
Är detta labbaggregat värt att bygga?
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Hassefinkonkasses bygge ser ju ut att vara något jag ska bygga... En massa gamla trissor, jag har väl inte exakt samma, men lär ha likvärdiga i samma kapsel. Detta var intressant 

-
- Inlägg: 15891
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
mm, tänkte samma. har ett gäng 350W TO-3 NPN trissor som passar perfa 
vem är först att simulera det i LTspice?

vem är först att simulera det i LTspice?
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Hehe, ja varför inte. Med någon kontrollgrej där man med två knappar kan stega upp eller ner och skifta reläer. Kanske tillsammans med någon specialtraffo med flera olika lindningsalternativ.4kTRB skrev:Varför inte bara bygga ett med en hel uppsättning
ur 7800-serien?
Det blir ganska täta steg med standard spänningar, från låg till hög spänning.
Manövreras med vridomkopplare.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Den där 0-50V-grejen från någon gammal elektorbok finns även i LM10:s datablad
Jag ser dock några "buggar", om jag nu skall hitta fel, men de kanske går att leva med:
Det ena är att om utgången är kopplad till en spänningskälla (t.ex. ett batteri eller ett parallellkopplat aggregat) och man vrider ner spänningsinställningen kan överström flyta enligt den lila pilen, och det kan förstöra potentiometern eller andra komponenter.
Det andra är vad som händer vid plötslig kortslutning. Är utgångsspänningen mer än 40V är definitivt C1 (i det bifogade schemat) ett problem eftersom maximal differentiell inspänning för A1 kommer att överstigas. Nu vet jag inte huruvida LM10:s ingångar tål att ligga på högre potential än positiva matningen (exempelvis LM324 gör det, men inte LM301). Tål de det inte kan det även vara problem vid lägre utspänningar. Den gröna pilen visar den olämpliga strömmens väg.
C3 skulle också kunna leda till obehagligheter vid kortslutning eftersom den förhindrar snabb reducering av utströmmen. Basströmmen och även kollektorströmmen till Q6 kan bli obehagligt stora, med möjlig förstörelse som följd.
Vid plötslig spänningsökning på utgången, t.ex. på grund av att man kopplar in ett batteri, kan kondensatorerna ställa till med liknande hyss.
Ett annat, men kanske smärre problem, är att inställningarna går till max (eller mer i strömbegränsningens fall) om potentiometerlöparna skulle glappa. Jag vet att många är emot sådant, men har man fina pottar är det nog lugnt. HP och Oltronix konstruktioner var ofta på samma sätt eftersom det går lätt att göra en linjär spänningsinställning på det sättet.

Det ena är att om utgången är kopplad till en spänningskälla (t.ex. ett batteri eller ett parallellkopplat aggregat) och man vrider ner spänningsinställningen kan överström flyta enligt den lila pilen, och det kan förstöra potentiometern eller andra komponenter.
Det andra är vad som händer vid plötslig kortslutning. Är utgångsspänningen mer än 40V är definitivt C1 (i det bifogade schemat) ett problem eftersom maximal differentiell inspänning för A1 kommer att överstigas. Nu vet jag inte huruvida LM10:s ingångar tål att ligga på högre potential än positiva matningen (exempelvis LM324 gör det, men inte LM301). Tål de det inte kan det även vara problem vid lägre utspänningar. Den gröna pilen visar den olämpliga strömmens väg.
C3 skulle också kunna leda till obehagligheter vid kortslutning eftersom den förhindrar snabb reducering av utströmmen. Basströmmen och även kollektorströmmen till Q6 kan bli obehagligt stora, med möjlig förstörelse som följd.
Vid plötslig spänningsökning på utgången, t.ex. på grund av att man kopplar in ett batteri, kan kondensatorerna ställa till med liknande hyss.
Ett annat, men kanske smärre problem, är att inställningarna går till max (eller mer i strömbegränsningens fall) om potentiometerlöparna skulle glappa. Jag vet att många är emot sådant, men har man fina pottar är det nog lugnt. HP och Oltronix konstruktioner var ofta på samma sätt eftersom det går lätt att göra en linjär spänningsinställning på det sättet.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Inlägg: 15891
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
mm, vad tror du om följande Kimmen?
ang diffspänningen. i flera elektorbyggen med samma topologi har de antiparalella dioder mellan ingångarna, just för att OPn flyter på positiv utgång. jmfr m 400W nätagget i början av tråden eller "mikrokontrollerstyrt nätagg" från 1988.
edit: glöm nätagget i första inlägget, 400Waren. det saknar skyddet.
en diod på utgången hindrar backström från yttre källa.
hur mycket ström kan LM10 sänka genom C3?
vad gäller Q6 har jag ingen god ide just nu. inte helle m potarna men man kan kanske ändra topologin lite.
ang diffspänningen. i flera elektorbyggen med samma topologi har de antiparalella dioder mellan ingångarna, just för att OPn flyter på positiv utgång. jmfr m 400W nätagget i början av tråden eller "mikrokontrollerstyrt nätagg" från 1988.
edit: glöm nätagget i första inlägget, 400Waren. det saknar skyddet.
en diod på utgången hindrar backström från yttre källa.
hur mycket ström kan LM10 sänka genom C3?
vad gäller Q6 har jag ingen god ide just nu. inte helle m potarna men man kan kanske ändra topologin lite.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Den där var inte så dum om man nu skall ha något med ickeflytande matning till reglerkretsen. Jag skulle dock föreslå att lägga till en zener enligt den bifogade bilden och att flytta ut 470-ohmsmotståndet så att gatespänningen garanterat kan dras ner långt nog för att stänga av FET:en ordentligt. Det löser även att gaten annars skulle få överspänning i backriktningen om man kopplar in en spänningskälla med högre spänning än den inställda på utgången och hjälper även att ladda ur kondensatorer när man vrider ner spänningen. 470-ohmsmotståndet utvecklar upp till 1.3 W med 25V utspänning i det driftsfallet. Lilla transistorn har det lättare och där blir det under 0.5 W som värst.4kTRB skrev:Här är också en variant, 0-25V / 0-2.5A
http://www.0x00f.com/files/appnotes/var ... supply.pdf
C7 på 100 nF går att minska betydligt enligt de simuleringar och beräkningar jag gjort. 10 nF ger fortfarande god stabilitetsmarginal och snabbar upp spänningsregleringen med bättre rippeldämpning och allt möjligt trevligt som följd.

C4 som sitter på motsvarande ställe i strömreglerkretsen har inte lika stora marginaler så den är nog bäst att lämna som den är om man inte också ändrar på förstärkaren kring IC1b. Strömbegränsningen är inte supersnabb, men å andra sidan brukar det ju finnas stora kondensatorer över utgången ofta. Ett plus är att den långsamma återhämtningen från strömbegränsning gör att utspänningen inte skjuter över när den går tillbaka till spänningsreglering (eller åt minstone inte så mycket).
R10 och R17 (1 M) gör knappast någon nytta och tar man bort dem förbättras utgångsresistansen. Jag skulle tro att den vanliga metoden "släng dit komponenter tills det blir stabilt" har tillämpats.

En möjlig ersättare till LM324 med bättre precision är LT1014, men den är väl tyvärr obsolet nu. Att ta en snabbare operationsförstärkare med mer än 1 MHz bandbreddsprodukt skulle förbättra stabiliteten, men långsammare skulle göra den sämre.
IRFP250N simulerade jag med som MOSFET och det fungerar bra utan ändring av de stabilitetsbestämmande komponenterna. Upp till 10 nF extra mellan minusingången och gatenoden skadade inte stabiliteten så det bör fungera med lite vilken MOSFET som helst eller flera i parallell.
Något som kan vara värt att titta på är dock vad som händer när den låga inspänningen sjunker snabbare än den höga hinner försvinna. Blir matningsspänningen till opamparna för låg kommer utspänningen att stiga och strömbegränsningen att försvinna.
Beroende på opampens offsetspänning är det inte heller helt säkert att referensbryggan kommer att starta. Lite pull-up på den förstärkarens utgång kan säkert räcka i det fallet.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Det borde gå att flytta D1 och sätta en i antiparallell till andra sidan av R2. så brukar det vara gjort i HP:s och Oltronix konstruktioner och då begränsar R1 och R2 strömmen genom potten om man vrider ner den när det finns en yttre spänningskälla och skyddar från kondensatorns urladdning. Dioderna bör nog vara lite kraftigare typer eller så kan ett motstånd i serie med C1 göra nytta.rikkitikkitavi skrev:mm, vad tror du om följande Kimmen?
ang diffspänningen. i flera elektorbyggen med samma topologi har de antiparalella dioder mellan ingångarna, just för att OPn flyter på positiv utgång. jmfr m 400W nätagget i början av tråden eller "mikrokontrollerstyrt nätagg" från 1988.
edit: glöm nätagget i första inlägget, 400Waren. det saknar skyddet.
Jag vet dock inte exakt vad som händer om man försöker dra 25 mA ur referensen i A1. Med så mycket ström kollapsar ju matningsspänningen till IC:n, men vad som händer efter det vet jag inte riktigt. Parasitiska dioder börjar leda, och det är inte omöjligt att A1 skulle kunna tappa kontrollen över utspänningen. D1 sitter kanske där den gör av just den anledningen.
> en diod på utgången hindrar backström från yttre källa.
Jo, men då blir det väl svårt att reglera bort dess spänningsfall.
> hur mycket ström kan LM10 sänka genom C3?
> vad gäller Q6 har jag ingen god ide just nu. inte helle m potarna men man kan kanske ändra topologin lite.
En möjlighet jag kan tänka mig är att flytta D2:s anslutning till +-utgången i stället för den flytande matningen och drivsignalen och sedan nivåskifta med en zenerdiod mellan Q2:s bas/R5 och C3/D2. Kretsen begränsar utgångsspänningens stighastighet och är kanske inte helt nödvändig om man ökar C1.
För att skydda Q6 kan ett litet basmotstånd vara lämpligt så blir inte basströmmen gigantisk innan strömbegränsningen hinner reagera.
- hassefikonkasse
- EF Sponsor
- Inlägg: 1039
- Blev medlem: 8 mars 2008, 23:04:40
- Ort: Stockholm
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Dessa resonemang är jätteintressanta, försöker snappa upp allt jag kan!
Det skiljer lite mellan databladet och Elektors schema. Dom har en 1N4001
bredvid databladets C4 och C6 är bytt till BC141 vilken nog tål lite mer
basström. Men det är nog rätt att en liten resistor där skulle nog säkra
något. En reflektion man gör när man läser om olika självbyggda labagg är
att samtliga har någon/några nackdelar tyvärr. Vilket kanske är det pris man
får betala för att man inte köper ett färdigt. Jag ägde tidigare ett som galant
klarade kortis, men istället drev något i utspänning beroende på värme.
Fick för mig att den zener referensen förändrades av värmen vilket
multiplicerades av effektdelen.
Det skiljer lite mellan databladet och Elektors schema. Dom har en 1N4001
bredvid databladets C4 och C6 är bytt till BC141 vilken nog tål lite mer
basström. Men det är nog rätt att en liten resistor där skulle nog säkra
något. En reflektion man gör när man läser om olika självbyggda labagg är
att samtliga har någon/några nackdelar tyvärr. Vilket kanske är det pris man
får betala för att man inte köper ett färdigt. Jag ägde tidigare ett som galant
klarade kortis, men istället drev något i utspänning beroende på värme.
Fick för mig att den zener referensen förändrades av värmen vilket
multiplicerades av effektdelen.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Jag uppskattar konstruktioner
som kan seriekopplas utan att
gå upp i rök. Tex om man bygger
2st 25V så ska man kunna få ut
50V eller 2x25V, varierbart givetvis.
som kan seriekopplas utan att
gå upp i rök. Tex om man bygger
2st 25V så ska man kunna få ut
50V eller 2x25V, varierbart givetvis.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Håller med.hassefikonkasse skrev:Dessa resonemang är jätteintressanta, försöker snappa upp allt jag kan!
...
En reflektion man gör när man läser om olika självbyggda labagg är
att samtliga har någon/några nackdelar tyvärr. Vilket kanske är det pris man
får betala för att man inte köper ett färdigt. Jag ägde tidigare ett som galant
klarade kortis, men istället drev något i utspänning beroende på värme.
Men jag förstår inte vad det är för hokus-pokus med de fabriksbyggda aggregaten? Tycker det borde finnas minst lika bra lösningar i DIY-världen.
/ Villrådig
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Och söker man på böcker som handlar om linjära
labbaggregat så hittar man nästan ingenting.
Enda boken jag hittar som behandlar enbart detta är från 1994.

labbaggregat så hittar man nästan ingenting.
Enda boken jag hittar som behandlar enbart detta är från 1994.

Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Alltid något. 
Gör han bra böcker den där John Lenk?
Synd att den inte finns att låna.
Knepigt att det inte finns mer om detta? Fasen, alla människor behöver väl ett spänningsaggregat.

Gör han bra böcker den där John Lenk?
Synd att den inte finns att låna.
Knepigt att det inte finns mer om detta? Fasen, alla människor behöver väl ett spänningsaggregat.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Jag läste en bok av han som handlar om
förstärkare, op och rf. Jag tyckte den var
bra. Mycket praktiskt i kombination med teori.
förstärkare, op och rf. Jag tyckte den var
bra. Mycket praktiskt i kombination med teori.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Labbaggregat vil man gärna ha men när man ser priset på ett som verkar bramjv skrev: Knepigt att det inte finns mer om detta? Fasen, alla människor behöver väl ett spänningsaggregat.
så kostar det typ 1800:- och då tänker man att det kan man ju bygga ett själv
för under 500:- men det blir aldrig av utav någon underlig anledning.
-
- Inlägg: 15891
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
1800?
ett av känt märke kostar > 5000 för de enklare.
ett av känt märke kostar > 5000 för de enklare.