Synkronmotor fråga

[GiK]

GiK, "back in bissnyss", med ny fråga.

Ni ser kondensatorn, parallellt mellan transformatorn och den
synkrona motorn.

Vad ha kondensatorn för uppgift?
Kondensatorn och ett motstånd parallellt med kondensatorn
finns med på ett schema från en skivspelare typ Thorens.



Nu har jag bara ritat kondensatorn. Men man kanske måste ha
motståndet också?

Hur dimensionerar man komponenterna?

[GiK]

Tack för hjälpen "blueint".



Är det ingen som har koll på kondingens uppgift?


EDIT:
Snavefl.

[ensten]

Avstörning?

[gkar]

Faskompensering?

[xxargs]

faskompensering för att förbättra effektfaktorn, vilket är viktigt för ekonomin då elbolagen tar extra betalt för den reaktiva strömmen om motorn är stor och för det mesta går med låg last


att räkna på sådan kräver lite klur men är inget ogörligt då det går att göra med gymnasiematten.

dock måste man ha lite användbara indata så som ström, spänning vid tomgångsdrift, inre resistans på lindningen och helst om möjligt också fasskillnaden mellan ström och spänningen, alternativt cos(fi) eller PF-värdet mätt av en modern elmätare som kan redovisa sådant vid drift utan att kondensator inkopplas - och om möjligt också kondensatorns värde och strömmen när kondensatorn är inkopplad.

Synkronmotorer brukar man inte fullkompensera då med full och överkompensering har en förmåga att få motorn att kunna agera generator om strömaslutningarna kopplas bort och motorn fortfarande roterar med något så när sitt tänkta varvtal, utan nöjer sig med kring cos(fi)=0.7 - 0.9 vid drift.

(samma teknik har man när man kopplar 3-fas asynkronmotor som generator med större kondingar på en eller ett par av lindningarna och det är också därför sådana 'generatorer' är så känsliga när de skall driva en annan elmotor och ofta plötsligt tappar magnetiseringen vid påslag - gör man en analys så inser man att den inkopplade motorns induktans kompenserar bort 'överskotte't av den kapacativa delen i 'generatorns' kompenseringsnät och systemet blir underkompenserat och direkt tappar strömmen. Det 'roliga' med att räkna på reaktiva effekter är att de påverkas väldigt lite av systemets resistans som tex. inkopplade resistiva laster som glödlampor och element etc.)


---

en sak att tänka på är att den typen av kompensering fungerar bara för motorer med fixt varvtal - det blir mycket knepigare att hantera om motorn är matad med frekvensomvandlare över ett större varvtalsområde.

[danei]

En enfas synkronmotor? Det känns som att det saknas något. Varför driver du den på 24V?

[prototypen]

TS skrev:
Kondensatorn och ett motstånd parallellt med kondensatorn
finns med på ett schema från en skivspelare typ Thorens.

Thorens får man hjälpa igång om det ska bli spelat inom en snar framtid. Så den motor kommer nog inte störa ut elnätet.

Protte

[xxargs]

Alla synkronmotorer måste ha någon form av starhjälp antingen med mekanisk start (hjälpmotor eller vevas igång för hand)) eller att man i någon del har några hjälp-polskor med fas och tidsfördröjd magnetfält för att ge 'knuffen' i rätt riktning - rena synkronmotorer kan inte starta med någon startmoment alls på samma sätt som asynkronmotorer kan.

Här kanske man faskompenserar för att man kan minska trafon ganska drastiskt i storlek när man fått ned strömmen med faskompensering då en olastad motor ligger på runt cos(fi) = 0.1 för en lite större motorn (mindre motorer har ofta mer järn och kopparförluster)

Trafon kanske bara behöver vara 1/3-del i storlek i jämförelse med okompenserad motor.

'störningar i näten' behöver inte bara avse i anläggningar där man driver motorer i MW-klassen.

i system med veka nät och strömförsörjning med begränsad strömförmåga så kan faskompensering vara lika viktig i dels avseende storlek på komponenterna men också om man gör strömmen själv mha. växelriktare då att få bort onödigt reaktiv effekt också förbättrar verkningsgraden och minskar värmebildningen.

[GiK]

Tack för era sunpunkter. Fasförskjutning har jag funderat på också.
Om man har en transing som man "slår på", har jag sett parallell kondensatorn.
Då stog det i texten att den skulle "äta spännings peekar".
Men här är inte förhållanderna lika.

Starthjälp, motorn är lindad med två faser och förskjutna 90 grader.
Ska kolla över detta med cos(fi). Mellan tummen o pek. är cos(fi)=0.7 - 0.9
ett bra värde att utgo från.

3,5 Watt är motorn på.

Orsaken till detta arangemang med ransformator är att skivspelaren ska drivas
med 24 Vac på en frekvens under 50 Hz och över 25 Hz, samt vara
användbar för motorer på 110 och 220 Vac.

I skrivande stund är bygget av demma motordrift i full gång men jag är osäker
på detta att anpassa det från 24 Vac till 110 och 220 Vac.

Men det jag frukar mest är att kretsen transformator - motor ska komma in
i någon "själv svägning" eller att någon "peek" som slår ut kretsen.

[prototypen]

GIK du kommer att får stora problem med transformatorn, en normal trafo direkt från hyllan brukar klara ned till 47-48 Hz, sedan mättas järnet och då är det bara koppartrådens resistans som begränsar strömmen.

Transformatorn behöver en större kärna än vanligt.

Protte

[GiK]

Bra Protte, jag har inte tänk på något sådant.

Just detta "motor-driv" är tänk att ställas ut
till våren. Och köras på frekvenser 50 Hz och
67,5 Hz.

Men den "skarpa" motordriver ska köras på
frekvenser mellan 25 och 50 Hz.

Orsaken till den låga frekvensen är helt enkelt
att motorerna (synkrona Ac motorer) går jämnast
och "lugnast" då.

Men om man över-dimensionerar transformatorn?
En vanlig 3,5 Watts motor på 220 Volt drar 16 mA.

Om vi leker med tanken att vi tar en 24Vac och 1 Amper:s
transformator, har vi 24 Watt.
Vår motor är på 3,5 Watt.......och då skulle transformatorn
var ca: 6,8 gånger för stor.
Tänker jag fel?


*****************************************
Här ser ni strömförsörjningen:

Det är 2x12 Vac in och +-31 och +-9 Vdc ut.

Här är Wien Bridgeoscillatorn, som inte är färdig:

Den här oscillatorn är "otäckt" stabil.

"WBO:n" är byggd med två faser, 90 grader förskjutna.
Driften ska kompletteras med en drivkrets bestående av
två brygg-kopplade LM 3886:or per fas.
(även de är på prottes tidare inrådan
inga transistorsteg utan "feedback" här inte )

[prototypen]

Japp helt feltänk, så fort du ansluter enbart trafo går den i mättning.

Nu får de mera magnetiskt bevandrade hjälpa till, men det kanske är en möjlighet att koppla två transformatorer i serie på primären och parallell på sekundären.

Frekvensomriktare sänker spänningen när den går under 50 Hz för att inte mätta motorns järnkärna.

Protte

[GiK]

Men du protte, hur ska jag "labba" för att bestämma om kärnan
mättas?

Jag har en prototyp som ger 24 Vac och en blandar skur transformatorer.
Och en synkron skivspelarmotor avsed för 110 Vac.

Är mättnaden oberoende av spänningen, borde man kunna mäta och
beräkna impedansen?

Sen måste jag ta tag i "xxargs:s" input om cos(fi) faktorn. Ett lågt cos(fi)
borde ge låg axeleffekt, om jag fattat allt rätt.

[YD1150]

Har man en 50Hz-trafo på 24V till 220V
så kan man använda den på 12V till 110V vid 25Hz
eller 48V till 440V vid 100Hz
(Under förutsättning att isoleringen håller. Kärnförlusterna blir något högre också)

Koppla in en (AC) amperemeter i serie med transformatorlindningen och mät strömmen (ska vara låg)
öka sedan spänningen så kommer transformatorkärnan så småningom
gå i mättning, det märks på amperemetern eftersom transformatorn kommer att
dra mer ström (olinjär sådan) med ökande spänning.
Till slut brinner den upp

[GiK]

Ja men då är jag med på tåget!

Ska göra lite "transformatorlabb" framöver enligt Din
beskrivning.

Ska också testa om själva motorn beter sig som en
transformator. Det borde den göra, tycker jag i alla
fall.

"Parallell kondensatorn" får bli ett eget labb.


Mycket tack alla för Er input!