Jag har fått i uppdrag att reparera en frystoa. Användaren säger att det helt plötsligt började ryka och lukta bränt.
Efter att ha undersökt toan så verkar en svart klump som sitter på själva kompressorn ha börjat smälta.
Jag antar att svaret kommer bli "släng skiten åt helvete".
Jag är ändå intresserad av att veta om någon har nån aning om vad den "svarta klumpen" på kompressorn,
som är ansluten till 230 volt är för något. Jag tog ett par bilder på skiten, tyvärr är kvalitén usel.
Reparation av frystoa
-
thepirateboy
- EF Sponsor
- Inlägg: 2109
- Blev medlem: 27 augusti 2005, 20:57:58
- Ort: Borlänge
Reparation av frystoa
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Reparation av frystoa
Det är väl startrelät?
En inte helt okvalificerad gissning är väl att kompressorn rasat och att det där är en följdskada.
En inte helt okvalificerad gissning är väl att kompressorn rasat och att det där är en följdskada.
-
thepirateboy
- EF Sponsor
- Inlägg: 2109
- Blev medlem: 27 augusti 2005, 20:57:58
- Ort: Borlänge
Re: Reparation av frystoa
Frystoa - det ger meningen "kall i arslet" en helt ny mening...
Självklart kan man byta startreläet om det bara är det som är trasigt men i en stor del av fallen där det har lagt av är det för att kompressorn har klappat ihop, startreläet fungerar även som motorskydd vilket ger värmen (överström) som får det att dö.
Självklart kan man byta startreläet om det bara är det som är trasigt men i en stor del av fallen där det har lagt av är det för att kompressorn har klappat ihop, startreläet fungerar även som motorskydd vilket ger värmen (överström) som får det att dö.
Re: Reparation av frystoa
Visst kan du det, men som sagt, förmodligen en onödig utgift, då kompressorn sannolikt är brunnen.
Re: Reparation av frystoa
PTC motståndet brann upp.
"Svarta klumpen" sitter på tre (?) stift som kommer i från kompressorn.
Den går nog att dra rakt ut, kanske någon skruv som håller den.
Ta bort den och mät resistansen på kompressorlindningarna, om det inte är kortis
så köp ett nytt startmotstånd.
Vad är det för kompressor, ser ut som det står Danfoss TL4A, då är det ett vanligt fel att motståndet smäller och kompressorn är hel.
"Svarta klumpen" sitter på tre (?) stift som kommer i från kompressorn.
Den går nog att dra rakt ut, kanske någon skruv som håller den.
Ta bort den och mät resistansen på kompressorlindningarna, om det inte är kortis
så köp ett nytt startmotstånd.
Vad är det för kompressor, ser ut som det står Danfoss TL4A, då är det ett vanligt fel att motståndet smäller och kompressorn är hel.
-
thepirateboy
- EF Sponsor
- Inlägg: 2109
- Blev medlem: 27 augusti 2005, 20:57:58
- Ort: Borlänge
Re: Reparation av frystoa
Jo, det verkar stå TL4A, har inte tillgång till toan just nu.
Tackar för tips, ska ta och mäta upp kompressorlindningarna under helgen.
Hittade även denna http://www.danfoss.com/NR/rdonlyres/B07 ... meddSE.pdf
Tackar för tips, ska ta och mäta upp kompressorlindningarna under helgen.
Hittade även denna http://www.danfoss.com/NR/rdonlyres/B07 ... meddSE.pdf
Re: Reparation av frystoa
En halvdålig bild när startrelät är borttaget.
Nedre pinnen är gemensam , dom övre är start respektive driftslindning.
Nedre pinnen är gemensam , dom övre är start respektive driftslindning.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Reparation av frystoa
Jag har bytt några stycken ptcstartrelä genom åren, och de kompressorerna har startat utan knot.
-
hcb
- Moderator
- Inlägg: 6040
- Blev medlem: 23 februari 2007, 21:44:50
- Skype: hcbecker
- Ort: Lystrup / Uppsala
- Kontakt:
Re: Reparation av frystoa
Det här är nog en dum fråga, men vad i hela fridens namn är en "frystoa"? Det närmaste jag kan komma att tänka på är de utedass jag bevistat när jag varit i fjällen om vintern, men detta verkar onekligen vara mer raffinerat.
Re: Reparation av frystoa
En tunna/hink som står i en "frysbox, du skiter rakt ner i hinken som håller en temp av minus 10-15 grader har jag för mig.
Skiten fryser och luktar inte. Inte speciellt kallt om arslet heller....
Skiten fryser och luktar inte. Inte speciellt kallt om arslet heller....
Re: Reparation av frystoa
Exploderande PTC är inget ovanligt om frystoan/kylskåpet/frysen har stått kallt och fuktigt och oanslutet i tex. förråd en längre tid - det är PTC-motståndet som sakta tar in fukt och sedan smäller när den på 0.2 sekunder blir en bra bit över 100 grader av ångtrycket inne i massan och det börja brinna. Ett känt fel och därför har man en 'sprängkåpa' framför modernare startapparater för att inte glödande bitar skall spridas omkring... startapparaterna var gratis för utbyte under en period av just orsakerna att PTC sprängdes när dom blev fuktiga och spred ut glödande bitar i omgivningen...
Det du kan prova manuellt för att kolla om det är lönt övh. är att mata dom båda övre båda lindningarna med ena polen av 230 Volt och den andra polen av 230 Volt på den nedre stiftet och se om kompressorn startar - gör den det så stäng av den omedelbart. Använd tex. skruvhysor från sockerbitar för att få fast sladdarna ordentligt på stiften så att det inte lossnar och halkar runt om kompressorn ruskar sig vid start och stopp..
Nästa steg, om kompressorn startar är att göra en arrangemang så att du kan koppla bort nätanslutningen till den högra stiftet manuellt (den vänstra hela tiden inkopplad) efter kompressorn startat med en _isolerad_ strömbrytare - och därefter provköra en stund och se om det blir kallt där det skall bli kallt.
strömmen skall ganska raskt gå ned en bit under 1 Ampere när startlindningen är bortkopplad efter start (lite beroende på effektnivå och last), startar inte kompressorn så kan strömmen vara mellan 7 - 10 Ampere kontinuerligt med startlindning inkopplad och ca 3-4 ampere utan startlindning inkopplad och snart löser ström/termoskyddet ut inne i kompressorn med en ljudlig knäpp och det kan ta lång tid innan den kopplar in igen - det kan ta 20 minuter om kompressorn är varm sedan innan (på gamla anläggningar så kan skyddet sitta på utsidan i serie med strömledningen. Dom togs bort eftersom dessa hade tendens att tända på dammet som samlades där med tiden)
Blir det inte kallt i det här läget så är det för kostsamt att repa om man anlita kylfirma då bara kompressor lär gå på ett par tusen + läcksökning och fyllning mm. dessutom ä det förmodligen R12-system (TL*A kompressorer är R12-kompressorer). vilket gör att ingen tar i det med tång ens - mer än återvinningen.
obs ovanstående direktinkoppling gäller bara för felsökning - inte för permanent drift.
Fungerar det då så köper man en ny startapparat och den kommer sinom tid att smälla och ryka en gång till nästa gång toan stått avslagen lång tid i fuktig miljö (typ över vinter eller så)
Eller så kan man - dock på helt på egen risk - sätta en motorkondensator på mellan 6-8 µF mellan dom övre pinnarna och ena polen från elnätet ansluten på vänster stift och och den andra polen på den undre stiftet. Det arragemanget ger betydligt starkare motorstart, bättre effektfaktor under drift mm. och denna lösning används i Europa som komplement[1] för att kompressorn inte skall stanna och orka starta igen trots en del mottryck vid korta strömavbrott, just för att elnätet är av så mycket lägre kvalitet där. Kondensatorn behöver inte kopplas ur utan kan vara inkopplad hela tiden.
dock - detta koppling med motorkonding är helt på din egen risk och om det händer något så kan försäkringsbolagen ha åsikter om detta - dock kan jag inte se att det är sämre lösning än rykande och brinnande PTC-motstånd som faktiskt inträffar ganska ofta med danfosskompressorerna när det gäller brandriskbedömning då strömmen genom kondingen faktiskt också går igenom motors lindningar och är relativt låg (200-300 mA) och begränsas den vägen även vid osannolika händelsen kortluten konding (inräffar i princip aldrig när det gäller motorkonding, däremot kan dom tappa kapacitans med ålder och spänningsspikar) samt skyddas av kompressorns ström och termoskydd invändigt i danfoss-kompressorerna om det värsta skulle hända.
Om du provar med konding - kolla att kompressorn när den snurrar att den inte blir onormalt varm under drift (bör inte bli det) gentemot när den bara drivs med matning på den undre gemensamma och övre vänstra pinnen (normaldrift när PTC-motståndet har blivit varm och har hög resistans)
För mig är det obegripligt att man inte kör lösningen med kondensator som start enbart och skippar den explosiva och brandfarliga PTC-motståndet helt. Kondingen av vettig storlek gör kompressorstarten säkrare och försöker dra runt kompressorn i starfasen hela tiden istället för de max 0.2 sekunder som en PTC-start ger och förbättrar effektfaktorn under drift samt slipper all omkoppling mellan start och drift.
[1] kondingen börja arbeta efter att PTC-motståndet blivit varmt och högresistiv, mao. om inte PTC-starten orka dra igång kompressorn med hög ström och låg vridmoment pga. låg strömfasvinkelskillnad mellan spolarna på de 0.2 sek som PTC-motståndet leder tillräckligt - så är det kondingen parallellt över PTC-motståndet som drar igång kompressorn senare med betydligt lägre ström men hög fasvinkelskillnad som trots lägre strömmen ger hög startmoment - dock inte förrän PTC-motståndet slutat att leda då den annars kortsluter kondingen...
- det finns ofta flatstift just för att koppla in motorkonding på övre vänster och högra sidan av startapparaten - men denna konding monteras ej i den nordiska marknaden
Det du kan prova manuellt för att kolla om det är lönt övh. är att mata dom båda övre båda lindningarna med ena polen av 230 Volt och den andra polen av 230 Volt på den nedre stiftet och se om kompressorn startar - gör den det så stäng av den omedelbart. Använd tex. skruvhysor från sockerbitar för att få fast sladdarna ordentligt på stiften så att det inte lossnar och halkar runt om kompressorn ruskar sig vid start och stopp..
Nästa steg, om kompressorn startar är att göra en arrangemang så att du kan koppla bort nätanslutningen till den högra stiftet manuellt (den vänstra hela tiden inkopplad) efter kompressorn startat med en _isolerad_ strömbrytare - och därefter provköra en stund och se om det blir kallt där det skall bli kallt.
strömmen skall ganska raskt gå ned en bit under 1 Ampere när startlindningen är bortkopplad efter start (lite beroende på effektnivå och last), startar inte kompressorn så kan strömmen vara mellan 7 - 10 Ampere kontinuerligt med startlindning inkopplad och ca 3-4 ampere utan startlindning inkopplad och snart löser ström/termoskyddet ut inne i kompressorn med en ljudlig knäpp och det kan ta lång tid innan den kopplar in igen - det kan ta 20 minuter om kompressorn är varm sedan innan (på gamla anläggningar så kan skyddet sitta på utsidan i serie med strömledningen. Dom togs bort eftersom dessa hade tendens att tända på dammet som samlades där med tiden)
Blir det inte kallt i det här läget så är det för kostsamt att repa om man anlita kylfirma då bara kompressor lär gå på ett par tusen + läcksökning och fyllning mm. dessutom ä det förmodligen R12-system (TL*A kompressorer är R12-kompressorer). vilket gör att ingen tar i det med tång ens - mer än återvinningen.
obs ovanstående direktinkoppling gäller bara för felsökning - inte för permanent drift.
Fungerar det då så köper man en ny startapparat och den kommer sinom tid att smälla och ryka en gång till nästa gång toan stått avslagen lång tid i fuktig miljö (typ över vinter eller så)
Eller så kan man - dock på helt på egen risk - sätta en motorkondensator på mellan 6-8 µF mellan dom övre pinnarna och ena polen från elnätet ansluten på vänster stift och och den andra polen på den undre stiftet. Det arragemanget ger betydligt starkare motorstart, bättre effektfaktor under drift mm. och denna lösning används i Europa som komplement[1] för att kompressorn inte skall stanna och orka starta igen trots en del mottryck vid korta strömavbrott, just för att elnätet är av så mycket lägre kvalitet där. Kondensatorn behöver inte kopplas ur utan kan vara inkopplad hela tiden.
dock - detta koppling med motorkonding är helt på din egen risk och om det händer något så kan försäkringsbolagen ha åsikter om detta - dock kan jag inte se att det är sämre lösning än rykande och brinnande PTC-motstånd som faktiskt inträffar ganska ofta med danfosskompressorerna när det gäller brandriskbedömning då strömmen genom kondingen faktiskt också går igenom motors lindningar och är relativt låg (200-300 mA) och begränsas den vägen även vid osannolika händelsen kortluten konding (inräffar i princip aldrig när det gäller motorkonding, däremot kan dom tappa kapacitans med ålder och spänningsspikar) samt skyddas av kompressorns ström och termoskydd invändigt i danfoss-kompressorerna om det värsta skulle hända.
Om du provar med konding - kolla att kompressorn när den snurrar att den inte blir onormalt varm under drift (bör inte bli det) gentemot när den bara drivs med matning på den undre gemensamma och övre vänstra pinnen (normaldrift när PTC-motståndet har blivit varm och har hög resistans)
För mig är det obegripligt att man inte kör lösningen med kondensator som start enbart och skippar den explosiva och brandfarliga PTC-motståndet helt. Kondingen av vettig storlek gör kompressorstarten säkrare och försöker dra runt kompressorn i starfasen hela tiden istället för de max 0.2 sekunder som en PTC-start ger och förbättrar effektfaktorn under drift samt slipper all omkoppling mellan start och drift.
[1] kondingen börja arbeta efter att PTC-motståndet blivit varmt och högresistiv, mao. om inte PTC-starten orka dra igång kompressorn med hög ström och låg vridmoment pga. låg strömfasvinkelskillnad mellan spolarna på de 0.2 sek som PTC-motståndet leder tillräckligt - så är det kondingen parallellt över PTC-motståndet som drar igång kompressorn senare med betydligt lägre ström men hög fasvinkelskillnad som trots lägre strömmen ger hög startmoment - dock inte förrän PTC-motståndet slutat att leda då den annars kortsluter kondingen...
- det finns ofta flatstift just för att koppla in motorkonding på övre vänster och högra sidan av startapparaten - men denna konding monteras ej i den nordiska marknaden
Re: Reparation av frystoa
Bytte senast idag kompressor på en helt ny Siemens kyl. Den hade både PTC och startkondensator (2uF).det finns ofta flatstift just för att koppla in motorkonding på övre vänster och högra sidan av startapparaten
- men denna konding monteras ej i den nordiska marknaden
Menar du att det är Danfoss kompressorerna som inte behöver startkondensator här i norden?
-
thepirateboy
- EF Sponsor
- Inlägg: 2109
- Blev medlem: 27 augusti 2005, 20:57:58
- Ort: Borlänge
Re: Reparation av frystoa
Kan meddela att ägaren till frystoan ringde Danfoss och de skickar upp ett nytt startrelä.
Så jag ska prova och byta när det anländer.
Så jag ska prova och byta när det anländer.
Re: Reparation av frystoa
Har inte sett så mycket annat än äldre kylskåp/frys och där finns det sällan några kondingar även om kompressorerna är av olika fabrikat - dock den senaste kyl/frysskåpet från cylinda med en kinesisk kompressor hade en konding och det stod utryckligen i databladet när jag kollade att den också skulle ha det. men även här kör man med PTC-start som kortsluter kondingen i början av startmomentet och först när den nyper så används kondingen - det gör att det fortfarande drar väldigt mycket startström och är vanskligt att starta upp kyl/frys med en växelriktare under 800 -1200 Watt i kapacitet även för en fjuttig 80-180Watts kompressor...
Danfoss har/hade en tropisk version av startapparat som tål sämre elnät som ett tillbehörskit med eget nummer och består justa en startapparat av samma typ som här i norden + konding på 8 µF...
Det kan vara så att man inte längre skiljer på nordisk och europeisk marknad av logistiska skäl när allt ändå tillverkas i kina ...
---
Det jag sett på nyare kompressorer är att man bytt resistansen på startlindningen och driftlindningen, så numera är det driftlindningen som har lägst resistans och startlindningen högre resistans vilket förmodligen har ändrat på spänningen på startlindningen och arbetar med högre spänning och därmed lägre kapacitans på kondingen - förmodligen i jakten på effektivare motor nu när antal kWh/år är det som gäller som säljargument...
småkompressorerna är inte speciellt effektiva och 80Watt kompressor somTL2A som jag verkligen mätt på drar ca 38 W (driftvarm kompressor) i tomme utan att pumpa någon luft/gas alls (självpumpad vakum i den) i ren elektrisk och mekanisk förlust... och en kall kompressor drar ca 10 Watt mer än varm kompressor av den ökade inre friktionen och oljans högre viskositet...
vad var det för fabrikat på kompressorn i siemensprodukten - tycker att man hör ganska ofta att kompressorer byts på garantin i tämligen nya vitvaror...
Danfoss har/hade en tropisk version av startapparat som tål sämre elnät som ett tillbehörskit med eget nummer och består justa en startapparat av samma typ som här i norden + konding på 8 µF...
Det kan vara så att man inte längre skiljer på nordisk och europeisk marknad av logistiska skäl när allt ändå tillverkas i kina ...
---
Det jag sett på nyare kompressorer är att man bytt resistansen på startlindningen och driftlindningen, så numera är det driftlindningen som har lägst resistans och startlindningen högre resistans vilket förmodligen har ändrat på spänningen på startlindningen och arbetar med högre spänning och därmed lägre kapacitans på kondingen - förmodligen i jakten på effektivare motor nu när antal kWh/år är det som gäller som säljargument...
småkompressorerna är inte speciellt effektiva och 80Watt kompressor somTL2A som jag verkligen mätt på drar ca 38 W (driftvarm kompressor) i tomme utan att pumpa någon luft/gas alls (självpumpad vakum i den) i ren elektrisk och mekanisk förlust... och en kall kompressor drar ca 10 Watt mer än varm kompressor av den ökade inre friktionen och oljans högre viskositet...
vad var det för fabrikat på kompressorn i siemensprodukten - tycker att man hör ganska ofta att kompressorer byts på garantin i tämligen nya vitvaror...
