Läsmaterial tas gärna emot, även om jag föredrar ett par korta svar som komplement till "läs den här 100-sidors-PDFen"-svar. Helst då resurser online.
Hur som helst. Jag har inte fått nån vidare förståelse för hur när det är och inte är OK att koppla ihop två saker som var för sig får ström från vägguttag - utan t ex optoisolering, alltså. Som huvudexempel har vi problemet jag hade i eftermiddags: är det OK att koppla ihop datorn, via en USB-µC-programmerare (AVR ISP mkII) till PCBn inuti ett separat nätagg? Agget har förstås en isolerande step down-transformator. Chassit är jordat, men ingen "utgång" från sekundären är jordad, så det är väl ett "floating" agg, vad nu det blir på svenska.
Oavsett om det går bra eller inte, varför/varför inte? När skulle det vara tvärt om?
Sedan har jag även läst här och var att man alltid ska sätta en säkring på fasledningen, och aldrig på nollan pga att det är allmänt dåligt/farligt. Hur i hela friden funkar detta för oss svenskar med symmetriska vägguttag? Det måste ju bli 50/50, men vissa säger ju att det är totalkatastrof att sätta den på fel pga att chassit kan få fasens spänning... Hur går detta ihop? En pusselbit saknas uppenbarligen för mig!
Samt: om man har en transformator med två sekundära lindningar (230 -> 2x12 V i det här fallet), hur blir egentligen spänningarna på sekundären? Dvs, om man mäter jord (tredje pinnen i väggen) till ena sekundären, mäter man c:a 12 V då? Eller är det odefinierat? Och om man mäter mellan den ena och den andra sekundärlindningen, ger det 0 V, eller är det odefinierat?
Och till sist, om man har flera helt separata transformatorer (eller kanske t ex ett dator-nätagg och ett annat labb-agg) som alla ger 12 V, är spänningen mellan dem (röd prob på ena, svart på den andra) definierad, förutsatt att åtminstone ett av dem är floating?
