Har läst här en längre tid. Har inte behövt regga mig förräns nu då jag har en fråga.
Ni verkar sjukt kunniga och mycket här är rena grekiskan för mig. Dock intressant att läsa.
Nu till min fråga. Jag har en inverter/omvandlare. Billigare modell.
Den fixar 300W. Nu undrar jag lite om hur man kan räkna ut hur länge ett bilbatteri bör kunna driva omvandlaren. Låt oss säga 55 Ah. Jag förstår att det beror på hur mycket produkten som kopplas in i invertern drar också. Finns det någon fin formel man kan använda? Jag har en multimeter men jag har aldrig lärt mig hur man använder den så behöver jag den till något så berätta gärna vad och hur jag ska göra.
Såhär är det: Ett batteri kan ha 55Ah... men det anges vid en ström som drar ut det på 10 timmer. Drar man "hårdare" sjunker Ah-värdet, drar man mindre stiger det istället. I USA anges det Ah-värde enl. en ström som drar ut batteriet på 24 timmer, alltså är deras batterier "större" än våra... fast bara på låtsas.
Sedan var det invertern, den har en verkningsgrad som beror dels på hur bra den är konstruerat och dels på belastningen.
Men bara för att förklara hur man BORDE kunna räkna om allt var fasta tal:
Vi låtsas att invertern har en verkningsgrad på 80% och att batteriet verkligen har 55Ah "oavsett väder".
Batteriet har då 12V * 55Ah = 660Wh i sig.
Invertern har 80% effektivitet, kvar blir då (660Wh * 0,80 =) 528Wh.
Dessa 528 Wh kan du sedan belasta, vi tar en 60W glödlampa som alltså kan köra i (528Wh/60W =) 8,8 timmer (= 8:48:00)
Med max. belastning kan man då köra (528Wh/300W =) 1,76 timmer (= 1:45:36)
Men detta är alltså bara teori, fakta beror på ovanstående faktorer som kan vara svåra att sia om.
Batterier som tåler att djupurladdas brukar anges /5h inte 10h.
Förväxla dock inte dessa batterier med t ex ett startbatteri som inte ska djupurladdas (såvida man inte vill förstöra det på kort tid).
De som tål att "djupurladdas" tål inte heller att bottnas. Hur mycket skiljer vet jag inte. Min växelriktare varnar vid 11,5V och stänger av vid 10,5V tror jag. Längre ner ska man inte ladda ur ett blybatteri oavsett typ.
Finns en faktor som kallar peikerts effekt som pga kemiska trögheter och vandringstider för kemikalier mellan och inne i plattorna i batteriet gör att man får ut mindre kapacitet ju mer ström man tar ut.
kortfattat så kan man säga att urladdningstid på ca 1 timme så kan man bara få ut 50% av Ah-talet ur en blybatteri. det är därför man starta ur en billbatteri tills startmotorn inte rör sig, och sedan efter ett några timmars vila har man förvånansvärt många startförsök på sig igen utan att man har laddat batteriet.
Inverterns egenförbrukning på tomgång är ganska viktig faktor för det totala drifttiden - Dom brukar ligga mellan 200 - 500 mA för typ 300 Watt inverter. Vilken lasttyp som kopplas in har också betydelse, speciellt för fyrkantomvandlaren. Tex. att koppla en 15 Watt energisparlampa så tar inverten lika mycket energi för sin egen del som energisparlampan, medans kopplar man in mot en 15W glödlampa så drar inverten sin tomgångseffekt (typ 2-6 Watt) plus vad glödlampan drar..
Sinusinverter brukar i regel dra mera tomgångsström helt olastat gentemot fyrkantomvandlarna (sk. modifierad sinus) - men verkan blir omvänd när man kopplar in utrustning med stora kapacitiva ingångsfilter såsom de flesta grejorna med switchade omvandlare i inklusive enegisparlampor.
En sinusomvandlare med en 15W energisparlampa drar mindre med ström totalt än vad en fyrkantomvandlare med 15 Watt energisparlampa drar totalt... - i allafall är det så med mina omvandlare...
En sak till är att fyrkantomvandlare är svår att filtrera för bättre strömkvalitet (mer sinusform) med passiva filter om man har bekymmer med matning mot tex TV eller annan utrustning med switchade omvandlare i sig... ( typ 800W inverter som går varm eller vägra starta trots löjligt liten last som TV:n som drar 50 Watt , laptopen eller slår av sig termiskt med bara 4 st energisparlampor inkopplade...)
Hur fasen man än gör med induktiva och/eller kapacitiva filter för att filtrera fyrkantvågen så får man en massa reaktiv effekt genom fyrkantvåg-invertern (induktanser) eller rejäla strömspikar vid varje omslag (kapacitiv ingång) som gör att det blir stor värmeutveckling i invertern och verkningsgraden sjunker drastiskt - samt att man upptäcker att man kanske bara kan köra typ 400 Watt på en 800 Watt inverter innan överhettning - så länge det inte är en värmeplatta eller glödlampa typ - det är bara först då man kan nyttja inverterns fulla kapacitet.
...
Mitt förslag är att man löser belysningen med vita lysdioder (med tillhörande switchad omvandlare) och 12-volt matning, just för att belysning är igång under lång tid - en mindre 300 Watt sinusiverter till 'känslig/krånglig' utrustning som laptop/tv/stereo och en större fyrkanvåg-inverter för resten av 230V-prylarna typ glödlampor, hårtänger, lödkolv, kaffebryggaren (om invertern > 800 Watt) etc.
