Kört fast, Neonrörsfrågor ("lampor") nybörjare

[Mizzarrogh]

Var oerhört länge sedan jag höll på med detta så jag behöver friska upp minnet, men jag har några nybörjarfrågor om någon är intresserad

1. Fråga: Voltage range ca%

Om vi tar för enkelhetens skull tex en flickerflame, "eldboll" eller liknande som exempel:

Vi tar som exempel att vi önskar driva den med en modifierad blixtdrivare från en engångskamera (i exemplet) med ett 1,5v batteri.

Ut får vi i detta exempel 400V, flickerflame är optimerad för 230V (antar detta delvis bestäms av ytarean hos anod/katod? eller har jag helt fel här?).

Hur höga toleranser har jag nu att leka med uppåt och nedåt i spänning?

Om jag vill optimera livslängden på vår flickerflame, var bör jag då lägga optimal volt range område?
Var börjar den bli instabil? (om vi bortser hur den är tänkt i original, utan fokuserar på själva neonröret som funktion, inte att det måste "brinna")

2.
Om vi tar en IN-XX Nixie tub i stället, hur känsligt blir ovanstående med samma procedur och drivarexempel?
(Vi adderar här en barlastresistor eftersom det inte har denna inbyggd som i föregående exempel för att förhindra att vi bränner röret)

Var kan vi lägga range för säg IN-4


3. Om vi gör ett hopp till ett VFD rör som motsvarar detta, hur snäva toleranser har vi då?
(Jag antar att det inte är en fraktion av spannet inom vad neonröret tål, men på ett ungefär?)

[YD1150]

Driver man en glimlampa med DC så lyser bara den ena elektroden (minuspol lyser)
Vid matning med AC så blinkar de växelvis så det ser ut som att de lyser samtidigt.
Lägre strömmar än den specificerade gör att de håller längre, glimlampor svärtas invändigt med tiden
då elektromaterialet lossnar och slungas ut mot glashöljet, sök på "cathode sputtering".
Är strömmen för låg så brukar inte hela elektroden vara "täckt med ljus", vissa bitar förblir svarta.
"Krämar" man på med mycket för hög ström genom en glimlampa så smälter lampan och det blir ett hål i glashöljet
(har provat det en gång)

När det gäller VFD (Vacuum Fluorescent Display) så är det nog glödströmmen till röret (filament) som är mest noga
att hålla koll på, "grillar" man på med för hög ström så förångas de elektronemitterande oxiderna bort med tiden.
Bariumoxid, Kalciumoxid som finns på glödtrådarna kan hamna på de ljusemitterande delarna (segmenten så att säga)
så ljusstyrkan blir sämre samt att emissionen av elektroner samtidigt försämras, blir pannkaka på pannkaka......

https://en.wikipedia.org/wiki/Hot_cathode

Det jag kan läsa är att röret IN-4 ska ha 170V 3mA, livslängd minst 1000timmar. Med reservation för fel

in4_manual.jpg

"Ljudbrigaden" med familj kan mer ryska än jag

[Mizzarrogh]

Mycket stort tack!

Ville få det bekräftat att det var sådär.
Då verkar jag ha tänkt korrekt med andra ord.
Var litet osäker på hur mycket man kunde undervolta eller om det skulle öka risken för det du beskrev ovan om man kom under en viss gräns.
(tror mig veta nu var man borde ligga)

Drog röret som ett exempel, men jo, jag tror det rörets akilleshäl är att det är Hg fritt såvitt jag kommer ihåg, så de dystra siffrorna kan stämma, men med litet finlir av drivspänningen går den enligt någon här att öka drifttiden markant.

Jag glömde posta med databladet, sorry för det
Men såg ni hittat det ändå.

Just det röret var bara ett exempel, men det motsvara specar på hela den kategorin ganska bra, därför jag tog det.


Hittade litet mer på nätet om detta och det verkar tydligen fungera med ombyggda blixtaggregat, men jag tänkte prova att strypa ner inspänningen till dem med ett motstånd, optimalt vore nog att nära halvera utspänningen från tex engångskameradrivare och liknande. Måste analysera ett exemplar av en sådan nu, funderar mest hur man fått spolarna att fungera med kontinuerlig DC (för blixtlampan är det ju logiskt menar jag, men för ett neonrör som skall lysa konstant... ), men gissar lösningen är enkel... Har för mig man skippar reaktorspolen eller något i den stilen, måste rota i lådorna efter ett exemplar nu att analysera. Hade ju varit kul om det vore så enkelt, hade faktiskt inte tänkt på detta förut (i allafall inte den kombon) innan jag läste om det på nätet för någon dag sedan, undras om man inte borde typ kunna göra kul effekter genom glaset och liknande också på tex ljuslågelamporna och liknande (känns ju som att de ligger i en prisklass och tillgänglihet att man kan offra någon om det kapitalsk*ter sig (samma med de billigare siffer rören, har ett gäng fina brittiska rör, men de vill man ju inte gärna misshandla innan man vet det färdiga konceptet menar jag), verkar klart potential till roliga byggen här)...