Hur mycket kontinuerlig el får man från 1,4 MW solceller?

[Louis de Broglie]

Hur mycket kontinuerlig elkraft får man ut från 1,4 MW solceller i tropikerna? Alltså, dygnet runt? Tesla/SolarCity har byggt en anläggning på en ö som heter Ta'u i ö-gruppen Amerikanska Samoa, med en effekt på 1,4 MW (peak power, förmodar jag!) och med Teslas batterier för lagring, så att man får ström nattetid också och när det är molnigt. Kan någon uppskatta/gissa hur mycket kontinuerlig ström man kan ta ut?

Jag mailade SolarCity men dom vägrade lämna ut den informationen...

Anläggningen kostade ca 70 miljoner kr f.ö.!


https://wentworthreport.com/the-ta-isla ... efficient/ <----skeptisk synvinkel!

[bearing]

http://solarjourneyusa.com/solarvsgas.php

Jag gissar att siffrorna är på årsbasis.

Om vi säger 5kWh solinstrålning per kvm och dygn på platsen, borde medeleffekten bli 1,4MW * 5/24 = ca 250kW
Blir ca 2GWh per år, om vi räknar med lite förluster och nedtimmar.

Om de kan sälja elen för 1kr/kWh drar de in 2 miljoner per år, och det tar 35 år att få tillbaka investeringen på 70 miljoner.
Dock kostar väl elen i Sverige bara ca 30 öre innan skatter. Så om det är svenskar som köper elen kommer det ta lång tid att få tillbaka investeringen.

[mrfrenzy]

Dom använder 414500 liter diesel per år vilket motsvarar 1243000 kWh.

Diesel kostar $0,63 per liter på ön. Säg $0.8 med kostnad för underhåll av utrustningen så blir det $330000 totalt och $0.27 / kWh.

[NULL]

Så om man säger att 1,4MW installerad max.effekt blir 2GWh/år därborta.
Vad skulle motsvarande förhållande bli i Sverige?

[bearing]

Mellan en fjärdedel och hälften.

[tradman]

De kalkyler jag fått från diverse leverantörer har uppskattat medelproduktionen till ca 0,9 MWh per installerad kW, vilket borde motsvara 0,9 GWh/MW (om jag inte räknar galet denna sena timme). I vårt fall ca 30 000 kWh från en anläggning med en installerad effekt på ca 35 kW, som vi dock ännu inte byggt.

[sodjan]

> Diesel kostar $0,63 per liter på ön.

Idag ja. Vad kostar den om 10 eller 20 år?

Sen så är det ju uppenbart att detta är en show-off anläggning för Tesla.
En stor proof-of-concept. Och som en sådan så kan man kanske inte ha
samma lönsamhetskrav som på en investering vilken som helst.

Generellt sett så är det ju uppenbart att denna teknik har framtiden
för sig medan dieselgeneratorer har sin tid bakom sig. Oavsett vad
de faktiska kostnaderna råkar vara just idag. Generellt sätt. Sen så
kanske inte just denna anläggning var optimal, jag tror t.ex man får
acceptera en något lägre tillgång på elektricitet under dygnets mörka
timmar och mindre användning av AC och liknande "onödiga" förbrukare.

[maDa]

Jag tycker f.ö vi rullar tillbaks hela samhället till brunkols el och koks-pannor. Allt annat är onödiga kostnader bara, och kostnaderna är det enda som har betydelse.

Jag tröttna lite på skeptik-artiklen efter jag läst "cost" om & om igen.

[hawkan]

Om jag tittar på vad jag tar in från solvärmen här på huset ligger det på ca 0.85 MWh per kW toppeffekt, på årsbasis.

[bearing]

Dom använder 414500 liter diesel per år vilket motsvarar 1243000 kWh.

Diesel kostar $0,63 per liter på ön. Säg $0.8 med kostnad för underhåll av utrustningen så blir det $330000 totalt och $0.27 / kWh.

Det är en bra jämförelse!
Men du har räknat med att generatorerna har 30% verkningsgrad. Det förutsätter att de används optimalt. Ofta är inte det fallet. Generatorn behöver dimensioneras för hög effekt för att klara situationer med hög belastning. Men medelbelastningen är lägre. Med låg medelbelastning är verkningsgraden låg.
Jag vet inte hur öns strömförsörjning är uppbyggd. Om kraften produceras centralt kan det vara så att de slår på och slår av generatorer i takt med belastningen. Det ger kanske 25% verkningsgrad i medel. Ifall strömmen produceras lokalt i varje hus lär verkningsgraden vara 15-20%.

Om vi räknar med en blandning av dessa fall kan vi räkna på 20% verkningsgrad. Det innebär att öns nuvarande förbrukning är 830000 kWh. Bränslet kostar fortfarande $330000. Vilket blir $0,4/kWh.

Den låga förbrukningen i förhållande till produktionen (0,8GWh / 2GWh) innebär alltså att Tesla överdimensionerat. Viss överdimensionering behövs nog för att klara molniga perioder (antar att även tropikerna har sådana perioder?). Men jag kan också tänka mig att Tesla tagit höjd för att i framtiden kunna driva t.ex. bilar och båtar med el. Jag kan även tänka mig att värmekällan i köken för nuvarande är ved eller gas också. Allt eftersom mer elektrifieras kommer behovet öka.

Allt i allt tycker jag att kalkylen ser bra ut. Om anläggningen hade dimensionerats för det nuvarande behovet hade den kostat drygt hälften, och investeringen hade betalats av på 10-15 år. Nu har man tagit höjd för att kunna bli helt fossilfria i framtiden. Och den nuvarande anläggningen vid den framtida konsumtionen har ungefär samma återbetalningstid, 10-15 år.

Håller med maDa. Ser ut som en kalkyl av en ekonom som endast tagit siffrorna han haft framför näsan i beaktande, inte hela bilden. Det är ju nu när vi fortfarande har billig olja som vi har ekonomin för att går över till el. Det är ju nu vi har råd att investera för att gå över till en elbaserad ekonomi. Och hur ska man värdera miljövinsten? Ovärderlig.

[Haralt]

Havkan,
du talar nu om solvärme. Du har tydligen solfångare som tillverkar varmvatten av solljuset. Men det är en helt annan sak än solceller, som tillverkar 3-fas växelström.

En solfångare har en verkningsgrad på ca 80 %, dvs av den solenergi som träffar täckglaset på solfångaren omvandlas 80 % till värme i form av varmvatten.

Däremot en solcellsmodul, har mycket lägre verkningsgrad och ligger på ca 17 %, dvs 17 % av solenergin som träffar täckglaset omvandlas till likström, som i växelriktaren omvandlas till 3-fas växelström. Och 3-fas växelström är, som bekant, mycket användbar, mycket mer användbar än varmvatten. På sommaren är varmvatten inte speciellt användbart, då en normal villaägaren inte har något uppvärmningsbehov av sin villa.

En solcellsmodul med märkeffekten 250 Wp på ett tak i mellansverige, oskuggad, riktad rakt mot söder och uppvinklad 35 grader, ger ca 250 kWh per år. Det är tumregeln.

Vill man sedan veta vad den modulen skulle ge per år på annat ställe på jorden, så finns det tabeller med som det heter globalstrålning(kWh/(m2 år) för olika städer på jorden. Där m2 hänför sig till en horisontal platta på marken, det är så globalstrålningen mäts på väderstationerna.

Om nu Stockholm skulle ha säg 1000 kWh/(m2 år) och vi där skulle få ut av ovannämnda solcellsmodul 250 kWh, så på en ort som har globalstrålningen 2000 kWh/(m2 år) då kan vi där förvänta oss att solcellsmodulen där ger ca det dubbla per år, dvs 2 x 250 kWh.

I ökenområden t.ex. Sahara mäts globalstrålning på vissa stället till uppåt 2500 kWh/(m2 år). I södra Europa ca 1800 kWh/(m2 år).
Tyskland har ca 1000 kWh/(m2 år). Enligt boken "Regenerative Energiesysteme" 2013 av V. Quaschning.

[bearing]

Fast förhållandet mellan toppeffekt och årsmedel blir väl samma? Beror ju på hur ofta solen visar sig.

D.v.s en solfångare i Sverige har samma förhållande mellan maxeffekt och årsmedel som en solpanel på samma tak.

[hawkan]

Jag tänkte också så, det har mer med solen att göra än med tekniken att ta emot energin.

[bearing]

Precis, och din siffra låg ju väldigt nära andra siffror som postats i tråden angående Sveriges sol.

Men efter att ha läst Haralts inlägg igen, inser jag att han har en poäng när han säger att värmen inte kan utnyttjas på sommaren ifall den används direkt i husets uppvärmning. Vilket i så fall sänker årsmedel.

Vad värmer du med solfångaren?

[Haralt]

Louis de Broglie, dvs trådstartaren, frågar hur mycket energi man får kontinuerligt ut av en solcellsanläggning med installerad effekt 1,4 MW, dygnet runt. Det är tyvärr så illa att när solen är släckt, dvs på natten, får man ingen solström alls. Månskenet räcker nog inte ens för att driva sifferfönstret på växelriktaren.

Och havkan, med sin solfångare som gör varmvatten, den gör omängder med varmvatten på sommaren, som han troligen inte kan använda. Har han simbassäng kan han dock använda varmvattnet för att värma den. Och på vinter skulle han gärna ha velat haft de omängder med varmvatten solfångarna gör på sommaren. Men det är knepigt att spara varmvattnet från sommaren till vintern. Det går emellertid med stor välisolerad vattentank, kanske uppåt 30 till 50 m3 för ett enfamiljshus, att täcka hela varmvattenbehovet över hela året, men då krävs även ett välisolerat hus. Det finns hus som har sådana jättecisterner.