Jag hittade i sin tid en koppling som man kan testa om en transistor är NPN eller PNP med. Ofta kan man mäta i kretslopp men ingen garanti ges! Och såklart ska det man testar på vara strömlöst!
Schema:
Förklaring:
Invertern är en 4584 eller liknande (t.ex. 40106). Man kan såklart använda andra gates men just schmitt-triggerfunktionen gör att oscillatorn kan göras så enkelt.
Matningen kan fint vara ett 9V batteri.
Vänster inverter med motstånd och kondensator ger en oscillator funktion, en frekvens kring 3Hz eller så är ganska lämplig. Då ser man blinkandet. Nästa steg ger en motfas. Dessa två signaler buffras sedan för att kunde dra lite ström (och för att det ändå är 6 invertrar i kapseln).
Sedan kommer det en lätt speciell del.
Först ett par LED (röda, gula, gröna, INTE vita eller blå! Vf runt 2V!) som anger vilken transistortyp det rör sig om, NPN eller PNP. Det konstiga är att om ingen transistor är inkopplat blinkar båda växelvis och det ska vara så!
Det finns ett motstånd för att ge basström, värdet ska väljas beroende på matningsspänningen men vid 9V är 2,2k till 4,7k ganska OK. Ska man mäta krafttransistorer är 2,2k bäst och det duger till det mesta.
Strömbegränsningsmotståndet till LED'na ska såklart vara räknat rätt, vid 9V matning är 470 Ohm alldeles utmärkt.
Om man kopplar rätt kommer transistorn växelvis leda eller vara avstängd, när den leder blir Vce så pass lågt att LED'n släcker. Alltså är den riktiga indikatorn att en LED släcker och den LED som inte släcks blinkar. Men att ha en indikering som släcker och en blinkande precis bredvid är ju dumt, alltså gäller det att den blinkande LED anger vilken transistortyp det rör sig om och då är det "bara" kastat om på namnen.
De två diodpar ska vara helt vanliga kiseldioder, 1N4148 eller liknande duger synnerligt bra! Det spänningsfal som finns över dom säkrar att transistorn man testar verkligen ska vara ON för att en LED ska släcka, detta är även grunden till att LED'na inte får vara blå eller vita.
Vill man testa darlington-transistorer eller dioder kan man kortsluta två dioder, en från varje par. I verkligheten betyder det att man kan kan koppla ihop mittpunkterna och ha en brytare därifrån till ena ändan, då får man bara en diodsträcka som ska övervinnas.
