Hur fungerar switchade aggregat?
Hur fungerar switchade aggregat?
Hur fungerar switchade nätaggregat? Nån som har nån ritning? Det jag har hört att man på något sätt styckar sönder likspänningen till växelspänning med kondensatorer och sen transformerar spänningen till lämplig spänning och sen likriktar och glättar men hur ser det ut egentligen
I vissa fall höjer man väl även frekvensen också? Vad skall det vara bra för?
Skulle va intressant att veta 
Jag är ingen expert men man använder i.a.f. transistorer (MOSFET eller IGBT tror jag är vanligast) för att stycka likspänningen. Den här delen av nätaggregatet är väldigt lik vanlig PWM (pulsbreddsmodulering), men sen kommer diverse passiva komponenter som jag inte har så bra koll på.
När du pratar om att höja frekvensen så tänker du nog på växelriktare. Här ändras PWM-pulsbredden i omvandlaren hela tiden så att utspänningen liknar en sinusvåg. Man kan alltså bestämma sinusvågens frekvens fritt och det använder man för t.ex. varvtalsreglering av trefasmotorer.
Arvid
När du pratar om att höja frekvensen så tänker du nog på växelriktare. Här ändras PWM-pulsbredden i omvandlaren hela tiden så att utspänningen liknar en sinusvåg. Man kan alltså bestämma sinusvågens frekvens fritt och det använder man för t.ex. varvtalsreglering av trefasmotorer.
Arvid
-
Magnus Pihl
- Inlägg: 401
- Blev medlem: 6 maj 2004, 12:22:36
- Ort: Stockholm
Switchade nätdelar har mycket lägre vikt än vanliga eftersom man använder ferrit istället för järn. Ferrit klarar högre frekvenser, vilket gör att transformatorkärnan kan bli mindre och lättare. 15k till 1MHz switchar man vanligen.
Principförklaring:
Man likriktar och glättar först 230V. Sedan låter man en PWM-styrd frekvens koppla in 230V i primärlindningen via en switchtransistor (FET). På sekundärlidningen likriktar man spänningen igen och återkopplar till switchregluatorn för att få en jämn spänning oberoende av last. Dessutom använder man filter och snubbers för att inte föra ut switchfrekvensen på 230V ledningen. Man använder PFC (power factor correction) för att inte få ojämn belastning på nätet.
I verkligheten finns det många olika varianter och det är lite krångligare än vad det låter. Det är väldigt noga att räkna på glälttningskondensator och frekvens, duty-cycle m.m. Med högre frekvens blir den dessutom farlig. Man kan få 230V i sig genom att ta på bara en punkt, p.ga att man kopplar in fyrkantsvåg i primärlindningen (jmfr. vanlig transformator 50Hz sinus) p.ga. kapacitiv koppling. Det är m.a.o. inte lätt att göra en smpsu.
Du hittar med info på http://www.powerdesigners.com/ eller i boken Swithcing power supply design (säljs av ELFA).
Principförklaring:
Man likriktar och glättar först 230V. Sedan låter man en PWM-styrd frekvens koppla in 230V i primärlindningen via en switchtransistor (FET). På sekundärlidningen likriktar man spänningen igen och återkopplar till switchregluatorn för att få en jämn spänning oberoende av last. Dessutom använder man filter och snubbers för att inte föra ut switchfrekvensen på 230V ledningen. Man använder PFC (power factor correction) för att inte få ojämn belastning på nätet.
I verkligheten finns det många olika varianter och det är lite krångligare än vad det låter. Det är väldigt noga att räkna på glälttningskondensator och frekvens, duty-cycle m.m. Med högre frekvens blir den dessutom farlig. Man kan få 230V i sig genom att ta på bara en punkt, p.ga att man kopplar in fyrkantsvåg i primärlindningen (jmfr. vanlig transformator 50Hz sinus) p.ga. kapacitiv koppling. Det är m.a.o. inte lätt att göra en smpsu.
Du hittar med info på http://www.powerdesigners.com/ eller i boken Swithcing power supply design (säljs av ELFA).
- EagleSpirit
- Inlägg: 1288
- Blev medlem: 27 maj 2003, 23:15:48
- Ort: Västerås
- Kontakt:
nu kommer jag inte riktigt ihåg hur det funkar men det finns en optimal spänning in på en transformator för att få så låga förluster som möjligt. Denna gräns är beroende av frekvensen och "tydligen" ska formeln se ut såhär: Uin = N * Btopp/2^0,5*A*2*pi*f. N är alltså antalet varv, Btopp är kärnans magnetiseringsförmåga (vad heter det?), A är arean och f är frekvensen. Vet inte riktigt hur det fungerar riktigt längre men man kan iaf sänka antalet varv och arean om man ökar frekvensen. Enkel matematik. 50hz är ju ganska låg frekvens så man hackar upp det till relativt höga frekvenser som magnus pihl sa men man får fortfarande samma optimala spänning ut, vilket gör transformatorerna mycket mindre.
-
Magnus Pihl
- Inlägg: 401
- Blev medlem: 6 maj 2004, 12:22:36
- Ort: Stockholm
B är flödestäthet (mäts i tesla)
När man bestämt vilket typ av material (3F3... m.fl.) och typ av kärma (E, EI, toroid m.fl.) så kan man kolla i databladet på flödestätheten, s.k. hysterreskurvan. Man ska ligga med marginal mot toppen/botten och inte glömma bort att den förändras vid hög temperatur (då kärnan blir varm). Det är lite jobbigt att räkna på switchade nätaggregat, för det är mycket att ta hänsyn till. Med hög frekvens får man små transformatorkärnor, men man får högre förluster och problem med EMC.... Det går inte att göra den både billig, liten, bra emc, liten värmeuteckling och låga förluster, tyvärr...
När man bestämt vilket typ av material (3F3... m.fl.) och typ av kärma (E, EI, toroid m.fl.) så kan man kolla i databladet på flödestätheten, s.k. hysterreskurvan. Man ska ligga med marginal mot toppen/botten och inte glömma bort att den förändras vid hög temperatur (då kärnan blir varm). Det är lite jobbigt att räkna på switchade nätaggregat, för det är mycket att ta hänsyn till. Med hög frekvens får man små transformatorkärnor, men man får högre förluster och problem med EMC.... Det går inte att göra den både billig, liten, bra emc, liten värmeuteckling och låga förluster, tyvärr...
-
Magnus Pihl
- Inlägg: 401
- Blev medlem: 6 maj 2004, 12:22:36
- Ort: Stockholm
Jag vet inte om jag är ute och cyklar men har för mig att det finns switchade nätagg som enkelt beskrivet bygger på komparator principen dvs att utspänningen hela tiden jämförs med en referensspänning. Tack vare detta skapas en fyrkantsvåg typ PWM med väldigt hög frekvens denna signal filtreras och ut kommer en likspänning!
-
Magnus Pihl
- Inlägg: 401
- Blev medlem: 6 maj 2004, 12:22:36
- Ort: Stockholm
Fritzell, jag vet inte om du syftar på primär eller sekundärspänningen. Inspänningen (prim) likriktar och glättar man ju. Vill man ha en sinusformad utspänning så får man sköta det med PWM som styrs av en sinusgenerator t.ex.
In och utgång har skilda 0V referenser (dock en liten kondensator emellan).
In och utgång har skilda 0V referenser (dock en liten kondensator emellan).
-
Sigge Sinusspänning
- Inlägg: 164
- Blev medlem: 10 juli 2004, 11:38:50
- Ort: Linköping
-
Magnus Pihl
- Inlägg: 401
- Blev medlem: 6 maj 2004, 12:22:36
- Ort: Stockholm
EMC (elektromagnetisk kompatibilitet) är det man vill ha. EMI är motsvarigheten (elektromagnetisk interferens). EMI är alltså störningar. T.ex. en mobiltelefon som dutteliduttar i radion, en krockkudde som utlöses av radar, en borrmaskin som förstör bilden på teven....e.tc...
Uppnår man EMC får man CE-märka sin produkt. Alla apparater som "tas i bruk" måste uppfylla EMC. Gäller alltså hemmabyggen också om man ska vara petig....
Uppnår man EMC får man CE-märka sin produkt. Alla apparater som "tas i bruk" måste uppfylla EMC. Gäller alltså hemmabyggen också om man ska vara petig....
