Identifiering av svenskt radiorör ,Standard Radiofabrik 3S/1

[LaRdA]

Jag kom för ett tag sedan över en låda med diverse radiorör som jag nu satt mig ner för att sortera, de flesta är inget problem med då de är "vanliga" modeller men en modell har jag inte hittat så mycket om är 3S/1, tillverkad av Standard Radiofabrik här i Sverige.
Så jag tänkte höra om det är någon här dom har någon information om dessa rör.

[Platis]

Intressant företagshistoria! https://sv.wikipedia.org/wiki/Standard_ ... Telefon_AB

[hcb]

Stämpeln på kartongen ser ju minst sagt militär ut. Har Krigsmakten beställt egna konstruktioner eller haft egna beteckningar på standardrör?

Platis: DU har onekligen rätt i att Standard Radio har en intressant historia. Det finns en del spännande med anknytning till bolaget på http://www.fht.nu och http://www.veteranklubbenalfa.se/drupal/index.php

[rvl]

Hade ITT nån liknande modell måntro? Wikilänken sa ju att de var ett dotterbolag till ITT.

[LaRdA]

Ja, det är rätt spännande att läsa om dessa företag.
Hittade lite användbart iallafall på den sidan:
http://www.veteranklubbenalfa.se/vetera ... 090611.htm

En volymprodukt blev den ersättare för det amerikanska sändarröret 807, som av SRF kallades 5S1 och som blev mycket uppskattad. Röret satt även i SRF:s egna sändare för fartygsradio och militära konstruktioner. (Rörkoden betyder 5 = pentod, S = Standard Radio och l = första typen av denna serie rör).

Det borde betyda att detta är en triod av någon form?

[YD1150]

Av bilderna att döma så ser det ut att vara en direkt upphettad triod. Ser bara ett galler.
Glödtråden hålls spänd med hjälp av de två små fjädrarna längst upp.
Hur många pinnar (anslutningar) är det på röret?

Var ett fint rör som jag inte har sett tidigare

[LaRdA]

Röret har 4-pinnar.

[Platis]

En liten OT fråga från en som inte kan så mycket om rör, vad är det förbrukas/begränsar livslängden på ett elektron/radiorör egentligen?

[bbenderman]

Hittade du några Ecc83 Ef86 El84 6v6 6l6?

[YD1150]

Det som begränsar livslängden för ett rör är katodens emission (elektronavgivande förmåga)
som försämras med tiden. Finns speciella långlivsrör som är garanterade 10000h drifttid.
Som katastroffel räknas glödtrådsavbrott, då blir röret obrukbart direkt.

Vissa volframkatoder med tillsats av det radioaktiva ämnet torium ger rör ett långt liv.
Dessa finns oftast i sändarrör för höga effekter ( i kW klassen och uppåt).

[xxargs]

En liten OT fråga från en som inte kan så mycket om rör, vad är det förbrukas/begränsar livslängden på ett elektron/radiorör egentligen?

I stort sett kan livslängden skrivas "hur mycket restgaser som är kvar i röret och dess metallstruktur".

När elektronerna går från katoden till anoden med allt ökande fart i den elektrostatiska spänningsfältet så kan den ibland stöta på en gasmolekyl och slå bort en elektron från dess skal pga. farten och gasmolekylen i fråga blir positivt laddat och nu också känner av den elektrostatiska fältet och börja accelerera - men nu mot den negativa sidan, dvs glödtråden/katoden och ibland brakar in i denna med duktig hastighet och det hela sätter sig en bit inne i glödtråden.

Glödtrådar kan vara nakna men allt som ofta belagda med oxider av vissa metaller så att dessa avger elektroner vid lägre temperatur (rött-orange istället för ganska gul sken för samma elektrodflöde) och när de positivt laddade gasmolekylerna brakar in i oxiden som en meteor så skadas oxiden (även dito metall om det är naken tråd) vilket gör att trådens förmåga att avge elektroner minskar med tiden och till sist är så dålig att röret inte fungerar till det den är avsedd för.


Vakumsugningens kvalitet är alltså väldigt viktig faktor hur länge rören håller, och vakumsugningen kvalitet är också beroende på hur mycket gaser som gömmer sig i metallen på delarna inne i röret - det inkluderad glödtråden i sig.

I tillverkningen så värmer man rörets innehåll till glödande temperatur med induktionsuppvärmning under en tid för att få ut så mycket det går av i metallen gömda gaser samtidigt som man vakumpumpar, dock är det ett problem att med den lilla glaspipen som man suger igenom så är gasflödet inte speciellt högt när man är i området 0.0001 mBar oavsett hur bra vakumpumpar man har bakom då flödet är i molekylärform och egentligen skulle röret behöva vara 2 cm i diameter och större om det skall bli någon fart igen.

med andra ord tar det ytterst lång tid om man skulle pumpa ned till 1E-10 mBar och helst lägre genom det smala glasröret.

- För att inte behöva pumpa ett halvår per rör så använder man getter-metaller som ångar ur sig i från speciella stavar fyllda med legeringen i fråga och med brottyta som spricker upp när denna glödgas av induktionsuppvärmningen och ångan av dessa metaller fångar upp mycket av kvarvarande gasen i röret och skapar högvakumet innan det sätter sig som en försilvring på glaset under induktionsuppvärmningen av innehållet - försilvringen av gettermetallen fortsätter att suga upp gasmolekyler under rörets hela livslängd och därför kan man ofta se på röret om den tagit in luft eller inte då om försilvringen plötsligt inte är silvrig utan vit och tenderar att flagna så har röret tagit in luft och är oduglig. Observerar att det finns gettermaterial som inte ger silvrig yta utan mer åt sotsvart beläggning m.m.

Gettermetallens sammansättning var 'trade secret' mellan olika rörtillverkare då det var väldigt viktig faktor som avgjorde om rören behöll hög kvalitet på sin vakum och därmed lång drifttid eller inte.

[Glenn]

xxargs strikes again ..då fick man en förklaring på varför metalldelarna i rören blev annorlunda när man krossade dom för att plocka ut roliga grejer när man var liten

ytan blev ju lite som sammet, och färgade av sej lite

[Norpan]

Och så luktade det väldigt speciellt inuti.
Vill minnas att barium var ganska populärt som flashgetter.