Mäta/registrera nederbörd?
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26571
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Mäta/registrera nederbörd?
Mätare som registrerar hur mycket det regnat är ju inga problem, men hur gör man om man vill registrera om det regnar eller inte?
Några idéer?
Några idéer?
Det beror väl på _hur_ momentan du vill ha den. Vad jag menar är att det går ju naturligtvis att göra med en regnmängdmätare, bara att det tar en viss tid/mängd innan du får resultatet. Men den tiden/mängden är ju väldigt beroende på vilken teknik man använder för mängddetekteringen.
Använder man skedtekniken så måste skeden först fyllas och tömmas för att man skall få reda på att det regnat. Använder man däremot droppräkningsprincipen så blir den ju mer eller mindre momentan.
Använder man skedtekniken så måste skeden först fyllas och tömmas för att man skall få reda på att det regnat. Använder man däremot droppräkningsprincipen så blir den ju mer eller mindre momentan.
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26571
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Om det börjar regna så vill jag kunna registrera det max fem minuter senare, men gärna så exakt som möjligt. Då kanske droppräkningsprincipen är bäst.
Jag har förresten tänkt placera "mätaren" på en ca 30-40cm lång pinne som sitter fast på husväggen.
Kan man använda IR-diod och t.ex fototransistor (som bara ser IR) som droppräkning utomhus? Rent teoretiskt borde det väl fungera?
Sedan lite kod som berättar om det regnar..
Länge sedan det kom en droppe = Regnar inte.
Dropparna kommer ganska ofta = Regnar lite.
Dropparna kommer väldigt ofta = Regnar mycket.
(Det måste inte registrera hur mycket det regnar, men med droppräknar-varianten får man ju den möjligheten.)
Eventuellt kan det fungera på snö också, så länge det inte fastnar snö på mätaren. Iofs ganska lätt ordnat med en starkare IR-källa.
Jag har förresten tänkt placera "mätaren" på en ca 30-40cm lång pinne som sitter fast på husväggen.
Kan man använda IR-diod och t.ex fototransistor (som bara ser IR) som droppräkning utomhus? Rent teoretiskt borde det väl fungera?
Sedan lite kod som berättar om det regnar..
Länge sedan det kom en droppe = Regnar inte.
Dropparna kommer ganska ofta = Regnar lite.
Dropparna kommer väldigt ofta = Regnar mycket.
(Det måste inte registrera hur mycket det regnar, men med droppräknar-varianten får man ju den möjligheten.)

Eventuellt kan det fungera på snö också, så länge det inte fastnar snö på mätaren. Iofs ganska lätt ordnat med en starkare IR-källa.

Senast redigerad av JimmyAndersson 31 oktober 2006, 15:47:21, redigerad totalt 1 gång.
funderade på en nästan likadann sak, daggivare, såg att det fanns, ett kretskort med två omgångar linjer med kort avstånd emellan, kommer det fukt i forma av dagg eller regn så får man "kortis" mellan ledarna, skulle vara guldpläterart för att hålla, och ett motstånd för lite värme under för att se till att det inte ligger fukt på i evinerliga tider efteråt
eller som i nya bilar, har varit uppe i en tråd innan, att regndropparna ändrar brytningsindex mellan luft och glas, funkar nog bättre för droppar än dagg så det känns inte aktuellt för min del
eller som i nya bilar, har varit uppe i en tråd innan, att regndropparna ändrar brytningsindex mellan luft och glas, funkar nog bättre för droppar än dagg så det känns inte aktuellt för min del
Regnmätare ?
Jag har ett glas med diameter 7.5 cm
Sen har jag en flottör som stiger. Hur skall jag kalibrerar ?
1 mm regn betyder att det finns 1 L vatten på 1x1 m yta.
Där får Ni räknenissar
Sen har jag en flottör som stiger. Hur skall jag kalibrerar ?
1 mm regn betyder att det finns 1 L vatten på 1x1 m yta.
Där får Ni räknenissar

Dubbelsidigt kretskort med två slingor, en på var sida. Sen mäter man kapacitansen på de båda slingorna och om de inte är lika regnar det. Dessutom kan man mäta om det är dagg genom att kapacitansen ändrat sig från ursprungsvärdet (Går även att mäta resistansen, men med växelspänning minskar korrosionen)
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26571
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
SvenPon: Smidig lösning i trädgården, men lite värre att montera på husväggen. Särskillt med ett system där 10mm vatten motsvarar 10kg.
Lpe_91: Orginell idé! Det skulle nog kunna fungera.
grym & millox:
Jag tänkte lite på det med kretskort med slingor, men lade idén åt sidan pga risk för oxidering. Men guldplätering var en god idé. Frågan är bara hur man ordnar det. Det finns ju silverfärg för att bl.a laga kretskort. Det kanske skulle fungera? Åtminstone bättre en ren koppar.
Jag har inte pysslat så mycket med kapacitans-beräkning/mätning så för egen del känns det som att det vore lättare att lyckas med resistans-mätning.
edit: Tack till Fagge som städade bort alla kopior av mitt inlägg.

Lpe_91: Orginell idé! Det skulle nog kunna fungera.
grym & millox:
Jag tänkte lite på det med kretskort med slingor, men lade idén åt sidan pga risk för oxidering. Men guldplätering var en god idé. Frågan är bara hur man ordnar det. Det finns ju silverfärg för att bl.a laga kretskort. Det kanske skulle fungera? Åtminstone bättre en ren koppar.

Jag har inte pysslat så mycket med kapacitans-beräkning/mätning så för egen del känns det som att det vore lättare att lyckas med resistans-mätning.
edit: Tack till Fagge som städade bort alla kopior av mitt inlägg.

förgyllnings prylar fins hos conrad, har inte testat deras saker
fan vete om man inte kunde få det laserskuret i tunt rostfritt, och limma på ett kretskort,
men med den kapacitiva lösningen så kan man ju ha lackade kort, verkar nästan bättre
att känna av regna med vibrationer tror jag inte på på grund av vind, tyvärr
fan vete om man inte kunde få det laserskuret i tunt rostfritt, och limma på ett kretskort,
men med den kapacitiva lösningen så kan man ju ha lackade kort, verkar nästan bättre
att känna av regna med vibrationer tror jag inte på på grund av vind, tyvärr
Intressant projekt.
Jag skulle "spåna" i dom här riktningarna.
En potentiometeraxel är kopplad till en flottör. Flottören är balanserad
med en vikt så att den orkar vrida potentiometeraxeln
till sitt nedre ytterläge när burken är tom..
När det kommer vatten i burken så lyfter flottören och den fjäderbelastade
axeln börjar vrida potentiometern.
Sen "say no more" för elektronikfreekar.
En potentiometeraxel är kopplad till en flottör. Flottören är balanserad
med en vikt så att den orkar vrida potentiometeraxeln
till sitt nedre ytterläge när burken är tom..
När det kommer vatten i burken så lyfter flottören och den fjäderbelastade
axeln börjar vrida potentiometern.
Sen "say no more" för elektronikfreekar.
SvenPon: Hur tömmer man behållaren?
För att mäta nederbörden skulle jag nog köpa en färdig sensor, typ co-modell eller davis. Dessa har vaggor, co-modellen 0.5 mm upplösning och davis 0.1 mm. Sen hade ju Fim hittat en droppräknare med 0.01 mm upplösning som dock tydligen var svår att läsa av.
Jag har en mätare från CO med upplösningen 0.5 mm och den är alldeles för grov för att bara mäta när det regnar. Det kan lätt dugga i över 30-40 minuter utan att den mätt något pga ytspänning och liten regnmängd. Hellre en med 0.1 eller ännu bättre 0.01, men jag tror fortfarande att det blir ordentligt med dödtid. Skulle jag bygga nått sånt här skulle jag köra med ett kretskort med etsade slingor, och en opampkoppling som ger en fyrkantsvåg. Denna tar man och petar in på lämpligt ställe i en µC och räknar frekvensen. Ändrar den sig från vad det brukar vara regnar det. Har man slinga på både under och översidan är det bara att se om båda ändrar sig eller bara en.
Nått jag kom på nu är att man ju inte behöver köra med en kapacitiv krets, utan om man har en sluten slinga över hela kortet och kör ström genom den och bygger svängningskretsen med induktanser istället så får man dessutom uppvärmning av plattan, om det är kallt ute... Så kan man mäta om det börjar snöa också. Naturligtvis lackar man kortet och installerar det lutande så vattnet kan rinna av.
För att mäta nederbörden skulle jag nog köpa en färdig sensor, typ co-modell eller davis. Dessa har vaggor, co-modellen 0.5 mm upplösning och davis 0.1 mm. Sen hade ju Fim hittat en droppräknare med 0.01 mm upplösning som dock tydligen var svår att läsa av.
Jag har en mätare från CO med upplösningen 0.5 mm och den är alldeles för grov för att bara mäta när det regnar. Det kan lätt dugga i över 30-40 minuter utan att den mätt något pga ytspänning och liten regnmängd. Hellre en med 0.1 eller ännu bättre 0.01, men jag tror fortfarande att det blir ordentligt med dödtid. Skulle jag bygga nått sånt här skulle jag köra med ett kretskort med etsade slingor, och en opampkoppling som ger en fyrkantsvåg. Denna tar man och petar in på lämpligt ställe i en µC och räknar frekvensen. Ändrar den sig från vad det brukar vara regnar det. Har man slinga på både under och översidan är det bara att se om båda ändrar sig eller bara en.
Nått jag kom på nu är att man ju inte behöver köra med en kapacitiv krets, utan om man har en sluten slinga över hela kortet och kör ström genom den och bygger svängningskretsen med induktanser istället så får man dessutom uppvärmning av plattan, om det är kallt ute... Så kan man mäta om det börjar snöa också. Naturligtvis lackar man kortet och installerar det lutande så vattnet kan rinna av.
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26571
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Hmm, jag blev lite fundersam nu. Jag vet inte hur mycket induktansen kommer påverkas. Det kanske är så lite att det inte är mätbart.
Du ska nog ha en spiral istället och koppla från mittpunkten. Varje närliggande par kommer att motverka det magnetiska flödet från varandra, vilket minskar induktansen. Med en spiral kommer strömmen i närliggande ledare gå åt samma håll och därför förstärka varandra.
För att ha så stor induktans som möjligt ska du ha så många varv som möjligt och så liten yta som möjligt. Tunna ledare ger också högre serieresistans vilket gör att du inte behöver så stor ström för att värma, men spänningen blir desto högre. Jag vet inte om det finns nån nackdel med tunna ledare. Lägger man dem för tätt kanske kapacitanserna spökar?
L = µ_0 .* µ_r .* N² .* A ./ l
Där N är antalet varv i spiralen, A är spiralens totalarea och l är spiralens längd(35 µm kanske? låter som induktansen kan bli stor)
Du ska nog ha en spiral istället och koppla från mittpunkten. Varje närliggande par kommer att motverka det magnetiska flödet från varandra, vilket minskar induktansen. Med en spiral kommer strömmen i närliggande ledare gå åt samma håll och därför förstärka varandra.
För att ha så stor induktans som möjligt ska du ha så många varv som möjligt och så liten yta som möjligt. Tunna ledare ger också högre serieresistans vilket gör att du inte behöver så stor ström för att värma, men spänningen blir desto högre. Jag vet inte om det finns nån nackdel med tunna ledare. Lägger man dem för tätt kanske kapacitanserna spökar?
L = µ_0 .* µ_r .* N² .* A ./ l
Där N är antalet varv i spiralen, A är spiralens totalarea och l är spiralens längd(35 µm kanske? låter som induktansen kan bli stor)
Kolla in http://www.maxim-ic.com/appnotes.cfm/appnote_number/677
med större uppsamlingsarea/brantare kon och mindre volym i vippan, så blir det kansligare. Ganska enkel och finurlig!
/Ulf
med större uppsamlingsarea/brantare kon och mindre volym i vippan, så blir det kansligare. Ganska enkel och finurlig!
/Ulf
Om jag inte minns fel så fanns det ett projekt i AoE där en snubbe hade byggt en regnsensor. Han använde den till att stänga ett takfönster när det började regna.
Jag tror att han använde två slingor precis som grym skrev. Han fick väldigt fin oxidation på plattorna så han kom på den smarta idén att växla polerna på ledarna lite nu och då...
Om det är av intresse så kan jag gräva lite i garderoben efter den tidningen.
-Per
EDIT:
Allt om Elektronik nr 1 2006, sid 74-78
Jag tror att han använde två slingor precis som grym skrev. Han fick väldigt fin oxidation på plattorna så han kom på den smarta idén att växla polerna på ledarna lite nu och då...
Om det är av intresse så kan jag gräva lite i garderoben efter den tidningen.
-Per
EDIT:
Allt om Elektronik nr 1 2006, sid 74-78