Om en kontakttyper duger beror på vilka behoven är. Till och med RCA phono-kontakter kan duga för GHz i rätt sammanhang. Speciellt för mätinstrument ska kanske en kontakttyp väljas som är specad för stort antal anslutningar. Kinesiska billiga SMA kan vara i princip odugliga när de använts 10 ggr. Just för att få god repeterbarhet i kontakteringen togs APC-7 fram och har minimala reflektionsförluster upp till 18 GHz. Problemet med dessa kontakter (utöver priset) är att för att hålla spec måste kabelsidan kontakteras efter alla konstens regler. Är det ett chassidon med naken pinne på baksidan är nog APC bortkastat. En SMA gör då lika bra jobb. BNC är inte tänkbart på ett mätinstrument men kan duga där man vill ha snabba enkla kontakteringar där dålig repeterbarhet och mindre glapp kan accepteras. Dess släkting TNC förbättrar glapp-situationen och finns i uppgraderade versioner. Bl.a har US-navy tagit fram en klass för användning upp till 18 GHz för utrustning i flygplan, där man vill ha enkel service vid utbyte av RF-enheter.
Ett kontaktdons fina egenskaper kan förloras genom att sätta ihop den på fel sätt eller med kabel som inte passar. Ska man ha bättre kabel för mätändamål med VNA och räknar med att behöva lossa kontakten mellan repeterbara mätningar så är det APC-7 som behövs upp till 18 GHz. Ska kabeln inte lossas så ofta kan en SMA i hög kvalitet duga även för frekvenser över 18 GHz men den ska antingen dras åt så hårt att det nästan blir engångsmontering eller dras med momentnyckel.
För egna labbänks-konstruktionerr bygger jag det mest med halvbilliga SMA. Enkla att hantera och enkla att få tag på i många olika utföranden. Går montera på rigid koppartub såväl som enkelskärmad mm-tjock RG178. Man får se upp när kontakterna blir slitna men annars inga problem.
Använder ofta RG178 vid mätningar mha VNA. Kabeln ger flexibilitet när man ska mäta där det är trångt, t.ex. inuti en mobiltelefon och där man måste undvika att skapa nya jordplan pga kabelskärm.
Mätänden löds in på kretskortet. Kabel-längden som används är typiskt 15 cm, innan SMA-övergång till bättre mätkabel. Reflektions och transmissions-förlusterna är stora redan på denna kabellängden vid 1-2 GHz, men eftersom man alltid kalibrerar kabeländen så har det mindre betydelse.
Av samma skäl som att en billighets-kabel kan duga även vid relativt noggranna mätningar kan billighets-kontakter duga i rätt sammanhang. Har använt RG178 och SMA upp till 20 GHz för mätändamål, men det är när andra lösningar är för klumpiga.
Ang mätkabelkostnader, spanar ständigt efter fynd.
Denna kabel säljs på Ebay. Vem vill köpa en väl använd mätkabel med synbar korrosion? Sådana säljs sällan då de byts när de inte håller måttet längre, eller rent av glappar och är lönlösa att reparera. 10 kkr för 90 cm kabel från Kina är nog inget fynd trots ett nypris på det tre-dubbla.
Vilken kontakttyp som duger beror på behovet och de flesta större kontakt-typer har sammanhang där de passar bättre än övriga kontakttyper.
Som exempel ogillar jag starkt att den oisolerade banankontakten håller på att utrotas i handeln. Den dög förr som TV-antenn-kontakt på bandkabel, utan större förluster vid ett par hundra MHz.
