I en annan tråd diskuterades energi, och någon skrev att en Joule är lika mycket som en Ws.
Studioblixtars styrka mäts i just Ws, de jag har i studion är på 300Ws och 1200Ws.
Är det altså så enkelt att den siffran är ett mått på hur mycket kondensatorn laddar ur vid full laddning? Jag har tidigare funderat över vilka strömmar och effekter det kan handla om när den laddar ur 600Ws genom ett blixtrör på 0.44 ms (1/2250 s).
J vs Ws?
Re: J vs Ws?
1 joule och 1 Ws är är två olika namn för samma energimängd, förmodligen är det just Ws (eller joule) som avses med klassningen på dina fotoblixtar.
brinnspänningen kanske starta vid 200-250 Volt och avsluta sig vid runt 50 Volt genom röret, och skall hela den energimängden lösas ut 0.44 ms så blir strömpulsen tämligen rejält stor
brinnspänningen kanske starta vid 200-250 Volt och avsluta sig vid runt 50 Volt genom röret, och skall hela den energimängden lösas ut 0.44 ms så blir strömpulsen tämligen rejält stor
-
tecno
- Inlägg: 27279
- Blev medlem: 6 september 2004, 17:34:45
- Skype: tecnobs
- Ort: Sparreholm, Södermanland N 59° 4.134', E 16° 49.743'
- Kontakt:
Re: J vs Ws?
Om det är muffa .... jo det kan ni tro. Far min råkade dra en kraftigare 4-kant skruvmejsel över polerna i en kondensator bank till en större studioblixt (den skulle ha varit tömd-bleedad) som kom in på service. Kvar av mejseln var handtaget och en klinga med ett par rejäla hack mao mejseln var inte användbar efter detta. Resten av grabbarna på servicen höll på trilla av stolarna när 'åskan' gick 
Re: J vs Ws?
Råkade för väldigt många år sedan korsluta en lite mindre konding på tror det var runt 40µF uppladdad till ca 400V och det blev en satans knall av det. Detta var allt annat än en lågimpediv studiokonding då de ju är lite "mer" på alla håll, kan nästan tänka mig den knallen hade väl nästan fått rutorna att gå..
UV-lasern jag har har en konding på några nF och laddas till 12.6KV och sedan laddas ut till 50% på 5ns, har läst något om strömmar på runt eller om det var drygt 20KA men kommer ej ihåg hur man räknar ut det. Men uteffekten skulle i alla fall kunna stämma med detta baserat på verkningsgraden, så till studioblixtar så är det säkert åtskilliga 100-tals kanske tom 1000-tals A under en sådan kort tidsrymd om ens det räcker. Skulle dock vara roligt att veta.
UV-lasern jag har har en konding på några nF och laddas till 12.6KV och sedan laddas ut till 50% på 5ns, har läst något om strömmar på runt eller om det var drygt 20KA men kommer ej ihåg hur man räknar ut det. Men uteffekten skulle i alla fall kunna stämma med detta baserat på verkningsgraden, så till studioblixtar så är det säkert åtskilliga 100-tals kanske tom 1000-tals A under en sådan kort tidsrymd om ens det räcker. Skulle dock vara roligt att veta.
Re: J vs Ws?
Om mina beräkninar stämmer vilket jag dock inte är säker på så skulle en 1200ws motsvara ca 4320Kw för att lysa med konstant styrka, detta hade garanterat resulterat i att blixten antagligen förångats omedelbart i ett enormt plasma-ljus-moln-klot och tagit me sig större delen av rummet, för att inte snacka om solbrännan man fått på köpet 
Re: J vs Ws?
Haha, jo det känns som att blixtröret borde förångas rätt snabbt. Efter en urladdning på 600Ws så är blixtröret så hett att man utan vidare känner värmen från någon decimeters avstånd 
Dock så måste de ha hyffsat bra avkylning, annars skulle de väl inte klara att blixtra med 0.6 s mellanrum några längre tidsperioder?
Vad motsvarar då dessa 1200 Ws (egentligen laddar det ena huvudet ur 800 Ws och det andra 400 Ws, eftersom det är två huvuden på samma generator som delar effekten med spridningen 33/66) i laddström? Eller egentligen är det bättre att ta en annan blixt som exempel, eftersom den här blixten är batteridriven Kompaktaggregaten jag har är på 300 Ws. När ett sådant laddar upp sina kondensatorer till full effekt, vad kan man säga att laddströmmen blir? Det måste ju gå att räkna ut vad medelströmmen blir, eftersom det är känt att den laddar på 0.6 s, och att kondensatorn ska laddas med 300 J.
300 J = 300 Ws = 230 V och 1.36 A i 1 s? Fast nej, så enkelt kan det väl knappast vara...lasten lär väl vara mer reaktiv än resistiv? Sånt här fick man ju lära sig i plugget, men eftersom man aldrig tillämpar någon växelströmslära så har det blitt lite bortglömt
Dock så måste de ha hyffsat bra avkylning, annars skulle de väl inte klara att blixtra med 0.6 s mellanrum några längre tidsperioder?
Vad motsvarar då dessa 1200 Ws (egentligen laddar det ena huvudet ur 800 Ws och det andra 400 Ws, eftersom det är två huvuden på samma generator som delar effekten med spridningen 33/66) i laddström? Eller egentligen är det bättre att ta en annan blixt som exempel, eftersom den här blixten är batteridriven
Kompaktaggregaten jag har är på 300 Ws. När ett sådant laddar upp sina kondensatorer till full effekt, vad kan man säga att laddströmmen blir? Det måste ju gå att räkna ut vad medelströmmen blir, eftersom det är känt att den laddar på 0.6 s, och att kondensatorn ska laddas med 300 J.300 J = 300 Ws = 230 V och 1.36 A i 1 s? Fast nej, så enkelt kan det väl knappast vara...lasten lär väl vara mer reaktiv än resistiv? Sånt här fick man ju lära sig i plugget, men eftersom man aldrig tillämpar någon växelströmslära så har det blitt lite bortglömt
Re: J vs Ws?
Det beror ju på hur uppladningskretsen är gjord vad den har för effektfaktor. Idén stämmer ju. Ta urladdningsenergin dividerad med uppladdningstiden så får du snittuppladdningseffekten.Walle skrev: 300 J = 300 Ws = 230 V och 1.36 A i 1 s? Fast nej, så enkelt kan det väl knappast vara...lasten lär väl vara mer reaktiv än resistiv? Sånt här fick man ju lära sig i plugget, men eftersom man aldrig tillämpar någon växelströmslära så har det blitt lite bortglömt
Troligtvis så börjar nog effekten högre för att avta mot slutet om man valt en enkel krets. Men på ett elnät så är det ju inget problem. Går att dra flera tiotal ampere från en 10A-säkring under relativt (i sammanhanget) lång tid. Växelriktare kanske inte blir lika glada däremot...
Re: J vs Ws?
Jo, värme blir de så de räcker å blir över!
Olika från aggregat till aggregat, men oftast hinner rören svalna fort efter som de är så kort period de handlar om, tror de mesta är ren strålvärme från urladdningen och glas är väl ganska dålig värmeledare? men sen har ju vissa aggregat fläktkylning, dock hurvida
de är för blixtröret eller elektroniken låter jag vara osagt.
Bra fråga, vet att mina 600Ws är avsäkrade med en 10A och skulle nog tro att de är uppe och vänder där en kortare period under
uppladdningen. Hade jag haft en A-mätare som kunde spara toppvärdet så hade man kunna mätt upp, men funderar på om man köper
ett par olika säkringar och provar sig fram hur lågt man kan gå innan de smäller så har man ju en ungefär hum om de hela.
Känns nästan som de blir än vända till Kjell & Co i morgon och införskaffa en bunte säkringar för tester
Olika från aggregat till aggregat, men oftast hinner rören svalna fort efter som de är så kort period de handlar om, tror de mesta är ren strålvärme från urladdningen och glas är väl ganska dålig värmeledare? men sen har ju vissa aggregat fläktkylning, dock hurvida
de är för blixtröret eller elektroniken låter jag vara osagt.
Bra fråga, vet att mina 600Ws är avsäkrade med en 10A och skulle nog tro att de är uppe och vänder där en kortare period under
uppladdningen. Hade jag haft en A-mätare som kunde spara toppvärdet så hade man kunna mätt upp, men funderar på om man köper
ett par olika säkringar och provar sig fram hur lågt man kan gå innan de smäller så har man ju en ungefär hum om de hela.
Känns nästan som de blir än vända till Kjell & Co i morgon och införskaffa en bunte säkringar för tester
Re: J vs Ws?
men funderar på om man köper ett par olika säkringar och provar sig fram hur lågt man kan gå innan de smäller så har man ju en ungefär hum om de hela.
Inte alls som jag ser det. Säg att en säkring kanske kan hålla för 1000-tals A under kanske några 10-tals µs eller så utan att gå sönder och om kondensatorbanken säg runt 1 ms senare i princip är helt uppladdad så sjuker strömmen snabbt ner till tex 50A för att några millisekunder senare vara nere på nästan noll och allt detta utan att säkringen går. Detta var förstås bara ett exempel på principen men du förstår mitt resonemang.
En väldigt snabb (läs dyr) toppströmmätare är nog det som behövs men i brist på annat så är ett oscilloskop fullt användbart och kanske tom bättre i jämfört med vissa mätare beroende på oscilloskopet.
Dock så måste de ha hyffsat bra avkylning, annars skulle de väl inte klara att blixtra med 0.6 s mellanrum några längre tidsperioder?
Ta en helt vanlig halogenlampa till en bil tex, glaset på dessa blir mycket varmt men det håller bla pga för att det släpper även igenom en hel del av värmen från glödtråden för annars så skulle det smält eller spruckit. Det samma med blixtrören men det som inte går igenom glaset absorberas istället vilket gör att det blir vamt men inte mer än det är gjort för. Sedan finns det även glastyper av bla kvarts som inte utvidgar sig så mycket och släpper igenom stor del av IR-spektrat och håller således för kraftigare temperaturväxlingar utan att gå sönder plus att det har en hög smälttemperatur.
Inte alls som jag ser det. Säg att en säkring kanske kan hålla för 1000-tals A under kanske några 10-tals µs eller så utan att gå sönder och om kondensatorbanken säg runt 1 ms senare i princip är helt uppladdad så sjuker strömmen snabbt ner till tex 50A för att några millisekunder senare vara nere på nästan noll och allt detta utan att säkringen går. Detta var förstås bara ett exempel på principen men du förstår mitt resonemang.
En väldigt snabb (läs dyr) toppströmmätare är nog det som behövs men i brist på annat så är ett oscilloskop fullt användbart och kanske tom bättre i jämfört med vissa mätare beroende på oscilloskopet.
Dock så måste de ha hyffsat bra avkylning, annars skulle de väl inte klara att blixtra med 0.6 s mellanrum några längre tidsperioder?
Ta en helt vanlig halogenlampa till en bil tex, glaset på dessa blir mycket varmt men det håller bla pga för att det släpper även igenom en hel del av värmen från glödtråden för annars så skulle det smält eller spruckit. Det samma med blixtrören men det som inte går igenom glaset absorberas istället vilket gör att det blir vamt men inte mer än det är gjort för. Sedan finns det även glastyper av bla kvarts som inte utvidgar sig så mycket och släpper igenom stor del av IR-spektrat och håller således för kraftigare temperaturväxlingar utan att gå sönder plus att det har en hög smälttemperatur.
Re: J vs Ws?
hur ser lamporna ut runt om kring efter en avfyrning (utan hatt se själva blixten, som kan förvilla) - blinkar dom till något eller.
Den som startar kyl/frys och damsugare brukar notera att lamporna fladdrar till precis vid start.
kyl och frys kanske drar 7 - 10 ampere vid startögonblicket och en damsugare kanske uppåt 20 - 30 ampere - och det brukar synas om belysningen hänger på samma säkring/fas som vägguttagen.
energimänden är P=(C*U^2)/2 och andelen får räknas ut genom att man först räknar ut spänningen vid 200 Volt (eller vad det nu är) och därefter vid släckspänningen vid ca 50 Volt - ta energibeloppet vid 50 Volt och subtrahera den från energibeloppet vid 200 Volt och mellanskillnaden är det som hamnar i röret + lite i kondingen och ledningarna pga. resistansen där.
P= energin som kan utryckas i Wattsekund eller joule
C = kapacitansen i kondensatorbanken
U = spänningen över kondensatorbaken och energin som lagras är alltså kvadraten av spänningen genom 2
Man ser att den största delen av energin finns lagrad när spänningen är som högst och andelen energin mellan 50 -> 0 volt är ganska litet i sammanhanget.
(det är som med bil bromsa från 110 - 100 kmh ger lika mycket energi som att bromsa från 50 kmh till stillastående...)
Den som startar kyl/frys och damsugare brukar notera att lamporna fladdrar till precis vid start.
kyl och frys kanske drar 7 - 10 ampere vid startögonblicket och en damsugare kanske uppåt 20 - 30 ampere - och det brukar synas om belysningen hänger på samma säkring/fas som vägguttagen.
energimänden är P=(C*U^2)/2 och andelen får räknas ut genom att man först räknar ut spänningen vid 200 Volt (eller vad det nu är) och därefter vid släckspänningen vid ca 50 Volt - ta energibeloppet vid 50 Volt och subtrahera den från energibeloppet vid 200 Volt och mellanskillnaden är det som hamnar i röret + lite i kondingen och ledningarna pga. resistansen där.
P= energin som kan utryckas i Wattsekund eller joule
C = kapacitansen i kondensatorbanken
U = spänningen över kondensatorbaken och energin som lagras är alltså kvadraten av spänningen genom 2
Man ser att den största delen av energin finns lagrad när spänningen är som högst och andelen energin mellan 50 -> 0 volt är ganska litet i sammanhanget.
(det är som med bil bromsa från 110 - 100 kmh ger lika mycket energi som att bromsa från 50 kmh till stillastående...)
Re: J vs Ws?
Ja det är rätt saftiga mänger energi i blixtar jämfört med lampor.
Byggstrålkastare (som folk kör med som budget-studio) ger ju "ingenting" jämfört med blixt. T.o.m. vanliga kompaktblixtar ger ju mer ljus än byggstrålkastare om man använder normala slutartider. Ska man göra nån form av långtidsexponeringar funkar ju inte blixtar tyvärr.
Sen kan man ju då börja fundera över vad de använder för strålkastare när de spelar in film eller i en TV-studio. De kan ju inte använda blixtar... Det blir rätt många kW.
Byggstrålkastare (som folk kör med som budget-studio) ger ju "ingenting" jämfört med blixt. T.o.m. vanliga kompaktblixtar ger ju mer ljus än byggstrålkastare om man använder normala slutartider. Ska man göra nån form av långtidsexponeringar funkar ju inte blixtar tyvärr.
Sen kan man ju då börja fundera över vad de använder för strålkastare när de spelar in film eller i en TV-studio. De kan ju inte använda blixtar... Det blir rätt många kW.
Re: J vs Ws?
10-50kW fresnellstrålkastare är standard vid TV-inspelningar...
(10-50kW per strålkastare alltså, och massor av dom...)
(10-50kW per strålkastare alltså, och massor av dom...)
Re: J vs Ws?
fast kraven har väl sjunkit en hel del med moderna CCD-kameror, när dom har kört live vid mässor etc.så har det ofta inte varit speciellt välupplyst och man blev lite snopen när man såg monitorbilden där det upplevdes både ljusare och färgrannare än det man såg framför sig samtidigt.
när det gäller filminspelning med riktig film däremot...
när det gäller filminspelning med riktig film däremot...
