB som sedan spänningssätts:
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
