Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (belysni)
Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (belysni)
Har läst på en del om faskompensering, och tror att jag har lite koll på hur/varför.
Men något jag inte kan hitta är hur man räknar ut vilken kondensator man skall ha!
Har sökt men verkar inte hitta så mycket på ämnet...
ofta sitter det ju en kondensator i armaturen redan, men jag har stött på ett par armaturer där kondensatorn smält/exploderat och då undrar jag hur jag kan räkna ut vilken som borde sitta där..
finns det någon tabell man kan gå efter?
kan också vara bra att ha ifall man hittar armaturer som inte är kompenserade...
Men något jag inte kan hitta är hur man räknar ut vilken kondensator man skall ha!
Har sökt men verkar inte hitta så mycket på ämnet...
ofta sitter det ju en kondensator i armaturen redan, men jag har stött på ett par armaturer där kondensatorn smält/exploderat och då undrar jag hur jag kan räkna ut vilken som borde sitta där..
finns det någon tabell man kan gå efter?
kan också vara bra att ha ifall man hittar armaturer som inte är kompenserade...
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
För att kunna veta det måste du vet effekt och fasläge på lasten du ska kompensera.
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
Om det inte är en skoluppgift så tittar man i en liknande armatur och om det inte finns samma värde tar man nästa större. Armaturer brukar bara vara kompenserade til 0,8 så lite större kondensator gör inget.
Protte
Protte
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
det man behöver veta är ström och fasvinkel och detta står nästan alltid på själva drosseln liksom hur många Henry denna är
om man inte vill räkna på detta så kan man prova med olika motorkondingar till punkten strax innan när strömmen är som minst under drift.
man brukar aldrig fullkompensera utan till man har nivå runt cos(fi)=0.8 som tidigare nämnt då stora feta kondingar också är en kostnad.
Om det är bara enstaka armaturer i en fastighet så gör det heller inte så mycket om kondingen saknas - men annan sak om det är 8 - 12 armaturer i samma rum som arbetslokal/klassrum - då börja strömmarna bli besvärande om det inte är hyffsat faskompenserat i armaturen.
om man inte vill räkna på detta så kan man prova med olika motorkondingar till punkten strax innan när strömmen är som minst under drift.
man brukar aldrig fullkompensera utan till man har nivå runt cos(fi)=0.8 som tidigare nämnt då stora feta kondingar också är en kostnad.
Om det är bara enstaka armaturer i en fastighet så gör det heller inte så mycket om kondingen saknas - men annan sak om det är 8 - 12 armaturer i samma rum som arbetslokal/klassrum - då börja strömmarna bli besvärande om det inte är hyffsat faskompenserat i armaturen.
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
Det är en större skola det handlar om så visst kan det vara lite fler...
Dessa strömmar som kan bli lite större, kan de bli en kostnad? (så jag kan ha en anledning att börja kolla)
Är det per matning det kan bli för stort? så ifall ett klassrum saknar alla och ett klassrum saknar 1 så behöver jag inte bry mig om det som saknar 1?
Dessa strömmar som kan bli lite större, kan de bli en kostnad? (så jag kan ha en anledning att börja kolla)
Är det per matning det kan bli för stort? så ifall ett klassrum saknar alla och ett klassrum saknar 1 så behöver jag inte bry mig om det som saknar 1?
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
Första kostnaden är färre lampor per säkring, att kanske gå upp ett säkringsstorlek i elabonnemanget etc. etc.
och vet elleverantören om att det drar mycket reaktiva laster (det ser dom lätt på en modern elmätare idag) så kanske de vill ha extra pengar för detta då du belastar ledningarna med ström som man inte får betalt i form av kWh för eller kan sälja till någon annan eftersom strömkapaciteten i ledningarna är upptagen.
i tidigare industrier så hade man separat kWh och kVAr-mätare och var kVAr värdet högre än kWh (dvs cos(fi) <= 0.7 eller vad avtalet säger ) så blev det dyra kWh...
---
Men annars är uppgiften en klassis problemlösning i en ellärakurs och det är en av orsakerna till att ingen här springer benen av sig och löser problemet åt dig även om det i det här fallet kanske är med ärliga avsikter.
...och letar du tillbaka i en massa trådar här på EF så tror jag du hittar uträkningar av den typen sedan tidigare
---
ok, lite hjälp...
av strömmen, känd spänning (230V) och angiven cos(fi) så kan du räkna ut antal VAr lysröret förbrukar
trixet med fullkompensering är att man parallellkopplar en konding som förbrukar samma antal VAr (fast kapacitivt) med spänningen 230 Volt över sig. och den induktiva och den kapacitiva reaktansen pumpar effekt mellan varandra i en parallellresonans istället för att skicka det som ström ända till vattenkraftverken och på sätt minskar man strömförbrukningen till mindre än häften för samma antal förbrukade Watt.
och vet elleverantören om att det drar mycket reaktiva laster (det ser dom lätt på en modern elmätare idag) så kanske de vill ha extra pengar för detta då du belastar ledningarna med ström som man inte får betalt i form av kWh för eller kan sälja till någon annan eftersom strömkapaciteten i ledningarna är upptagen.
i tidigare industrier så hade man separat kWh och kVAr-mätare och var kVAr värdet högre än kWh (dvs cos(fi) <= 0.7 eller vad avtalet säger ) så blev det dyra kWh...
---
Men annars är uppgiften en klassis problemlösning i en ellärakurs och det är en av orsakerna till att ingen här springer benen av sig och löser problemet åt dig även om det i det här fallet kanske är med ärliga avsikter.
...och letar du tillbaka i en massa trådar här på EF så tror jag du hittar uträkningar av den typen sedan tidigare
---
ok, lite hjälp...
av strömmen, känd spänning (230V) och angiven cos(fi) så kan du räkna ut antal VAr lysröret förbrukar
trixet med fullkompensering är att man parallellkopplar en konding som förbrukar samma antal VAr (fast kapacitivt) med spänningen 230 Volt över sig. och den induktiva och den kapacitiva reaktansen pumpar effekt mellan varandra i en parallellresonans istället för att skicka det som ström ända till vattenkraftverken och på sätt minskar man strömförbrukningen till mindre än häften för samma antal förbrukade Watt.
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
det är väl inte bara drosseln som är induktiv även själva röret också, eller har jag blandat ihop min gamla ellära?
Protte
Protte
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
lysrör är inte mer induktiv än vad en motsvarande elledare med samma längd
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
Ett lysrör är väl som ett extremt märkligt motstånd med extremt mycket brus, överdrivet förenklat? 

Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
jo, det kan man nog säga, dessutom strömmen olinjär med spänning och en 80 Volt zenerdiod skulle beskriva egenskaperna bättre än att kalla den för induktiv...
bruset beror nog dels på att atomerna inne i röret rör sig fort och är 'heta', troligen också rekombinationsbrus när joniserade atomer och fria elektroder rekombineras i olika processer i gasen och vid elektroderna i ändan av röret.
bruset beror nog dels på att atomerna inne i röret rör sig fort och är 'heta', troligen också rekombinationsbrus när joniserade atomer och fria elektroder rekombineras i olika processer i gasen och vid elektroderna i ändan av röret.
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
En bild på drosseln skulle vara bra och därifrån går det att räkna ut vad man behöver.
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
strömmen och cos(fi)-värdet behövs och så antar man matningsspänningen är satt till 230 Volt
cos(fi) för lysrör med drossel brukar ligga runt 0.37 - 0.41 vilket innebär att den reaktiva effekten är större än den reella effekten
för reella effekten i P = I * U *cos(fi) i Watt
för den reaktiva effekten i Q = i * U *sin(fi) i VAr
(det innebär att man med den kända cos(fi) värdet gör en invers cosinus för att få fram antal grader som man sedan gör 'sin'
på dvs. acos(0.37) = 68.28 grader => sinus på 68.28 grader ger sin(68.28) = 0.929 som sedan används för att få fram den reaktiva effekten)
( skenbara effekten S = U * I )
Det man skall göra för fullkompensering är att förbruka lika mycket reaktiv effekt kapacitiv som drosseln förbrukar reaktiv effekt induktivt i VAr
med känd spänning (230 V) över kondingen (den parallellkopplas med full nätspänning) och kännedom om förbrukning Q i VAr för drosseln så kan man räkna ut kondingens nödvändiga impedans Xc med Xc = U^2 / Q (formel från R = U^2 / P) och sedan få ut kondensatorns värde med 1/(2*PI*f*Xc) = C
ock så tar man närmast mindre värde på kondingen av motortyp eller dito avsedd för just faskompensering.
(edit: skrivfel på formel)
cos(fi) för lysrör med drossel brukar ligga runt 0.37 - 0.41 vilket innebär att den reaktiva effekten är större än den reella effekten
för reella effekten i P = I * U *cos(fi) i Watt
för den reaktiva effekten i Q = i * U *sin(fi) i VAr
(det innebär att man med den kända cos(fi) värdet gör en invers cosinus för att få fram antal grader som man sedan gör 'sin'
på dvs. acos(0.37) = 68.28 grader => sinus på 68.28 grader ger sin(68.28) = 0.929 som sedan används för att få fram den reaktiva effekten)
( skenbara effekten S = U * I )
Det man skall göra för fullkompensering är att förbruka lika mycket reaktiv effekt kapacitiv som drosseln förbrukar reaktiv effekt induktivt i VAr
med känd spänning (230 V) över kondingen (den parallellkopplas med full nätspänning) och kännedom om förbrukning Q i VAr för drosseln så kan man räkna ut kondingens nödvändiga impedans Xc med Xc = U^2 / Q (formel från R = U^2 / P) och sedan få ut kondensatorns värde med 1/(2*PI*f*Xc) = C
ock så tar man närmast mindre värde på kondingen av motortyp eller dito avsedd för just faskompensering.
(edit: skrivfel på formel)
Senast redigerad av xxargs 21 september 2014, 22:29:34, redigerad totalt 1 gång.
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
"...sedan få ut kondensatorns värde med Xc / (2*PI*f) = C" - mjaa... snarare Xc=1/(2*PI*f*C) --> C=1/(2*PI*f*Xc)
Senast redigerad av Tranzorb 21 september 2014, 21:42:25, redigerad totalt 1 gång.
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
Den reaktiva effekt som skall balanseras ut är lika stor som den reaktiva effekt som uppkommer i induktorn. Det blir att sätta QL = QC och sedan lösa ut C. Med lite micklande i ekvationerna får man ut C = L/Z^2. Eftersom man oftast bara vet S, fasvinkel (fi) och spänning kan man ur den formeln mickla till: C = S*sin(fi)/(w*U^2). w = 2*pi*f.
Re: Hur räknar man ut kondensator för faskompensering? (bely
Nja, anledningen till att man behöver en drossel är att spänning över röret minskar med ökad ström. Dvs. negativ resistans. Jag gissat att en zenerdiod i serie med en negativ resistans ger en hyfsad modell. Men röret är inte signifikant kapacitivt eller induktivt.MiaM skrev:Ett lysrör är väl som ett extremt märkligt motstånd med extremt mycket brus, överdrivet förenklat?