Urladdare för NiMh
Urladdare för NiMh
Har sett en del olika varianter på hemmabyggen med paralellkoplade glödlampor. Nu vill jag göra en egen. Kan det vara så komplicerat..
Till saken. Hur gör man om man vill att urladdningen skall ske ner till en viss spänning för att sedan bryta?
Låt oss säga att jag har ett NiMh batteri, 1,2V. Men skall urladdas ner till som lägst 0,95V + - 0,05V
Jag vill kunna tömma ur cellen med säg några Ampére.
Hänger ni med på hur jag menar?
mvh
Peter
(Som är ny på detta forum och ställer sin första fråga)
Till saken. Hur gör man om man vill att urladdningen skall ske ner till en viss spänning för att sedan bryta?
Låt oss säga att jag har ett NiMh batteri, 1,2V. Men skall urladdas ner till som lägst 0,95V + - 0,05V
Jag vill kunna tömma ur cellen med säg några Ampére.
Hänger ni med på hur jag menar?
mvh
Peter
(Som är ny på detta forum och ställer sin första fråga)
Då ska jag berätta.
Det gäller alltså ackar till RC. Dels lösa celler (1.2V NiMh) och även ackpaket som kan ligga allt ifrån 6V och uppåt.
Urladdning används till följande:
- Längre körtid iom att man tömmer så mycket det går för att kunna fylla så fullt det går.
- Matchning, dvs att alla celler blir så lika som möjligt med avseende på spänning och till viss del även mAh.
- Cycling, eller upprepade laddningar för att förbättra prestanda då cellerna är nya.
- Man kan också "vänja" en cell att kunna ge antingen mycket ström under kort tid eller lite under en längre tid.
För att nämna några exempel.
Här är en länk till en sk Discharger från Duratrax;

För mer info:
http://www.duratrax.com/caraccys/dtxp4320.html
När det gäller NiMh så har jag nog hört att det finns något minneseffektliknande även i dessa, men att NiMh inte skulle vara alls lika känsliga för detta.
mvh
Peter
Det gäller alltså ackar till RC. Dels lösa celler (1.2V NiMh) och även ackpaket som kan ligga allt ifrån 6V och uppåt.
Urladdning används till följande:
- Längre körtid iom att man tömmer så mycket det går för att kunna fylla så fullt det går.
- Matchning, dvs att alla celler blir så lika som möjligt med avseende på spänning och till viss del även mAh.
- Cycling, eller upprepade laddningar för att förbättra prestanda då cellerna är nya.
- Man kan också "vänja" en cell att kunna ge antingen mycket ström under kort tid eller lite under en längre tid.
För att nämna några exempel.
Här är en länk till en sk Discharger från Duratrax;

För mer info:
http://www.duratrax.com/caraccys/dtxp4320.html
När det gäller NiMh så har jag nog hört att det finns något minneseffektliknande även i dessa, men att NiMh inte skulle vara alls lika känsliga för detta.
mvh
Peter
Ok, tack Andy.
Tanken är en urladdare för separata 1.2V NiMh, ffa AA och AAA.
Så om jag vill ladda ur en cell på tex 2000mAh med en urladdningsström på 4.0A till låt oss säga 1.0V och därefter ska resterande ström driva tex en lysdiod för att indikera att urladdningen är klar, hur skulle ett sådant kopplingsschema se ut?
Vilka komponenter bör jag välja?
Jag är inte helt 100 på hur schottkydioden fungerar och vilka värden på fram och backriktningsström osv som jag ska välja. Jag har aldrig räknat på detta så all hjälp är värdefull.
Tack på förhand
Tanken är en urladdare för separata 1.2V NiMh, ffa AA och AAA.
Så om jag vill ladda ur en cell på tex 2000mAh med en urladdningsström på 4.0A till låt oss säga 1.0V och därefter ska resterande ström driva tex en lysdiod för att indikera att urladdningen är klar, hur skulle ett sådant kopplingsschema se ut?
Vilka komponenter bör jag välja?
Jag är inte helt 100 på hur schottkydioden fungerar och vilka värden på fram och backriktningsström osv som jag ska välja. Jag har aldrig räknat på detta så all hjälp är värdefull.
Tack på förhand

Det beror lite på vad man ska använda batterirna till. Vid snabb urladdning sjunker den innre resistansen en del vilken gör att man kan plocka ut lite mer effekt.
I RC-samanhang blir det lite andra krav alltså. Att ladda ur NiMh med 3C ska gå bra, dvs 6A. Jag tycker doch att 2C räcker, dvs 4A.
http://www.gpbatteries.com.hk/pic/GP230AAHC_DS.PDF
I RC-samanhang blir det lite andra krav alltså. Att ladda ur NiMh med 3C ska gå bra, dvs 6A. Jag tycker doch att 2C räcker, dvs 4A.
http://www.gpbatteries.com.hk/pic/GP230AAHC_DS.PDF
Nu hamnar vi väl lite OT egentligen..
Jag kan inte ge något exakt svar, men om man kör slut på 3600mAh på 30 min så ger det en snittförbrukning på 7.2A. Ett annat exempel är 1100mAh på ca 20 min vilket blir drygt 3A vilket är en ganska snäll körning.
GP's ackpaket med 2/3 AA klarar 35A
Ett ackpaket brukar väl hålla några hundra laddningar iaf.
Nåja, ingen som har några förslag till konstruktion, eller kan ge några räkneexempel så jag vet hur jag ska börja?
Jag kan inte ge något exakt svar, men om man kör slut på 3600mAh på 30 min så ger det en snittförbrukning på 7.2A. Ett annat exempel är 1100mAh på ca 20 min vilket blir drygt 3A vilket är en ganska snäll körning.
GP's ackpaket med 2/3 AA klarar 35A
Ett ackpaket brukar väl hålla några hundra laddningar iaf.
Nåja, ingen som har några förslag till konstruktion, eller kan ge några räkneexempel så jag vet hur jag ska börja?
Senast redigerad av Peter 10 augusti 2005, 20:50:36, redigerad totalt 1 gång.
- Schnegelwerfer
- Inlägg: 1863
- Blev medlem: 8 november 2004, 13:46:56
Jag kan väl göra en tolkning av Schottkymetoden, trots att jag inte är så hemma på batterier och laddning av sådana.
Vitsen med att seriekoppla 2 schottkydioder är att de håller ett nästan konstant spänningsfall på ca. 1V över sig, oberoende av strömmen.
När spänningen över dioderna sjunker under 1V slutar de att leda. Med denna metod kommer inte urladdningsströmmen att bli konstant, men det kanske inte spelar så stor roll?
Med schottkymetoden är jag dock lite osäker på om du kan få en noggrannhet på 0,95V +/- 0,05V.
Det skulle gå att fixa en väldigt noggrann och konstant urladdning m.h.a. en OP kopplad som komparator, en spänningsreferens samt en effektransistor (FET) driven av en annan OP samt ett effektmotstånd.
Denna lösning är nog lite overkill, och det kanske duger med schottkykretsen.
Vad har batterierna för startspänning, och hur stor urladdningsström vill du ha?
Vitsen med att seriekoppla 2 schottkydioder är att de håller ett nästan konstant spänningsfall på ca. 1V över sig, oberoende av strömmen.
När spänningen över dioderna sjunker under 1V slutar de att leda. Med denna metod kommer inte urladdningsströmmen att bli konstant, men det kanske inte spelar så stor roll?
Med schottkymetoden är jag dock lite osäker på om du kan få en noggrannhet på 0,95V +/- 0,05V.
Det skulle gå att fixa en väldigt noggrann och konstant urladdning m.h.a. en OP kopplad som komparator, en spänningsreferens samt en effektransistor (FET) driven av en annan OP samt ett effektmotstånd.
Denna lösning är nog lite overkill, och det kanske duger med schottkykretsen.
Vad har batterierna för startspänning, och hur stor urladdningsström vill du ha?
Schnegelwerfer; tack för svaret.
Startspänningen kan variera, men kommer ofta att ligga från 1.1V till 1.4V beroende på hur urladdade cellerna är.
Urladdningsströmmen måste inte vara exakt, men mellan 1A - 2A skulle man kanske kunna räkna med till en början.
Slutspänningen kanske jag skulle kunna sänka toleransen på till 0.9V + - 0.1V.
Vad gäller urladdningsströmmen, hur mycket kommer den att variera? Är det en sigmoid kurva, linjär eller hur ser urladdningsprofilen ut över tiden med avseende på strömmen??
Jag har också planer på att bygga en urladdare för 6 celler i serie och då kommer givetvis spänningen att bli högre, men det är ett senare prjekt.
Startspänningen kan variera, men kommer ofta att ligga från 1.1V till 1.4V beroende på hur urladdade cellerna är.
Urladdningsströmmen måste inte vara exakt, men mellan 1A - 2A skulle man kanske kunna räkna med till en början.
Slutspänningen kanske jag skulle kunna sänka toleransen på till 0.9V + - 0.1V.
Vad gäller urladdningsströmmen, hur mycket kommer den att variera? Är det en sigmoid kurva, linjär eller hur ser urladdningsprofilen ut över tiden med avseende på strömmen??
Jag har också planer på att bygga en urladdare för 6 celler i serie och då kommer givetvis spänningen att bli högre, men det är ett senare prjekt.
- Schnegelwerfer
- Inlägg: 1863
- Blev medlem: 8 november 2004, 13:46:56
Om man riktar in sig på schottkymetoden så kommer urladdningströmmen att avta linjärt med den avtagande batterispänningen.
Det gäller alltså att hitta två shottkydioder som har ett spänningsfall på ca. 0,45V vid en ström på 1-2A. Resterande spänningsfall (0,2 - 0,5V) kommer nu att ligga över seriemotståndet, och det är detta motstånd som bestämmer strömmen.
Om man antar att en startspänning på 1,4V ska ge en urladdningsström på 2A, ger detta ett motstånd på R = U/I = 0,5/2 = 0,25ohm. Strömmen kommer som sagt att avta linjärt allt eftersom spänningen över motståndet minskar.
EDIT: 1N5821 är en schottkydiod som kanske kan passa. Mellan 1 och 2A ström varierar spänningsfallet mellan ca. 0,43 - 0,48V. Om du låter strömmen gå ner mot 0A, så ligger framspänningsfallet på ca. 0,3V. Det kanske är bättre att ta 3 dioder?
Det gäller alltså att hitta två shottkydioder som har ett spänningsfall på ca. 0,45V vid en ström på 1-2A. Resterande spänningsfall (0,2 - 0,5V) kommer nu att ligga över seriemotståndet, och det är detta motstånd som bestämmer strömmen.
Om man antar att en startspänning på 1,4V ska ge en urladdningsström på 2A, ger detta ett motstånd på R = U/I = 0,5/2 = 0,25ohm. Strömmen kommer som sagt att avta linjärt allt eftersom spänningen över motståndet minskar.
EDIT: 1N5821 är en schottkydiod som kanske kan passa. Mellan 1 och 2A ström varierar spänningsfallet mellan ca. 0,43 - 0,48V. Om du låter strömmen gå ner mot 0A, så ligger framspänningsfallet på ca. 0,3V. Det kanske är bättre att ta 3 dioder?
http://web.telia.com/~u50009079/web_bat/om_nimh.htm
kolla där sen har jag 2 pdf filer som är läsvärda, om NIMH batts.
Eller modifiera denna finns iof ingen ritning.
http://www.svensktmodellflyg.se/elektronik.asp?id=7
kolla där sen har jag 2 pdf filer som är läsvärda, om NIMH batts.
Eller modifiera denna finns iof ingen ritning.
http://www.svensktmodellflyg.se/elektronik.asp?id=7