Hemska DIN kontakter

[Quetzalcoatl]

Köpte en massa (30st) DIN 5 hanar för kabel från Kina.
De ser helt normala ut, men...
När jag försöker löda på insidan av benen vill tennet inte fastna.
Jag använder lödpasta.

Har lödat på andra DIN kontakter, även 5-poliga, inga problem.

Men just den här satsen, den vägrar. Bara för att jag köpte så många...

Pinnarnas insida har rätt så grunda skopor, men det är inte det som är problemet.
Även om jag hade föredragit hål.

Jag kan inte resonera mig till vad problemet är.
Är det jag som blivit pantad?
Är det nån udda metall de använder?
Ska det till annan lödpasta?

Alla uppslag är välkomna.

[MadModder]

Har upplevt liknande med billiga RCA-kontakter jag köpte för länge sen. Det måste vara pläteringen som gör det. Vetefasen vad det kan vara för något. Nickel?
Det gick bra om jag mattade ner ytan med sandpapper. Jobbigt att göra det i de små lödkopparna bara.
Alternativt använde alldeles för hög temperatur på lödpennan. Nackdelen med det är ju att plasten i kontakthuset lätt smälter och börjar bubbla runt pinnarna så det hela blir snett och vint.

[danei]

Vad menar du med lödpasta? Menar du lödpasta?

[AndLi]

Vad menar du med lödpasta?
Menar du lödpasta?

Vad menar du? Det tycker jag är otydligare... du upprepar ju samma ord? Inte ens en stor bokstav är ändrad...

[Quetzalcoatl]

Vad menar du med lödpasta? Menar du lödpasta?

Flussmedel med viskositet som vaselin ungefär.

[Quetzalcoatl]

Har upplevt liknande med billiga RCA-kontakter jag köpte för länge sen. Det måste vara pläteringen som gör det. Vetefasen vad det kan vara för något. Nickel?
Det gick bra om jag mattade ner ytan med sandpapper. Jobbigt att göra det i de små lödkopparna bara.
Alternativt använde alldeles för hög temperatur på lödpennan. Nackdelen med det är ju att plasten i kontakthuset lätt smälter och börjar bubbla runt pinnarna så det hela blir snett och vint.

Jag brukar stoppa in hanen i en hona för att undvika deformering.
Brukar ligga på 350 grader. Normalt räcker 1-2 sekunders uppvärmning, men inte här.
Ska testa det där med sandpapper. Tack för tipset.

[danei]

Okej, lödpasta är väl normalt sett en pasta som innehållet lod. Den används normalt sett när man löder ytmonterat.

[Glenn]

Jag har haft exakt samma problem med kinaköpta DIN-kontakter, lodet fäste inte alls, fick sitta och skrapa rent pinnarna med skalpell innan det gick att löda, och inte ens då blev det bra.

Sen hittade jag en påse med kontakter jag hade köpt på elfa (alt räddat från skrot, men iaf i elfapåse) och där flöt lodet ut hur fint som helst.

RIKTIGT irriterande.

[nifelheim]

Har råkat ut för det ibland, brukar lösa sig enkelt med att borsta av med en glasfiberborste före lödning.
liknande:
https://www.amazon.se/glasfiberborstar- ... 0DVPFNPW7/
eller
https://www.amazon.se/Faber-Castell-180 ... B016ZXN3NG

översättningen är som vanligt helt hjärndöd

[E Kafeman]

I synnerhet tunna pinnar som ska vara styva utförs ofta i rostfritt(rosttrögt) stål för bättre styvhet. Kolla med magnet om vilket materialet är.
VIssa nickel-plätteringar som läggs på rostfritt är också svårlödda. Testa genom att skrapa med kniv om det finns en mjukare yta.
Svårlött i sammanhanget är när vätning uteblir. Utan vätning och lodet går ta bort i efterhand utan att ha förenat sej med pinnens yta. Med otur blir det inte ens elektrisk kontakt eller fallerar kort tid efter.
Aluminium är också svårlödd men det är troligen inte aktuellt här.

Rostfria pinnarnas lödytor kan ytbehandlas med koppar nånting för bättre lödbarhet.
Lägga på lite koppar-plättering går rätt enkelt att göra själv med lite kopparsulfat och en minut i badet.
Löd innan kopparytan oxiderar.

Slipa på rostfria pinnar hjälper sällan att mer än att ge tennet mekaniskt men ej elektrisk kontakt, dvs det sker ingen vätning (diffundering) mellan metallerna.
Det kan däremot fungera att slipa på nickelplättering då det är den snabbt oxiderande ytan som gör nickel svårlödd.

Ett alternativ är att använda betande syra i flussmedlet, dvs som biter på rostfritt.
Vanliga flussmedel gör inte det. Innehåller för veka syror för att påverka pinnens material.
Samma gäller för nickel-oxid som vanligt flussmedel har svårt att etsa bort.
Det finns färdiga flussmedel med en gnutta fosforsyra som brukar avhjälpa någorlunda att få till vätning på både rostfritt och okända nickelplätteringar.
Fosforsyra är i sej en stark syra som ska hanteras försiktigt men som i mindre koncentrerad form finns även som sluss-medel.
Exempel på sådant fluss-medel som innehåller fosfor-syra: https://www.solderconnection.com/produc ... ess-steel/

En lite snällare variant på fluss-medel, är något som även brukar finnas i den hårda pastan som används för att försöka ta bort svåra beläggningar på tenn-spetsar. Det är en kombination av salmiak och saltsyra. Salmiaken känns igen på amoniak-lukten när sådan tennspetsrengörare värms upp.
Exempel på sådant flytande flussmedel: https://www.aliexpress.com/item/1005012572764294.html

Det finns även andra sorters flussmedel typ för aluminium mm men som inte passar för rostfritt.
VVS-fluss/vätska typ Metolit är avsett för rostfritt Finns i special-variant för vissa rostfria legeringar, kallas då Meltolit Spezial som innehåller bromvätesyra.
https://www.meltolit.se/produkt/meltoli ... s-spezial/
Detta fluss fungerar bäst kring 300 grader. Står på burken upp till 350C. Vid onödigt hög temperatur fungerar den sämre.
Finns även en lägsta temperatur men där begränsar ofta tennet att även det behöver en minsta temperatur för att vilja diffundera.
De flesta flusspastor har en "bästa" temperatur där den inte förbränns av värmen men är varm nog att vara "aktiverad".
Fluss är normalt mest aktiv vid temperatur strax under dess kokpunkt.
Flussmedel som flyter i rumstemperatur är ofta till viss grad betande/etsande även vid låga temperaturer.
Saltsyra ofta den etsande delen i sådant flussmedel men vassare syror förekommer. Numera för elektronik-lödning undviker man ofta starka syror för att inte få fortsatt frätning efter att lödning utförts.
Onödigt hög lödtemperatur gör att metallytor oxiderar snabbare och det kan bli bubbligt och sprött tenn.

Oavsett typ av flussmedel tvättar/borstar jag rikligt med IPA efter lödning.

En variant som kan fungera riktigt bra, iofs lite beroende på typ av anslutande kabel, är att resistanssvetsa som är variant på punktsvetsning. Inget tillsatsmaterial behövs då.
Det finns speciella svetsar för just att svetsa kabel på tunna rostfria pinnar men de jag har sett är för industriellt bruk-> dyra.
Många har punktsvets för att svetsa på battericeller. Har du sådan, så testa.
Ett alternativ kan vara att ladda stor kondensatorbank och testa lämplig svetsstyrka och tid. 10mF 12V kan vara en start.

Notera att kretsen sluts först, sedan tillförs strömpulsen. Det är det som kallas resistans-svetsning.
Platsen för största resistansen i den slutna slingan kommer att värmas av strömpulsen så att metall-övergången smälter samman. Det kräver att resten av slingan har lägre resistans.

[Haralt]

Quezalcotl,
det är inte så att dina billiga kina-Din-kontakter är avsedda för att krimpa fast ledare?

Du har inte foto på de DIN-kontakterna du har fått?

[Quetzalcoatl]

Tanken har slagit mig.
Men inget tyder på att de är krimp varianter.
Lärdomen av detta är att jag inte kommer köpa från samma ställe igen. Och jag kommer inte köpa så många.
Vad tänkte dom när dom valde detta material?

[Marta]

Använd en dremel med tunnt slipstift som kan komma åt att rensa bort den olödbara pläteringen. Förtenn sedan lödkoppar och trådändar. Då kan de lödas på sekundsnabbt utan att isoleringen smälter. En helt nödvändig procedur på kontaktdon från AliX.

Var alltid beredd på att i princip alla billiga kontaktdon tyvärr har sådan plätering. Särskilt besvärligt på bl.a. 3.5mm pluggar. Plasten mjuknar och trycket i nitningen försvinner så det blir bristfällig förbindelse.

[E Kafeman]

Rostfria stomme i pinnarna är närmast standard.
Ytan är ofta förnicklad för att ge bättre elektrisk kontakt än vad ren rostfri yta gör.
Slipar man får hårt och tar förnicklingen måste man ha fluss som fungerar på rostfritt material.
Lätt slipning och man tar bort oxidlagret på förnicklingen.
Det varierar stort bland olika tillverkare om lödytan efter förnicklingen belagts eller ytterligare förtennats för att underlätta lödning.
Det är liknande problem på bl.a RF-kontakter av rostfri stomme.
Har sällan problem att löda men har gott om fluss för rostfritt just för att kunna göra vätande lödningar även på denna typen av kontakter.

[Quetzalcoatl]

Imponerande kunskaper i ämnet!
Kommer ge mig på dessa "baddies" imorgon igen och testa några av tipsen härifrån.

Ett sidospår: Heter det lödpasta eller heter det något annat?