Taktstyrda likspänningsomvandlare

[karlh]

Hej alla,
jag har skrivit en text om kraftcellerna i taktstyrda likspänningsomvandlare:
https://aspodata.se/electronic/voltage_ ... _sv_SE.pdf
https://aspodata.se/electronic/cover.ps

Det vore bra om jag kunde få någon som kunde korrekturläsa texten,
Hör gärna av er till mig på karl@aspodata.se

[psynoise]

Hej Karl. Välkommen till forumet!

Bra intuitiv initiativ. Tycker mycket väl att kurslitteratur på svenska har sin plats. Dessvärre publiceras det väldigt litet inom tillämpad elektronik idag. Dock behöver det inte endast vara för att antalet läsare på svenska är få utan även för att tillämpad elektronik är ett moget ämne där mycket redan har skrivits. Men inom kraftelektronik är publikationer på svenska extra få tycker jag. Just för kraftomvandlare kan jag endast komma på boken "Strömförsörjning" av Edfast, Johansson och Risting.

Jag har bara ytterst snabbt bläddrat igenom texten. Men några punkter saknar jag direkt:

• Referenser och litteraturlista fattas.
• Svensk-engelsk ordlista

Vidare finns det många stora matematiska uttryck i din text. Det är viktigt att kontrollera dessa via exempelvis SPICE då det är lätt att göra slarvfel på vägen. Om du inte redan har läst vill jag rekommendera boken "Switch-Mode Power Supplies" av Basso. Där kan du hitta många beräkningar och SPICE exempel.

EDIT: Språkkorrigering.

[karlh]

Det är klart att jag skulle vilja ha mera saker i texten som
. styrning och reglering av utspänningen
. förluster och egenskaper av transistorer och dioder
. dimensionering och konstruktion av transformatorer
. andra konstruktionsvarianter
men man får göra begränsningar.

När det gäller referenser utgår texten från gymnasiematte och grundläggande elektronik,
så jag kan inte se att det behövs några referenser för att lägga någon grund,
dessutom är det ingen vetenskaplig artickel så det behövs ingen redogörning av konskapsläget.
Eftersom jag redovisar alla formler och hur jag kommer fram till dem behövs heller inga referenser
till liknande verk, det står ju redan i texten så att säga.
Det är givetvis trevligt med en lista med böcker inom området för vidare självstudier och finns det någon sådan
lägger jag gärna till den, men den som föreslår några böcker bör ha den i sin ägo och kunna ge en kort
resume av den.

När det gäller ordlistor så har jag inget emot en sådan om någon har en sådan, men min målsättning är då
att den ska innehålla de svenska, norska, finska, danska, engelska, tyska och franska termerna och
att det egentligen bör vara en annan text än denna. Tyvärr är det väl så att de flesta har rakt av anammat
de engelska uttrycken utan att funderat på om det finns några på det egna språket som skulle kännas mer
naturliga. Det jag anser vara mer angeläget vore istället att översätta texten till olika språk.

Vad jag behöver är att veta om de som läser igenom texten kan göra det och
känna att texten leder läsaren smidigt genom de olika begreppen och slutsaterna.

[psynoise]

Tyvärr fastnar jag redan i din sammanfattningen. Önskar en referens/litteraturlista för att se vilka böcker du har läst inför skrivandet och vilka referenser du har kontrollerat dina resultat emot. Vidare tycker jag en svensk-engelsk ordlista förenklar för läsaren då du använder ord som jag inte stött på i ämnet tidigare trots att jag läst en hel del. Viktigt är att vara tydlig med vilka ord du har själv definierat. "Taktstyrda likspänningsomvandlare" har jag aldrig hört talas om innan. Däremot om än något udda har jag stött på "switchande matningsdon" och "pulserande strömförsörjning". Men vanligast, åtminstone i tal tror jag är switchande nätaggregrat och switchande strömförsörjning.

Tillbaka till sammanfattningen förstår jag inte ditt resonemang kring minsta storlek på induktorn (induktans tror jag du menar). Det finns ingen minsta storlek på induktans. Det är dimensioneringsval som fysisk storlek, rippel på utspänning, toppströmmar (stress på komponenter och verkningsgrad), continouous/discontinuous conduction mode (olika småsignalsrespons/svar) och EMC.

En intressant fråga är om det finns något tidigare använt svenskt ord för continouous conduction mode och discontinuous continouous mode. Jag själv kan inte minnas något.

Men som sagt tidigare, jag tycker det är ett bra intuitiv initiativ att skriva en text på svenska. Men ser helt klart utmaningar i språket då det är engelska som har dominerat ämnet och många svenska ord på begrepp/uttryck fattas.

EDIT: Språkkorrigering.

[ghu]

"En intressant fråga är om det finns något tidigare använt svenskt ord för continouous conduction mode och discontinuous continouous mode."

Det brukar heta ansluten drift respektive icke ansluten drift på svenska.

[MadModder]

psynoise: intuitiv är ett adjektiv. Du måste tänka på initiativ.

[edit]
Tänkte att det här kan väl inte ta så lång tid och började rödmarkera.
Efter bara ett stycke insåg jag att det här kommer ta flera timmar och gav upp.
Det är en början i alla fall.

text.png

[karlh]

Eftersom användare psynoise frågar kan jag säga att det är:
Robert W. Erickson, Dragan Maksimovic, Fundamentals of Power Electronics,
andra utgåvan, Springer Science+Business Media LLC
och diverse texter på nätet.
Jag inga skäl att ha några referenser i texten eftersom det jag utgår ifrån
är grundkunskaper och att jag redovisar alla steg i framtagandet av formlerna.

///

Istället för svensk-engelsk ordlista kanske det är intressantare att ta fram
en engelsk-svensk variant. Vi får då möjlighet att bestämma vilka ord och
begrepp som är lämpliga på svenska.

här är några förslag:

ripple
krusning
ojämnhet
små vågor

duty cycle
taktförhållande
relativ pulsbredd

switched power converter
det är alltid fråga om spänningsomvandlare, om det är fråga om strömomvandling
kallar vi det konstantströmkälla istället.

Om vi begränsar oss till likspänningsomvandlare och ignorerar ac-dc sådana,
så finns två sorter: "linjära" och "switched".
Den "linjära", vilket är en tveksam beteckning, ger en utspänning som är
lägre ån inspänningen genom att i huvusak värma bort energi genom
seriereglering (t.ex. 7805) alternativt shuntreglering (t.ex. zenerdiod).

I en "switchad" spänningsomvandlare flyttar vi över energi från ingånen
till utgången i stötar genom att vi använder någon form av
strömomkompplare och energilager (i form av kondensatorer och induktorer)
och man styr utspänningen genom en särskild signal S som är i stort sett
oberoende av ingången. Signalen på S är repetiv med en förhållande vis
konstant frekvens. S styr omkopplaren och leder därmed strömmen genom
induktorn åt ena eller andra hållet.

Skillanden mellan dessa två är att den "linjära" är i stort sett statisk
och att "switched" är stötvis. En annan skillnad är att den "linjära" styrs
genom att ändra "moståndet" och "switched" genom att ändra taktförhållandet,
pulsbredden.

Så vi skulle kunna kalla det för en "stötvis" eller pulsbreddsmodulerande spänningsomvandlare, men jag
föredrar nog taktstyrd.
Andra förslag ?


continuous current mode
ström flyter hela tiden genom induktorn
ansluten drift (enl. ghu)
jag föreslår heldrift, fulltidsdrift, heltidsarbete etc.

discontinous current mode
strömmen genom induktorn är noll under viss tid av en period
icke ansluten drift (enl. ghu)
jag föreslår deldrift, induktor på deltid, eller något likande

///

Använare MadModder, tack, precis den hjälp jag behöver.

[ghu]

Svenska begrepp enligt IEC
https://www.electropedia.org/iev/iev.ns ... m&part=551

[Marta]

Vad är där att vinna på att hitta på ännu fler egendomliga och oklara svårtydda begrepp? Allt blir bara stökigare utan några fördelar. Anledningen till det begränsade utbudet av information på svenska är helt enkelt att behovet saknas. Det är meningslöst arbete och bortkastad tid att åstadkomma den. De som behöver och kan tillgodogöra sig materialet kan också obehindrat läsa engelska. Efterfrågan på onödig komplikation är och förblir noll. Det bara är så.

[BJ]

Jag håller inte med om "switchade" eller "switchande".
"Switch" är ett engelskt ord.
Det som brukar användas för att beskriva det på svenska är hackande omvandlare,
eftersom den gör precis det, hackar spänningen.

[Prins Valiant]

Karlh, som rubrik föreslår du: pulsbreddsmodulerande spänningsomvandlare. Bra!

I alla fall för mig som arbetat mycket med frekvensomriktare förstår jag med en gång vad pulsbreddsmodulerat innebär. Jag läste ditt inlägg från början och funderade på vad kan en taktstyrd innebära.
Är det för långt ord är PWM en helt accepterad förkortning för detta styrsätt. Det är viktigt att väcka intresse med en korrekt rubrik.

[karlh]

Från anv. ghu:
tack för länken, men där finns tyvärr ingen översättning för "switched mode power converter",
"switching converter" eller motsvarande.

Från avn. Marta:
Hej Marta, jag håller inte med dig. Det finns goda skäl till att kunna tillgodogöra sig
kunskaper på sitt eget modersmål, det framgick t.ex. av ett program i P1 för inte länge
sedan. Jag kommer inte ihåg alla argumenten men jag håller med vad som sades i programmet.
Jag tror det var detta program;
https://sverigesradio.se/avsnitt/darfor ... niversitet

Från avn. BJ:
Hackande skulle kunna vara en variant, det motsvarar väl ganska bra "chopping", samma
begrepp finns i analoga oscilloskåp och "chopper-stabilized op.amp".
Tyvärr upplever jag det som att någonting sönderdelas och förstörs, ordet saknar
kopplingen till en efterföljande ihopsättningen till den önskade utspänningnen.
Ordet får också mig att tänka på att man stammar, men finns väl en sanning i det
iochförsig.

Från avn. Prins Valiant:
Ok, jag kaske ska använda rubriken "pulsbreddsmodulerade spänningsomvandlare".
Det är visserligen ett ganska långt ord, längre än taktstyrd, men det är samtidigt
inte speciellt svårt att säga. Det vore synd att förfalla till en akronym som "PWM",
jag vill komma bort från sådant.

Taktstyrd är kanske inte ett perfekt ord, men jag tyckte om att det beskriver
något som upprepar sig (tänk, man marscherar i takt, ett musikstycke består av många takter)
och det är någonting i denna upprepning som styr omvandlaren.

[Marta]

Om det nu tvunget skall översättas så är Taktstyrd likspänningsomvandlare ett verkligen olämpligt ord. För mig leder det tankarna till synkronisering av någon högst oklar typ av växelriktare, allt från ett litet BLDC-servo till HVDC->AC-nät e.dyl.

Orden Deldrift och Heldrift är också något väldigt tillgjort och egendomligt. Vad är det för fel på direktöversättningarna Diskontinuerlig och Kontinuerlig? Ordet Mode i teknisk kontext saknar nog en bra översättning. Ofta används ordet Läge. Kanske Arbetsläge i detta fall, men det känns långt och ännu längre i kombination med ett annat långt ord.

Saknas det etablerade ord för något så kan ju det som till en början känns avigt bli bra när det fått sjunka in ett tag och etablerat sig i sammanhanget. Jämför t.ex. ordet Räknedosa. Det kändes mycket avigt då det föreslogs, men är nu väl etablerat. Det är svårt att etablera nyord i en enstaka skrift och tveksamt om det är lämpligt att försöka. Då det redan finns ett ord är det troligen bäst att avstå.

[BJ]

Ja, betydelsen att spänningen sätts ihop igen försvinner ju.

Jag vet att räknedosa är ett etablerat ord, men jag har aldrig hört
någon utom lärare som säger så. Alla jag har träffat säger miniräknare,
grafritande miniräknare eller grafräknare.
När jag hör räknedosa så ser jag en vanlig dosa för el framför mig,
med en massa knappar på...
Ungefär som när folk kallar en fjärrkontroll till en TV för dosa.
Lite svårt att styra en TV med en sådan här eller en sådan här...

[Marta]

Ord som är bra kan vara svåra att hitta. Pulsad spänningsomvandlare kanske skulle fungera. Men kanske kan skapa sammanblandning också. Det finns SMPS där regleringen görs genom att switchprocessen pulsas istället för "mjuk" reglering med PWM. Då kan samma begrepp förekomma med olika betydelse i samma sammanhang. Kan kanske vara förvirrande för nybörjare.