Jag skulle, mest i utbildningssyfte, vilja bygga ihop en liten toroidtraffo, som tillslut ska bli ett nätaggregat som belastat kan ge ifrån sig 3-5 volt och 200 mA eller något liknande. Det är mest som en kul grej för att se om jag kan få det att funka någorlunda. Om det dessutom visar sig vara lagom jobbigt, och bli relativt kompakt, så tycker jag det är en roligare lösning på framtida små el-projekt istället för alla fula väggvårtor.
Jag har letat runt på nätet och i forum, utan att pricka in riktigt det jag är intresserad av. Det finns väldigt informativa sidor, riktat till dom som vill ägna hela sina liv åt att lära sig allt om transformatorer, men jag är inte riktigt där än. Sen finns det andra sidor som beskriver hur någon vill bygga ihop en jättestor transformator, men där trådstartaren sedan istället övertalas till att köpa en färdig transformator. Förmodligen vettigt, men inte så kul...
Jag vill inte grotta ner mig för mycket i beräkningar osv, för jag har inga riktiga kvalitétskrav på traffon (i varje fall inte nu, inledningsvis). Men i princip så ser planen ut så här:
1. Jag köper någon ferit- eller järnpulvertoroidkärna från ELFA för det är bara där jag har hittat tomma toroidkärnor i sverige. (Järnpulver är nog egentligen lättast att använda, men det finns vad jag har förstått för- och nackdelar med båda, så det blir nog den som är billigast i "rätt" storlek.)
2. Lindar på någon isolering.
3. Lindar på kanske 100-200 varv som primärlindning.
4. Mer isolering.
5. Lindar på några varv som sekundärlindning.
6. Trycker in den i ett vägguttag och mäter hur det blev (mätningarna blir tyvärr bara med multimeter).
7. Lindar på eller av några varv från sekundärlindningen tills spänningen når en bit över 5 V.
8. Isolerar sista varvet och firar att allting gick precis som jag ville med en lussebulle.
Så ser planen ut just nu.
Det bör kanske tilläggas att det kan dröja ett tag innan jag testar, eftersom det kommer en samling tentor nu strax innan julen och dödar allt kul. Men jag tänkte att jag kunde kasta ut idén till er och höra om ni har några förslag, bortsett från att köpa färdiga saker. Den minsta dimension på koppartråd som jag tänker använda är 0,5 mm. Det borde ge en god marginal till att klara strömkraven. Dimensioner på toroidkärnan väljer jag så liten som möjligt, men så att tråden kan gå runt dom # varv som ni förhoppningsvis föreslår... Jag har förstått att kärnan är lite halvviktig den med, men om jag inte får några bättre tips här så testar jag med det jag hittar, och utgår från att det funkar om allting tillslut ger den ungefärliga effekt jag vill ha, och inte blir alltför varmt.
Okej, det blev ett långt inlägg, men det var skönt att få fly plugget ett tag, ledsen att jag har slösat bort er tid i processen. Hoppas ni har några idéer på konstruktionen, eller kanske förslag på var jag kan hitta billigare små toroidkärnor i framtiden (ELFA är bra, med dom kan ta betalt).
/Anders
Linda ihop en liten toroidtraffo..?
Okej.
Vad blir resultatet av att kärnan mättas? Är det att strömmen ökar lite lagom okontrollerat? Hur undviker man detta på bästa sätt? Större kärna har jag förstått hjälper en del, fast den vill jag ju egentligen hålla så liten som möjligt..
Vad kan man göra mer? Fler lindningsvarv borde egentligen öka på magnetfältet, så att kärnan snabbare mättas, eller är jag fel ute? Går det (gärna på något lätt och lagom säkert sätt där man inte behöver oscilloskop) att testa när kärnan mättas på äldre små toroider som jag har liggandes här hemma?
Vad blir resultatet av att kärnan mättas? Är det att strömmen ökar lite lagom okontrollerat? Hur undviker man detta på bästa sätt? Större kärna har jag förstått hjälper en del, fast den vill jag ju egentligen hålla så liten som möjligt..
Vad kan man göra mer? Fler lindningsvarv borde egentligen öka på magnetfältet, så att kärnan snabbare mättas, eller är jag fel ute? Går det (gärna på något lätt och lagom säkert sätt där man inte behöver oscilloskop) att testa när kärnan mättas på äldre små toroider som jag har liggandes här hemma?
Dimensioneringen av lindningar överlåter jag åt andra, men det är YTTERST VIKTIGT att du ser till att isolationen mellan primär och sekundär är tillräckligt bra.
Den måste tåla 3000 V i 60 sekunder för att räknas som förstärkt isolation. Kyrpavståndet genom överlappningen måste vara minst 3 mm överallt (gärna mer, eftersom du inte kommer kunna linda varje varv kontrollerat).
Dessutom måste man tänka på att ledningarna till primären passerar genom sekundären, så det måste sitta isolerslang på dem.
Den måste tåla 3000 V i 60 sekunder för att räknas som förstärkt isolation. Kyrpavståndet genom överlappningen måste vara minst 3 mm överallt (gärna mer, eftersom du inte kommer kunna linda varje varv kontrollerat).
Dessutom måste man tänka på att ledningarna till primären passerar genom sekundären, så det måste sitta isolerslang på dem.
Okej, då får jag kika mer på isoleringen. Jag tänkte mig någon kombination av sönderklippt isolerslang och eltejp om jag inte kommer på något bättre. Jag virade upp en EI-traffo från samma slaktade pc-agg som jag tog toroid-kärnorna från, och där var isoleringen bara 3 varv med tejp mellan lindningarna.. Fast det var ju inte direkt kopplat till väggen heller förstås.
Toroidkärnorna från pc-agget är nog inte tänkt att sitta i en traffo egentligen, dom har en innerdiameter på ca 14 mm. Kan det räcka för det jag hade tänkt använda dom till? Jag räknade lite på lindningsvolymen för totalt ca 250 varv, och jag kan få dit både lindning och isolering, fast det blir nog tajt.
Toroidkärnorna från pc-agget är nog inte tänkt att sitta i en traffo egentligen, dom har en innerdiameter på ca 14 mm. Kan det räcka för det jag hade tänkt använda dom till? Jag räknade lite på lindningsvolymen för totalt ca 250 varv, och jag kan få dit både lindning och isolering, fast det blir nog tajt.
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 15898
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
transformatorkärnor i pc aggregat är ferriter, så de mättas vid betydligt lägre
flödestäthet (0,25 Tesla ca) än för en vanligt toroidtrafo som är byggd av järnplåt (1,5Tesla ca)
därför behöver du betydligt flera varv.
Att göra detta utan beräkningar, glöm det. Du måste titta på krypavstånd mm.
Eller så lindar du sekundärlindningnen av kabel som är isolerad så pass väl att den tål 3000V AC enligt tidigare inlägg. Då räcker det att du isolerar hela paketet...
jag förstår att du vill lära dig, men samtidigt är det en stor fråga Varför bygga något som finns billigt, misslyckande kan få allvarliga konsekvenser (brand, dödsfall, skadad utrustning mm) ?
läs på teorin och nöj dig med det tycker jag.
eller linda om sekundären på valfri trafo istället. det är betydligt lättare (inte rent praktiskt)
flödestäthet (0,25 Tesla ca) än för en vanligt toroidtrafo som är byggd av järnplåt (1,5Tesla ca)
därför behöver du betydligt flera varv.
Att göra detta utan beräkningar, glöm det. Du måste titta på krypavstånd mm.
Eller så lindar du sekundärlindningnen av kabel som är isolerad så pass väl att den tål 3000V AC enligt tidigare inlägg. Då räcker det att du isolerar hela paketet...
jag förstår att du vill lära dig, men samtidigt är det en stor fråga Varför bygga något som finns billigt, misslyckande kan få allvarliga konsekvenser (brand, dödsfall, skadad utrustning mm) ?
läs på teorin och nöj dig med det tycker jag.
eller linda om sekundären på valfri trafo istället. det är betydligt lättare (inte rent praktiskt)
Att linda sekundärlindningen med välisolerade trådar är en bra idé. Det verkar som om det ligger något i det ni säger, att det krävs mer teori än jag hoppades, men det betyder ju bara att det är lite svårare än jag först trodde, och att det kommer ta lite mer tid.. Det värsta som kan hända om man är lite försiktig är väl att det går en säkring eller att det kanske tom (om jag verkligen gör bort mig) börjar brinna lite, men det är ju knappast något problem. Det är ju inte så att jag sätter in den nylindade traffon i väggen och sen åker iväg på skidsemester.
Jag tänker som sagt göra detta mest för att prova, och se hur det blir. Annars är det klart att det är lättare att köpa färdiga saker, eller linda om en. Men det är ju inte riktigt det som är målet.
Såg att ELFA hade toroidkärnor av järnpulver med 1,5 T, så då kanske det är bra att i varje fall utgå ifrån en sån.
Jag tänker som sagt göra detta mest för att prova, och se hur det blir. Annars är det klart att det är lättare att köpa färdiga saker, eller linda om en. Men det är ju inte riktigt det som är målet.
Såg att ELFA hade toroidkärnor av järnpulver med 1,5 T, så då kanske det är bra att i varje fall utgå ifrån en sån.
Om du skall exprimentera med trafo och 50 Hz växelström så tycker jag att du börja med att linda 1:1 trafo och mata den från en 12 Volt riktig trafo av lite större strömstyrka eller i värsta fallet billaddartrafo där man har tagit bort likriktarbryggan men ändå behåller säkringar etc. i lågspänningsslingan.
detta för att lära dig att dimensionera din trafo när det gäller kärnstorlek, hur många varv - tomgångström och värmebildning vid tänkt märklast etc.
Kort sagt du får gå igenom en ganska stor del av ellärans teori innan du får till det där med hyffsad koll på hur det fungerar!
gör det inte med 230-trafo direkt utan gör det med 12 Volt växelström - så fort du är över 30 - 40 Volt i någon ända så kommer hela säkerhetsapekten in med allt vad det innebär.
en variant för att göra det halvvägs är att man använder befintlig toroidtrafo där man inte rör befintliga 230-sidans lindning med isolering och bara lindar sin sekundärlindning med den ström och spänning man önskar - och så länge man inte överstiger trafons VA-klassning i effektuttag
En ellära formelsamling är synnerligen bra och viktigt att skaffa sig om du skall ge dig på det här, och en bra elläralärobok också - även om en trafo till synes bara består av två spolar och en järnkärna så är det mycket som måste vara rättdimensionerat innan en sådan fungerar bra och inte överhettas.
detta för att lära dig att dimensionera din trafo när det gäller kärnstorlek, hur många varv - tomgångström och värmebildning vid tänkt märklast etc.
Kort sagt du får gå igenom en ganska stor del av ellärans teori innan du får till det där med hyffsad koll på hur det fungerar!
gör det inte med 230-trafo direkt utan gör det med 12 Volt växelström - så fort du är över 30 - 40 Volt i någon ända så kommer hela säkerhetsapekten in med allt vad det innebär.
en variant för att göra det halvvägs är att man använder befintlig toroidtrafo där man inte rör befintliga 230-sidans lindning med isolering och bara lindar sin sekundärlindning med den ström och spänning man önskar - och så länge man inte överstiger trafons VA-klassning i effektuttag
En ellära formelsamling är synnerligen bra och viktigt att skaffa sig om du skall ge dig på det här, och en bra elläralärobok också - även om en trafo till synes bara består av två spolar och en järnkärna så är det mycket som måste vara rättdimensionerat innan en sådan fungerar bra och inte överhettas.
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34930
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Dessutom måste man var mycket noggrann när man lindar sin toroidtrafo. Det kan synas vettigt att linda varven efter varandra, men en professionellt lindad trafo lindas så att det läggs på ett antal varv "framåt" och sedan lindas ett antal färre varv "bakåt" och så vidare. En av vinsterna är att man undviker att hamna i en situation där man lindar första och sista varven direkt på varandra där man t ex har nätspänning.
Vidare är en toroidtrafo ganska snäll mot omgivningen (låga läckfält), men en illa lindad trafo skickar ut mer skräp i atmosfären än en skaplig EI-trafo.
Vidare är en toroidtrafo ganska snäll mot omgivningen (låga läckfält), men en illa lindad trafo skickar ut mer skräp i atmosfären än en skaplig EI-trafo.
Bra idé att börja testa att koppla upp sig mot en färdiglindad traffo, det kommer jag definitivt att göra. Som ni säger så kan man ju ta en transformator där primärspänningen är färdiglindad. Men det är lite det som stör mig också. Uppenbarligen finns det ju för en viss kärna ett visst antal varv av en viss dimension på tråd som gör att primärspänningsdelen av traffon är "avklarad". Vi har ju en ganska vanlig växelspänning i våra ledningar i Sverige, och ändå har jag inte lyckats hitta något färdigt kokboksexempel som säger att med kärna X bör primärlindningen ha Y varv av en Z mm tjock koppartråd. Det är väl både positivt och negativt för min del, eftersom jag vill testa detta för att lära mig, och inte bara för att få det gjort. Men eftersom man kan få samma primärlindade traffo att fungera med flera olika utgångsspänningar så tycker jag att det är lite underligt att det inte finns mer tydlig info om det. Alternativt så har alla andra kommit på att det är en dålig idé att linda själv.
En av anledningarna att jag inte utgår från en färdiglindad traffo är att dom flesta är större än jag vill ha dom, och dimensionerade för mycket större laster. Jag skrev i första posten att jag ville ha ungefär 3-5 V och 200 mA, men det var mest för att trolla fram tänkta värden. Jag har ingen plan för vad transformatorn egentligen ska användas till, så värdena är i nuläget inte så viktiga. Det är den andra anledningen till att jag inte lindar om en färdig transformator, för det gör man väl egentligen för att få sin traffo att ge ett tänkt ut-värde på spänningen, och för tillfället är utvärdet inte helt viktigt för mig. Den sista anledningen jag kommer på nu är att det är roligare om jag kan lyckas någorlunda efter att ha börjat från noll, eller noll-komma-tre, eller var jag nu hamnar tillslut..
Vad det gäller teorin så råkade jag se att en av tentorna som jag egentligen ska skriva innan jul råkar handla om bland annat ganska precis det här jag försöker åstadkomma. Så böcker i ämnet har jag, däremot har jag inte haft tid och hjärna att titta i dom ännu.
En av anledningarna att jag inte utgår från en färdiglindad traffo är att dom flesta är större än jag vill ha dom, och dimensionerade för mycket större laster. Jag skrev i första posten att jag ville ha ungefär 3-5 V och 200 mA, men det var mest för att trolla fram tänkta värden. Jag har ingen plan för vad transformatorn egentligen ska användas till, så värdena är i nuläget inte så viktiga. Det är den andra anledningen till att jag inte lindar om en färdig transformator, för det gör man väl egentligen för att få sin traffo att ge ett tänkt ut-värde på spänningen, och för tillfället är utvärdet inte helt viktigt för mig. Den sista anledningen jag kommer på nu är att det är roligare om jag kan lyckas någorlunda efter att ha börjat från noll, eller noll-komma-tre, eller var jag nu hamnar tillslut..
Vad det gäller teorin så råkade jag se att en av tentorna som jag egentligen ska skriva innan jul råkar handla om bland annat ganska precis det här jag försöker åstadkomma. Så böcker i ämnet har jag, däremot har jag inte haft tid och hjärna att titta i dom ännu.
Att det inte finns något sånt kokboksexempel som du vill ha beror helt enkelt på att det inte är så lätt. Jag har kommit fram till att transformatorkonstruktion är en av de grejer inom elektronikkonstruktion som jag nog aldrig kommer orka lära mig eftersom det är så mycket enklare att beställa en färdig trafo av de som redan kan det där.
Du kan inte bara titta på primärspänningen utan måste även titta på lasten. Det är också skillnad på om du vill ha en transformator som har liten tomgångsström eller om du vill ha en som klarar att ge hög utström. Det räcker inte med att ändra på sekundärlindningen för att påverka de egenskaperna. Det är ju t.o.m. så att valet av kärna är en del av konstruktionen, allt hänger ihop.
Du kan inte bara titta på primärspänningen utan måste även titta på lasten. Det är också skillnad på om du vill ha en transformator som har liten tomgångsström eller om du vill ha en som klarar att ge hög utström. Det räcker inte med att ändra på sekundärlindningen för att påverka de egenskaperna. Det är ju t.o.m. så att valet av kärna är en del av konstruktionen, allt hänger ihop.
-
Mindmapper
- Inlägg: 7106
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Förr när man lindade plåttrafos fanns det formler och diagram som var enkla att använda för att få det att fungera. Det var 50Hz som gällde. Det var också enkelt att linda på ett antal hundra varv. Att göra en egen lindningsmaskin var "lätt som en plätt".
Med toroider idag har du så mycket mera material och frekvenser att bara material identifieringen ställer till problem. Att sedan linda på ett antal hundra varv med mycket möda. Att sedan konstatera att något inte stämde, är naturligtvis lärorikt. Frågan är bara om det inte finns bättre saker att lägga tid på i elektronikens underbara värld.
Jag tror jag skulle börja med att konstuera en lindningsmaskin för toroider, eftersom jag tycker det är så otroligt tråkigt att linda för hand. Dessutom brukar någon komma och störa, så att man tappar räkningen på varven.
Med toroider idag har du så mycket mera material och frekvenser att bara material identifieringen ställer till problem. Att sedan linda på ett antal hundra varv med mycket möda. Att sedan konstatera att något inte stämde, är naturligtvis lärorikt. Frågan är bara om det inte finns bättre saker att lägga tid på i elektronikens underbara värld.
Jag tror jag skulle börja med att konstuera en lindningsmaskin för toroider, eftersom jag tycker det är så otroligt tråkigt att linda för hand. Dessutom brukar någon komma och störa, så att man tappar räkningen på varven.
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34930
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Börja med en EI-kärnetrafo! Du kan köpa en byggsatstrafo från http://www.svebry.se där primären är lindad redan och där du lindar sekundären efter eget huvud. Dessutom är primär och sekundärlindningarna åtskilda vilket gör det hela mycket säkrare.
En annan firma som säljer byggsatstrafo är http://livinginthepast-audioweb.co.uk/xformer.html.
En annan firma som säljer byggsatstrafo är http://livinginthepast-audioweb.co.uk/xformer.html.
