Håller på och kollar på RF-moduler. En del är av typen RF-modem och en del bara RF och sedan har vi zigbee.
Hur som helst funderar jag på hur jag ska kunna jämföra dem rättvist. En del anger sin hastighet i kHz en annan i kbps och en tredje baud.
Hur sak jag kunna jämföra dem?
Överföringshastigheter
Men vänta nu, rent teoretiskt så kan man ju överföra flera bitar per baud om man vill och tekniken tillåter. Utan att veta vilka RF-moduler det är så är det väl svårt att säga att det bara är en bit per baud som gäller? Fast jag ska villigt erkänna att jag inte har några praktiska erfarenheter av RF-moduler på det här planet.
> Då är alltså baud samma sak som bps?
Nej, inte alls !
Baud är hastigheten på de elektriska förrändringarna på "linjen".
D.v.s hur ofta som linjen ändrar "läge".
bps är den överförda informationsmängden, mätt i "digitalt mått".
Ta t.ex en linje där spänningen på linjen kan ha 4 olika nivåer.
D.v.s att varje nivå har 2 bitars information. Om linjen ändrar
nivå 100 gånger per sekund så använder man alltså 100 baud.
Däremot så överförs naturligtsvis 200 bps.
I moderna 56K modem har man en mer komplex kodning av
signalen så där är skillnaden mellan baud och bps större.
I olika självklockande format eller där man har annan overhead-
information kan det vara tvärtom, d.v.s att den överförda bps är
lägre en baud-raten på linjen.
Nej, inte alls !
Baud är hastigheten på de elektriska förrändringarna på "linjen".
D.v.s hur ofta som linjen ändrar "läge".
bps är den överförda informationsmängden, mätt i "digitalt mått".
Ta t.ex en linje där spänningen på linjen kan ha 4 olika nivåer.
D.v.s att varje nivå har 2 bitars information. Om linjen ändrar
nivå 100 gånger per sekund så använder man alltså 100 baud.
Däremot så överförs naturligtsvis 200 bps.
I moderna 56K modem har man en mer komplex kodning av
signalen så där är skillnaden mellan baud och bps större.
I olika självklockande format eller där man har annan overhead-
information kan det vara tvärtom, d.v.s att den överförda bps är
lägre en baud-raten på linjen.
Det står still... Ska försöka räkna ut genomsnittlig strömförbrukning om man sänder och mottar 10byte data och sedan lägger sig i standby i 1 min. För enkelheten så drar den lika mycket för att både sända och ta emot, 15mA och 1uA vid standby.
Om jag har en överföringshastighet på 40kbps => 5kB/s => 20byte tar 4mS. Då drar kretsen alltså 10mA i 4mS och restrerande 59,9996 sekunder drar den 1uA. Snittet borde alltså bli (10*0.004+0,001*59,9996)/60 vilket blir ca 2uA.
Vad har jag missat? För om den drar ca 2uA i snitt så får jag högre förlust i spänningsregulatorn än vad jag får av att sända. Dvs strömmen det tar att sända är försummande liten.
Även om jag dubblar sändningstiden för att räkna tiden att gå från standby till att sända såhamnar jag bara på ynka 3uA.
Om jag har en överföringshastighet på 40kbps => 5kB/s => 20byte tar 4mS. Då drar kretsen alltså 10mA i 4mS och restrerande 59,9996 sekunder drar den 1uA. Snittet borde alltså bli (10*0.004+0,001*59,9996)/60 vilket blir ca 2uA.
Vad har jag missat? För om den drar ca 2uA i snitt så får jag högre förlust i spänningsregulatorn än vad jag får av att sända. Dvs strömmen det tar att sända är försummande liten.
Även om jag dubblar sändningstiden för att räkna tiden att gå från standby till att sända såhamnar jag bara på ynka 3uA.
Tycker att det inte skulle dra så lite att sända jämfört mot den bästa spänningsregulatorn jag hittade som hade en förbrukning på 35uA.
"kostar" det 4uA att sända samtidigt som man har en spänningsregulator som som ser till att spänningen håller såg på 3.3V som drar 35uA så blir ju förbrukningen att sända nästan försvinnande liten.,
Kanske finns bättre spänningsregulatorer. Tänkte mata kretsen med 3.3V och spänningskällan kommer vara batterier.
Finns det någon bättre spänningsregulator eller lösning på att mata kretsarna med stabil 3.3V som inte förbrukar lika mycket som MAX604 jag har tittat på?
"kostar" det 4uA att sända samtidigt som man har en spänningsregulator som som ser till att spänningen håller såg på 3.3V som drar 35uA så blir ju förbrukningen att sända nästan försvinnande liten.,
Kanske finns bättre spänningsregulatorer. Tänkte mata kretsen med 3.3V och spänningskällan kommer vara batterier.
Finns det någon bättre spänningsregulator eller lösning på att mata kretsarna med stabil 3.3V som inte förbrukar lika mycket som MAX604 jag har tittat på?
> om inte förbrukar lika mycket som MAX604 jag har tittat på?
Lika "mycket" ?
35uA är väl inte speciellt "mycket"...
De LDO 3.3V stabbar som jag har ligger på 150uA...
Men vad är problemet ?
Klarar inte batterierna dina krav på tid mellan batteribyte/laddning ?
Vad får du för livslängd med den lösning du har ?
Eller försöker du lösa ett problem sin inte finns ?
> Tycker att det inte skulle dra så lite att sända...
Lägg på en extra last så att du får upp förbrukningen lite...
Lika "mycket" ?
35uA är väl inte speciellt "mycket"...
De LDO 3.3V stabbar som jag har ligger på 150uA...
Men vad är problemet ?
Klarar inte batterierna dina krav på tid mellan batteribyte/laddning ?
Vad får du för livslängd med den lösning du har ?
Eller försöker du lösa ett problem sin inte finns ?
> Tycker att det inte skulle dra så lite att sända...
Lägg på en extra last så att du får upp förbrukningen lite...
Håller på och stirrar mig blint på olika RF-moduler för att få en så strömsnål lösning som möjligt när det igentligen handlar mer om vilken spänningsregulator jag väljer.,
Jag har äntligen börjat med mitt exjobb där jag ska göra en trådlösbrygga för 1-wire moduler som temperatursensorer i första hand.
De behöver inte läsas av särskillt ofta, så en gång per min borde räcka.
Som ni förstår så tänkte jag bygga allt från scratch eftersom något liknande inte finns för 1-wire.
Om vi går över till nästa fundering nu efter att jag har konstaterat att det är inte RF-modulen som kommer dra kräm utan spänningsregulatorn.
Vilken lösning ska man köra på spänningsregulator? Finns ju step-up varianter och low-drop regulatorer tex. Step-up har rätt mycket förlust ha jag för mig. Vilken lösning är bäst?
Får minst förlust om jag kopplar kretsarna direkt till batteriet men det fungerar ju bara den tiden som batteret orkar leverera rätt spänning och risk för polvändning mm finns. Så vad ska jag välja?
Jag har äntligen börjat med mitt exjobb där jag ska göra en trådlösbrygga för 1-wire moduler som temperatursensorer i första hand.
De behöver inte läsas av särskillt ofta, så en gång per min borde räcka.
Som ni förstår så tänkte jag bygga allt från scratch eftersom något liknande inte finns för 1-wire.
Om vi går över till nästa fundering nu efter att jag har konstaterat att det är inte RF-modulen som kommer dra kräm utan spänningsregulatorn.
Vilken lösning ska man köra på spänningsregulator? Finns ju step-up varianter och low-drop regulatorer tex. Step-up har rätt mycket förlust ha jag för mig. Vilken lösning är bäst?
Får minst förlust om jag kopplar kretsarna direkt till batteriet men det fungerar ju bara den tiden som batteret orkar leverera rätt spänning och risk för polvändning mm finns. Så vad ska jag välja?
Ska jag stänga av spänningsregulatorn också?
Vet inte om man tjänar mest på att gå i standby eller stänga av helt. Vad ska man ha för återställningstimer då?
Bygget kommer bestå av en PIC, RF-modul, 1-wire kretsoch sedan någon batteriövervakningsmodul som kan meddela om batteriet håller på att ta slut.
Vet inte om man tjänar mest på att gå i standby eller stänga av helt. Vad ska man ha för återställningstimer då?
Bygget kommer bestå av en PIC, RF-modul, 1-wire kretsoch sedan någon batteriövervakningsmodul som kan meddela om batteriet håller på att ta slut.
Jag gjorde ett system där en CMOS logik-krets styrde av/på och det fungerade kanonbra.
Säg att du har en 4538 som du kan trigga från PIC'en, när den är triggad stänger den av en P-MOSFET som annars matar regulatorn.
Enheten slås på, PIC'en startar, gör sin konvertering, skickar datan och triggar timern vilket får allt att självdö i ca: 60 sek. Då kläms strömmen på igen och allt utförs igen.
4538'an matas direkt från batteriet via en diod.
Säg att du har en 4538 som du kan trigga från PIC'en, när den är triggad stänger den av en P-MOSFET som annars matar regulatorn.
Enheten slås på, PIC'en startar, gör sin konvertering, skickar datan och triggar timern vilket får allt att självdö i ca: 60 sek. Då kläms strömmen på igen och allt utförs igen.
4538'an matas direkt från batteriet via en diod.
