Hur går det har du fått upp grejerna än? Vedsäsongen närmar sig med stormsteg.bit96 skrev: Men som sagt, skall ta bilder snart.
Jag ska iväg och titta på en vedklyv här i närheten. Klyven är byggd av Hammars verkstad AB inte heller långt härifrån.
Bygga vedklyv
Re: Bygga vedklyv
Jag ska iväg och titta på en vedklyv här i närheten. Klyven är byggd av Hammars verkstad AB inte heller långt härifrån.
Re: Bygga vedklyv
Detta hade jag glömt.
Jodå vedklippen är uppe sen ett par månader så jag kan nog gå ut och ta kort imorgon.
Det är en klipp från Hammars http://www.hammars.se/Ovrigt/Vedklipp.htm
Re: Bygga vedklyv
Skulle säga att man aldrig ska använda överströmningsventilen som avlastning. Klart är det vinter och man behöver värma upp huset kan man ju använda hydraulaggregatet istället för panna.
På det systemet du vill ha så rekommenderar jag riktningsventiler med stängt centrum. Sedan en avlastningsventil för att avlasta till tank.
När riktning.helt drar åt ett håll stänger avlastningsventilen flödet till tank.
Jag har byggt flera sådana system.
//Per
På det systemet du vill ha så rekommenderar jag riktningsventiler med stängt centrum. Sedan en avlastningsventil för att avlasta till tank.
När riktning.helt drar åt ett håll stänger avlastningsventilen flödet till tank.
Jag har byggt flera sådana system.
//Per
Re: Bygga vedklyv
Sex stycken bilder på min vedklipp.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Bygga vedklyv
Och ytterliggare fyra stycken bilder.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Bygga vedklyv
Tack så mycket bit96, bilderna är guldvärda........ 
PTC ..... hur ska man styra avlastningsventilen då? Med tryckvakt eller via programmet som styr maskinen. Men man behöver väl fortfarande säkerhetsventil som släpper till tank om trycket blir för högt?
Nä tryckvakt funkar bara när avlastningsventilen ska öppna, inte när den ska stänga.
PTC ..... hur ska man styra avlastningsventilen då? Med tryckvakt eller via programmet som styr maskinen. Men man behöver väl fortfarande säkerhetsventil som släpper till tank om trycket blir för högt?
Nä tryckvakt funkar bara när avlastningsventilen ska öppna, inte när den ska stänga.
Re: Bygga vedklyv
Kul om bilderna är till nytta.
Vill du ha några mått kan jag ordna det. Dock tidigast söndag kväll om jag hinner.
Vinkel- och plattstålen är ca 10 mm tjocka. Överliggarna är ca 20 mm.
Rent generellt kan jag dock säga att den är rejält byggd med tjocka stålbitar.
Och det behövs.
Släpper man på en stock, ca 25 cm i diameter, så duger det inte med några klena vinkeljärn eller Biltema-rullar på bordet.
Stocken smäller i när man väger upp den. En krokig stock kan lyftas upp vid klippningen för att sen falla ner tungt.
Vill du ha några mått kan jag ordna det. Dock tidigast söndag kväll om jag hinner.
Vinkel- och plattstålen är ca 10 mm tjocka. Överliggarna är ca 20 mm.
Rent generellt kan jag dock säga att den är rejält byggd med tjocka stålbitar.
Och det behövs.
Släpper man på en stock, ca 25 cm i diameter, så duger det inte med några klena vinkeljärn eller Biltema-rullar på bordet.
Stocken smäller i när man väger upp den. En krokig stock kan lyftas upp vid klippningen för att sen falla ner tungt.
Re: Bygga vedklyv
Klart bilderna kommer till nytta, sitter just nu och ritar om min 3-D version av bygget. Jag ersätter fyrkantsprofilerna mot L - profiler.
Funderar hur tjock är den där balken som är inringad på bild? Ser ut som 1" kanske?
Nästa bild. Vad är det inringade röret tillför?
Funderar också på behövs verkligen styrullarna för kniven som syns på nån av dina bilder. Kan väl inte göra nått om järn går mot järn, tror det får bli så på min klipp iaf.
Funderar hur tjock är den där balken som är inringad på bild? Ser ut som 1" kanske?
Nästa bild. Vad är det inringade röret tillför?
Funderar också på behövs verkligen styrullarna för kniven som syns på nån av dina bilder. Kan väl inte göra nått om järn går mot järn, tror det får bli så på min klipp iaf.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Bygga vedklyv
Överliggaren var tjockare än jag trodde, 30 mm.
Dess höjd är ca 98 mm och bredd ca 350 mm.
Vinkelstålen är 12 mm tjocka, och inte 10 mm som jag trodde.
Röret är en stång som används för längdinställning av vedbitarna, och är originalmonterad.
Man fäller ner den i vågrätt läge. På stången finns ett flyttbart fäste med en kedja i.
Kedjan hänger alltså rak ned och man för in stocken tills den tar emot kedjan.
I praktiken är den kedjan väldigt svår att jobba emot. Bättre att använda handen på stocken och ta ett ögon-mått mot rullbordet när man rullar fram stocken.
Jag har istället kompletterat med ett hydrauliskt längdstopp, den svarta anordningen som syns på flera bilder. Hammars sålde den för ca 3500:- vill jag minnas. Och jag ångrar inte det köpet en sekund. Bara rulla in stocken i full fart tills det tar emot. Stoppet fälls upp under klyvningen, och slår sedan ner igen och hjälper till att slå loss bitar som vill hänga sig på klyvkilen. Den är försedd med en strypventil så nedslagsfarten kan regleras.
Styrrullar på kniven bör användas. Dom är monterade så att de ligger nån millimeter från kanten och ligger alltså inte mot kanten. Men vid klyvningen så böjs kniven an aning i sidled, den är inte stumt fästad i kolvstången, och då är rullarna nödvändiga för att kniven inte skall fastna. Stockarna är aldrig exakt symmetriska och kan aldrig placeras exakt under knivens mitt så kniven kommer alltid att tryckas åt ena eller andra hållet. Det skulle knäcka kolvstången om kniven vore stum och saknade styrrullar.
Styrrullrna är gjorda av rejäla kullager.
Dess höjd är ca 98 mm och bredd ca 350 mm.
Vinkelstålen är 12 mm tjocka, och inte 10 mm som jag trodde.
Röret är en stång som används för längdinställning av vedbitarna, och är originalmonterad.
Man fäller ner den i vågrätt läge. På stången finns ett flyttbart fäste med en kedja i.
Kedjan hänger alltså rak ned och man för in stocken tills den tar emot kedjan.
I praktiken är den kedjan väldigt svår att jobba emot. Bättre att använda handen på stocken och ta ett ögon-mått mot rullbordet när man rullar fram stocken.
Jag har istället kompletterat med ett hydrauliskt längdstopp, den svarta anordningen som syns på flera bilder. Hammars sålde den för ca 3500:- vill jag minnas. Och jag ångrar inte det köpet en sekund. Bara rulla in stocken i full fart tills det tar emot. Stoppet fälls upp under klyvningen, och slår sedan ner igen och hjälper till att slå loss bitar som vill hänga sig på klyvkilen. Den är försedd med en strypventil så nedslagsfarten kan regleras.
Styrrullar på kniven bör användas. Dom är monterade så att de ligger nån millimeter från kanten och ligger alltså inte mot kanten. Men vid klyvningen så böjs kniven an aning i sidled, den är inte stumt fästad i kolvstången, och då är rullarna nödvändiga för att kniven inte skall fastna. Stockarna är aldrig exakt symmetriska och kan aldrig placeras exakt under knivens mitt så kniven kommer alltid att tryckas åt ena eller andra hållet. Det skulle knäcka kolvstången om kniven vore stum och saknade styrrullar.
Styrrullrna är gjorda av rejäla kullager.
-
Mizzarrogh
- Inlägg: 22847
- Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
- Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)
Re: Bygga vedklyv
Jo, det är sant, man skall inte snedbelasta kolvstången direkt om det går att undvika då detta frestar väldigt mycket på denna samt packboxar, etc. Behövs ju inte mycket för att kolvstången skall bli kass menar jag eftersom den har så små toleranser. Annars hade nog gejdrar fungerat, men detta har en tendens att bli ganska komplicerat i praktiken om det gäller större krafter som det gör i detta fall. Gamla industripressar och skit hade gejderstyrning om det gällde mycket stora krafter, men då snackar vi typ minst 2" stål eller tjockare, bultat om det skall hålla...
Om du kommer över borstål eller motsvarande lär det vara perfa att göra klyvhuvudet av.
Gjorde en skyddsplåt en gång till ett maskinbord av 1" borstål, det gick knappt ens att borra med en 400 kilos arboga maskin med HS skär... Men det är egentligen mer att det är något enormt vridstyvt och ej spricker så lätt.
Enda jag inte gillar med hydraulik i sammanhanget är att det är så förebanskat långsamt så man hinner nästan ta en fika medan vedträet spräcks med vanliga grejer... + att jag personligen skulle vilja ha automatisk matningsrullar eller liknande, om det gått att lösa till rimlig kostnad dvs.
Om du kommer över borstål eller motsvarande lär det vara perfa att göra klyvhuvudet av.
Gjorde en skyddsplåt en gång till ett maskinbord av 1" borstål, det gick knappt ens att borra med en 400 kilos arboga maskin med HS skär... Men det är egentligen mer att det är något enormt vridstyvt och ej spricker så lätt.
Enda jag inte gillar med hydraulik i sammanhanget är att det är så förebanskat långsamt så man hinner nästan ta en fika medan vedträet spräcks med vanliga grejer... + att jag personligen skulle vilja ha automatisk matningsrullar eller liknande, om det gått att lösa till rimlig kostnad dvs.
Re: Bygga vedklyv
Tänkte på styrrullarna, är det 4 st, dvs två st på andra sidan som inte syns. Eller är det 8 st dvs 2 nere 2 uppe och lika på andra sidan?
Ja det där längdstoppet verkar oumbärligt om man vill vara effektiv och exakt. Men händer det ofta att stocken fastnar kvar i kniven, så man behöver hjälp med att få loss den?
Vinkelstålet är 12 mm tjockt, tack för att du kontrollmätte.
Ja det där längdstoppet verkar oumbärligt om man vill vara effektiv och exakt. Men händer det ofta att stocken fastnar kvar i kniven, så man behöver hjälp med att få loss den?
Vinkelstålet är 12 mm tjockt, tack för att du kontrollmätte.
Re: Bygga vedklyv
Enligt Hammar som tillverkat klippen bit96 har. Vilken storlek har du bit96 på hydrualpumpen.Mizzarrogh skrev:.
Enda jag inte gillar med hydraulik i sammanhanget är att det är så förebanskat långsamt så man hinner nästan ta en fika medan vedträet spräcks med vanliga grejer... + att jag personligen skulle vilja ha automatisk matningsrullar eller liknande, om det gått att lösa till rimlig kostnad dvs.
Vad menar du med "automatisk matningsrullar"Från Hammars hemsida skrev:Vedklipp 5,5 hk 380V 3-fas
Tid ner, full slaglängd 6 sekunder
Tid upp, full slaglängd 2 sekunder
Vedklipp 7,5 hk 380V 3-fas
Tid ner, full slaglängd 4,5 sekunder
Tid upp, full slaglängd 1,5 sekunde
-
Mizzarrogh
- Inlägg: 22847
- Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
- Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)
Re: Bygga vedklyv
Nåt som skickar fram stocken, brukar vara tandade fjäderbelastade/upphängda rullar eller något i den stilen, men blir nog snabbt komplicerat och dyrt för sådanahär projekt tror jag, går ju rätt fort att handmata bara man har vettig bana.
Ang hastigheten så kan man ju vända på steken och se det som en säkerhetsgrej, en anledning jag gissar att dessa är populära jämfört med mekaniska lösningar (som går att frontmata) i samma prisklass. Bra och snabba maskiner har tyverr en tendens att snabbt springa upp våldsamt i pris oavsett konstruktion vad det verkar.
Syrrans kille lånade en mekanisk slaghackare som körde det mesta upp till jag har för mig runt 20-25 cm på bråkdelen av en sekund, bara att langa på hela stockar, kapade och klöv i samma moment, tog kanske max en eller två minuter per stock om de var grova, men har för mig debörjar runt 40kk och uppåt nya... Han installerade dock sedemera flispanna då han jobbar på annan ort.
Nå,fanns tidigare något som kallades "gnarpsklyven" eller något i den stilen men jag kan ej hitta det på google. Men den skulle ha påmint om konstruktionen på bild men hade en tredelad kil så att den klöv och klippte i ett och samma moment om men langade på litet grövre virke mellan varven.
På förra jobbet körde vi ett gammalt hydraulpaket från en skrotad lastare till en holkpress en kille där byggt av skrotade maskindelar, men han hade hittat en riktig gejder från en slagpress, torde dock vara overkill för detta. Enda är att man behöver kunna fasa riktigt tjockt stål i vinkel mot varandra, sedan kan man bulta raka bitar på framsidan av något tunnare stål till gejdervagnen, men jag tror lösningen med kullager fungerar minst lika bra för detta och är betydligt enklare om man inte har något färdigt liggandes eller kan hitta på en maskinskrot.
Hydraulpaketet drevs av en kraftig elmotor via en gammal kardanknut, sedan låg det i en rektangulär låda somfungerade som sump och returtank, tryckledningen gick ut på sidan som vanligt och ventilpaketet var försett med vanligt rundjärn i skenor (Edit, naturligtvis upphängda på fjädrar för att inte slita på ventilerna i onödan då de inte används) så att man kunde förlänga spakarna dit man ville ha dem, eftersom ventilerna är monterade på slangarna eller stålrör kan man ju sätta dem där man önskar, returledningen kommer ju dessutom att hålla avsevärt lägre tryck om man kör äldre system, nackdelen är att de måste fyllas med ganska rejäl mängd olja om man vill återanvända äldre lågtrycksdelar annars tål de väldigt mycket stryk och misshandel då det inte blir lika kritiskt som ett modernt högtrycksystem som är mer känsligt och man kan hitta billiga delar på skroten.
Ang hastigheten så kan man ju vända på steken och se det som en säkerhetsgrej, en anledning jag gissar att dessa är populära jämfört med mekaniska lösningar (som går att frontmata) i samma prisklass. Bra och snabba maskiner har tyverr en tendens att snabbt springa upp våldsamt i pris oavsett konstruktion vad det verkar.
Syrrans kille lånade en mekanisk slaghackare som körde det mesta upp till jag har för mig runt 20-25 cm på bråkdelen av en sekund, bara att langa på hela stockar, kapade och klöv i samma moment, tog kanske max en eller två minuter per stock om de var grova, men har för mig debörjar runt 40kk och uppåt nya... Han installerade dock sedemera flispanna då han jobbar på annan ort.
Nå,fanns tidigare något som kallades "gnarpsklyven" eller något i den stilen men jag kan ej hitta det på google. Men den skulle ha påmint om konstruktionen på bild men hade en tredelad kil så att den klöv och klippte i ett och samma moment om men langade på litet grövre virke mellan varven.
På förra jobbet körde vi ett gammalt hydraulpaket från en skrotad lastare till en holkpress en kille där byggt av skrotade maskindelar, men han hade hittat en riktig gejder från en slagpress, torde dock vara overkill för detta. Enda är att man behöver kunna fasa riktigt tjockt stål i vinkel mot varandra, sedan kan man bulta raka bitar på framsidan av något tunnare stål till gejdervagnen, men jag tror lösningen med kullager fungerar minst lika bra för detta och är betydligt enklare om man inte har något färdigt liggandes eller kan hitta på en maskinskrot.
Hydraulpaketet drevs av en kraftig elmotor via en gammal kardanknut, sedan låg det i en rektangulär låda somfungerade som sump och returtank, tryckledningen gick ut på sidan som vanligt och ventilpaketet var försett med vanligt rundjärn i skenor (Edit, naturligtvis upphängda på fjädrar för att inte slita på ventilerna i onödan då de inte används) så att man kunde förlänga spakarna dit man ville ha dem, eftersom ventilerna är monterade på slangarna eller stålrör kan man ju sätta dem där man önskar, returledningen kommer ju dessutom att hålla avsevärt lägre tryck om man kör äldre system, nackdelen är att de måste fyllas med ganska rejäl mängd olja om man vill återanvända äldre lågtrycksdelar annars tål de väldigt mycket stryk och misshandel då det inte blir lika kritiskt som ett modernt högtrycksystem som är mer känsligt och man kan hitta billiga delar på skroten.
Re: Bygga vedklyv
Jag skall kolla hur det är med styrrullarna, återkommer om det.
Jag har den lilla 5,5 hk-motorn.
Klyvningen går ganska snabbt, det är inte som en liten Jula-klyv där man dessutom hinner värma kaffevattnet medans kniven sakta rör sig framåt.
Man behöver ju inte höja kniven ända upp, bara så mycket att stocken går under. Höjningen går fortare än sänkningen/klyvningen (naturligtvis). På bara nån halvsekund har den öppnat ca en dm. Oftast öppnar man för mycket eftersom det går för fort.
Sänkningen går ganska snabbt och behöver inte vara snabbare. Man hinner med att reagera när saker och ting händer. En något krokig stock kan höjas i bakre änden vid klyvningen, för att i nästa sekund slå ner när kniven går igenom. Har man då händerna på fel ställe gör det jävligt ont. Klyvkilarna spräcker stocken på längden och håller man händerna där när kniven höjs och sprickan går ihop något, kläms handen fast. Så viss försiktighet krävs.
Sega stockar kan ibland följa med upp om de fastnat på kilen. Man kan dock alltid köra kniven ända upp, då skrapas de av. På baksidan spelar det ingen roll, för nästa bit klämmer bort den förra biten. Men det rörliga längdstoppen hjälper till att slå loss dom så man slipper att allt lossnar på en gång och korkar igen transportören. På matarsidan gör man bara en liten knyck i sidled så lossnar det galant.
Automatisk matning har jag funderat på länge. Problemet är bara att stockar är inte perfekta raka cirkulära cylindrar. Och stockar upp till ca 10 cm matar man lätt med en hand. Det snabbaste är om man är två personer. En sköter spaken, den andra lägger på, matar fram, vrider 90 grader och gör knycken om det behövs. När det är ca en meter kvar tar spakskötaren hand om den själv med ena handen medans person två lägger på nästa stock.
Jag har den lilla 5,5 hk-motorn.
Klyvningen går ganska snabbt, det är inte som en liten Jula-klyv där man dessutom hinner värma kaffevattnet medans kniven sakta rör sig framåt.
Man behöver ju inte höja kniven ända upp, bara så mycket att stocken går under. Höjningen går fortare än sänkningen/klyvningen (naturligtvis). På bara nån halvsekund har den öppnat ca en dm. Oftast öppnar man för mycket eftersom det går för fort.
Sänkningen går ganska snabbt och behöver inte vara snabbare. Man hinner med att reagera när saker och ting händer. En något krokig stock kan höjas i bakre änden vid klyvningen, för att i nästa sekund slå ner när kniven går igenom. Har man då händerna på fel ställe gör det jävligt ont. Klyvkilarna spräcker stocken på längden och håller man händerna där när kniven höjs och sprickan går ihop något, kläms handen fast. Så viss försiktighet krävs.
Sega stockar kan ibland följa med upp om de fastnat på kilen. Man kan dock alltid köra kniven ända upp, då skrapas de av. På baksidan spelar det ingen roll, för nästa bit klämmer bort den förra biten. Men det rörliga längdstoppen hjälper till att slå loss dom så man slipper att allt lossnar på en gång och korkar igen transportören. På matarsidan gör man bara en liten knyck i sidled så lossnar det galant.
Automatisk matning har jag funderat på länge. Problemet är bara att stockar är inte perfekta raka cirkulära cylindrar. Och stockar upp till ca 10 cm matar man lätt med en hand. Det snabbaste är om man är två personer. En sköter spaken, den andra lägger på, matar fram, vrider 90 grader och gör knycken om det behövs. När det är ca en meter kvar tar spakskötaren hand om den själv med ena handen medans person två lägger på nästa stock.
Re: Bygga vedklyv
Om ni kollar nån sida tillbaka i tråden så har jag gjort några skisser på en automatiskt kap/klyv, och det är dit hän jag jobbar mot.
Intressant det du säger att stocken slår upp när man klipper den, det måste lösas. Kanske därför de flesta automatiska vedmaskinerna sågar istället för klipper.
Tillbaka till ritbordet.
Intressant det du säger att stocken slår upp när man klipper den, det måste lösas. Kanske därför de flesta automatiska vedmaskinerna sågar istället för klipper.
Tillbaka till ritbordet.
