VA på Toroidtrafo?

[4kTRB]

Jag har en toroidtrafo på primär:2x120 sek:2x12V men det finns inga data på
etiketten om effekten i VA.

Ytterdiameter: 86mm
Tjoclek/höjd: 35mm
Hålets diameter: 30mm

Är det någon som har ett tips på vilket VA som är det mest troliga?

[Borre]

Jämför storleken med det som finns hos Elfa. En snabb koll verkar det kunna vara mellan 40VA upp till 63VA, möjligen 80VA.

[4kTRB]

Tack för det.
Verkar vara en 50VA nu när jag kikat på Farnell och jämfört.

[Mindmapper]

Ett annat sätt är att belasta trafon till dess du får ut 12V på sekundären. Sedan använder du gamla effektlagen. Märkspänningen är angiven så att du ska få ut den vid märkeffekt. Detta gäller naturligtvis vid angiven primärspänning.

[4kTRB]

Borde ge det mest rättvisa resultatet.
Lite bökigt bara att hitta effektmotstånd och kombinera
tills det blir riktigt. Kanske skulle bygga någon typ
av styrbar aktiv last men det blir kanske också blir bökigt när det
handlar om växelström?

[Mindmapper]

Lite gamla billampor brukar man kunna offra. Då får man belysning och inte bara värme samtidigt som man mäter.

[4kTRB]

En triac-styrd H4 55/60 kanske vore enkelt att bygga?

[rikkitikkitavi]

Nja, det kommer inte trafon nödvändigtvis gilla.

Ett annat tips är att mäta diametern på sekundärlindningen. Räkna 3A/mm2 tvärsnittsare , eller jämför med andra trafos.

En transformators VA tal bestäms av resistiva förlusterna helt enkelt.

Större VA tal kräver större trafo för att få plats med tjockare lindningar...

vill man vara experimentell så mät hur utspänningen sjunker med olika laster. Eller så testa att köra likspänning genom primärlindningen, med tex ett labbagg. När du fått en viss temphöjning (vanligen ca 70C) börjar du närma dig vad trafon tål.
Rms strömmen är som sagt det som begränsar...

[4kTRB]

Om jag kopplar in en helvågsbrygga över de 2 lindningarna (24V)
och ett kondensatorpaket på 80000uF (jag kom på att jag har ett sånt).

Vilken utspänning kan jag förvänta mig när lasten motsvarar max vad
trafon är designad för?

[rikkitikkitavi]

med en kapacitiv last som denna kan.du dra ca 60% av VA på trafon. Då är rms värdet av strömmen ungefär motsvarande vad det blir vid en rent resistiv last.

ex 50VA,24V du kan koppla in en 25ohms resistor, effekten blir 50W(ca)
samma sak likriktat och glättat, du får kanske 30-31V DC med alla spänningsfall i dioder och intern resistans.

Då kan du ta ut ca 30W , eller ca 1 A vid 30VDC. Ripplet blir försumbart.
Tar du ut mer ström blir rms värdet i lindningarna > 2 A och trafon riskerar överhettas.
Kondingens storlek spelar nästan ingen roll för max strömmen.

jag har endast med sekundären men primären är ju identisk , fast speglad av omsättningsförhållandet a i resonemang och effktförlusterna brukar vara delade 50/50 , så när man maxar sekundären följer primären med och är maxad.

[Hedning]

En transformators VA tal bestäms av resistiva förlusterna helt enkelt.

Helt fel tyvärr!

Det material och dimensioner på kärnan som avgör hur mycket effekt som kan
överföras. En mättad kärna är väldigt obra och en tranformator utan kärna är
lika dåligt.

Lindningarna kan bara försämra det max. VA som kärnan kan överföra.

[rikkitikkitavi]

Jag menar att det är rätt men vi pratar nog om olika saker. Du mättar inte en transformator genom att dra mer ström ur den, tvärtom minskar fältstyrkan i kärnan ju mer ström du drar ur den.

Transformatorformeln är oberoende av ström och kopplar kärnstorlek, flödestäthet , varv på lindning samt frekvens (dvs anlagd volt*sekunder) och vågform men INTE ström som sagt.

Materialet och dimensionen avgör hur stor flödestäthet du kan tåla, och därmed antalet varv som krävs för att bära detta flöde.

Antalet varv avgör indirekt hur stora resistiva förluster du får och såklart påverkar storleken om det går att kyla bort.

Man väljer därför ofta en större trafokärna för att kunna kyla bort förlusten men också för att få ner förlusterna i lindningarna eftersom man får plats med tjockare tråd. Samtidigt minskar då magnetförlusterna då fältstyrkan minskar mätt i förlust/volym, men om volymen ökar geometriskt minskar magnetförlusterna kvadratiskt så blir nettoeffekten större ändå.

Hade du haft supraledande lindningar hade du kunnat ta ut mycket mera effekt helt enkelt. Eller silver/guld lindningar

[bearing]

Nja, guld har högre resistivitet än koppar! =)
Men silver har en aning lägre resistivitet.

Eller menar du att en silver/guld-legering skulle ha lägst resistivitet?

[rikkitikkitavi]

Jag hade ett minne av att guld hade lägre resistivitet än silver men så är det kanske inte.
Legeringar är alltid sämre än sämsta metallen i legeringen.

[007sweden]

Enda anledningen till att man använder guld inom elektronik etc är att den är i princip inert, dvs, den ärgar/oxiderar inte. Silver har bäst ledningsförmåga, koppar bäst pris (gentemot ledningsförmåga), aluminium lättast rent viktmässigt i kraftsammanhang.