Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

[mrfrenzy]

Ju större desto bättre.

Om du tappat av ett värmesystem någon gång och sett det svarta vatten som kommer ut inser du att ett begagnat expansionskärl är uteslutet.

Återstår att köpa nytt, då finns ett par frågor:
Är nya exp.kärl mycket billigare än hydropress?
För att hydropressen ska bli livsmedelsklassad behövs lite omsorg vid val av färg på insidan samt gummit till blåsan. Ges samma omsorg till expansionskärl eller används billigare material som kanske fäller ut i vattnet med tiden?

[gunne]

Från Rinkaby Rör:

WellMate Hydropress glasfiber
Tillverkade i ett stycke av polyeten och glasfiber, därför helt korrosionsfri. Inuti tanken finns en airbag som är förtryckt med luft, ersätter därför en mer än dubbelt så stor vanlig hydrofortank. Levereras med förtryckt luft, med ca 1,9 bar. Observera den låga vikten och de kompakta måtten. Max arbetstryck 6 kg

En sån på 120 liter kostar tre lax så det är ju inte så farligt. Motsvarar ju om man ska tro på texten en 240-liters vanlig tank.

[gunne]

Nu har jag köpt en kopplingsbox för elpatronen. Dock har ju Kineserna som sagt satt nån konstig gänga på elpatronens utsida.


Yd ca 51,5 mm och stigning ca 1,5 mm. Är det någon som känner igen den gängan eller är det special special?

Jag skulle nog behöva tillverka en grun mutter (t ~ 5 mm) för att fästa kopplingsboxen.

Nån med svarv som känner sig manad?

[JimmyAndersson]

Det var ett tag sedan jag läste här nu, så jag måste bara fråga:

Hur gick det med ekpanelerna du skrev om tidigare?
(Jag kom att tänka på det när jag dokumenterade våra stockar i helgen.)

[gunne]

Jag köpte helstavslimmad ek till slut. Det var inte värt för mig att lägga tiden att tillverka egna... Mer om det här: http://stor-erik.com/?p=2107

[MiaM]

Intressant tråd!

Jag har till och från de senaste dagarna läst hela tråden!

Ett par kommentarer:

Har du kvar elpatronen du bestämde dig för att inte använda?

I så fall kan du använda kretskortet + kanske även kontaktorerna från den för att styra dina nuvarande patroner. Du behöver tre passande strömtrafos som träs på fasledarna som kommer ut från (eller om man vill in till) din stora trafo, och utgångarna från de trafona ska in på kretskortet (nere till vänster på ritningen du visade bild på). Kretskortet och kontaktorerna är anslutna till L3 och N, alltså 220-230V enfas, och det kan du givetvis mata från två av dina "norska" faser.

Kolla så att kontaktorerna verkligen tål en av dina nuvarande elpatroner, de har ju lägre spänning och därmed mera ström per watt än vad orginalelpatronen. Om du anser att elen ombord duger till att driva något mer avancerat än en vanlig glödlampa så duger den också att driva den där effektvakten.

Poängen är alltså att effektvakten känner av total strömförbrukning och när den går över en viss gräns så bryter den en elpatron, och när den passerar ytterligare en gräns så bryts även den andra elpatronen. På så vis kan du köra antingen 12kW "måsten" + 6kW elpatron, eller 12kW "måsten" + 3kW diverse + 3kW elpatron, eller 12kW "måsten" + 6kw diverse + "0kW" elpatron. Växlingen helt automatisk.

I princip kan du låta effektvakten styra vad som helst, men jag har svårt att komma på så mycket annat du kan tänkas vilja bryta. Du skulle i princip kunna köra t.ex. elspis/el-ugn/el-grill via effektvakten om du vill.

Åtminstone vissa elpatronstyrningar har nån enkel bygling för att lobotomera bort den där tvåtimmarsgränsen, man vill ta bort den i vissa "proffs"-användningsområden.

Om du orkar vara lite händig så verkar annars den förkastade elpatronen gå att bygga om från D-kopplad till Y-kopplad, men det kräver ett bättre foto på delen där värmeslingorna kommer ut för att se hur slingorna är kopplade. En fördel med att köra 230V på 400V-slingor är annars att du kan nog vara fullständigt säker på att aldrig bränna sönder slingorna p.g.a. elektrisk överbelastning.

**********************

Nu till något jag mer spekulerar kring (ovanstående "kan" jag ).

Radiatorerna:

Du har ritat två utrymmen som dels har kamin och dels har element. På en bild ser jag element med rören direkt anslutna till cirkulationspumpsystemet, utan några termostater på elementen. Eftersom kaminerna ger en del direktstrålad värme så är risken stor att varje gång du eldar i en kamin så blir det lite för varmt i rummet du eldar i och/eller lite för kallt i rummet du inte eldar i, eftersom båda regleras från samma shunt.

Den vanliga lösningen är väl att ha vanliga termostater på elementen. Eftersom de är inbyggda i väggarna så är det kanske läge för den varianten med reglage+givare en bit från elementen.

Men räkna på om det verkligen lönar sig att skaffa fyra ventiler + fyra termostater (som åtminstone har givaren en bit från ventilen) v.s. att fixa separata shuntgrupper för de båda våningarna.

Acktankarna:

Vad gäller att nyttja båda tankarna maximalt effektivt så kan man väl konstatera att en/två-tank-läget inte borde spela nån roll för laddningen. Laddomaten snurrar ju först allt vatten endast genom kaminerna, och när de nått inställd temperatur så börjar en liten del av det varma vattnet att tryckas in överst och en gnutta av det kalla vattnet nederst i tankarna blandas in i vattnet som snurrar genom kaminerna. Med högre effekt blir "gnutta" givetvis "en del" vatten. Resultatet kommer bli att först fylls den "övre" tanken i stort sett helt, och först därefter fylls den andra tanken.

Min slutsats av det är att det är ingen mening att ha ventilerna för att välja en/två tankar kopplade på laddomatsystemet. Det kan lika gärna köra på "två tankar" hela tiden. Om du eldar lite så kommer första tanken att bli halv/helfylld, eldar du mycket så kommer den andra tanken också att automatiskt börja fyllas, och inte förrän båda tankarna är helt fulladdade så får du värme över.

Däremot är det en bra idé att välja om returen från elementen ska gå in endast till första tanken (alltså anslutningen mellan tankarna) eller till båda tankarna. I första fallet så ingår bara en tank i slingan. Om du börjar värma upp när allt är kallt så kommer returen från elementen vara varmare än innehållet i tankarna, och då slipper du fis-värma båda tankarna ifall returen bara går in till ena tanken.

Det optimala borde vara att ha en vanlig tvåvägsshunt som väljer åt vilket håll returen ska gå, och styra den så att ifall toppen på "nedre" tanken är varmare än elementreturen så går returen till "nedre" tanken. Om toppen på "nedre" tanken är kallare än elementreturen så går elementreturen till "övre" tanken (alltså punkten mellan tankarna). Styrningen av en sån tvåvägsshunt verkar vara ett perfekt projekt för hembygge. Du behöver bara två analoga temperatursensorer och en komparator med en smula hysteres. Hysteresen för att shuntmotorn inte ska snurra ihjäl sig mellan ändlägena fram och tillbaka när allt befinner sig i någon slags mellantillstånd. (En sånhär styrning bör väl dessutom kanske ha någon valbar funktion som tvingar in viss värme i undre tanken även om det "egentligen" är lönsammast att allt går in i övre tanken, för att backvärmningen av stillastående dieselmotor ska fungera).

Superoptimalast nyttjade av energin i tankarna får du då dessutom om du har en fyrvägsshunt för framledningen, alltså med tre ingångar. En ingång för varmt från toppen på "övre" tanken. En mellaningång för "fisljummet" från punkten mellan tankarna, och en lågtemp-ingång som matas med returvattnet från elementen. Fyrvägsshuntar tror jag bl.a. används i solvärmebranschen.

Med en sådan installation, som både har fyrvägsshunt för framledningen och styrning för returen, kommer automatiskt bland annat ge driftläget att båtmotorn värmer nedre tanken till fisljummet vatten och om det är varmt nog så driver det elementen, samtidigt som elpatron/kamineldande ser till att övre tanken är varm nog för kranvarmvatten. Det är väl inget direkt vanligt driftfall, men säg att du dockar in en värmepump på "nedre" tanken så kan du nyttja det driftfallet med värmepumpen för fisljummet elementvatten medan elpatron/kamin för varmare kranvarmvatten.

Katastrofskydd

Manuella nödmetoder är alltid bra att kunna ta till, men automatik är inte dumt. En enkel grej kan vara att sätta en termostat som känner av vattnet från tankarnas kallsida in till laddomaten. Om det vattnet blir säg 90 grader så är båda tankarna fulla, och eftersom vattnet flödar där så finns det dessutom mer värme som kaminen/erna avger, och då är du nära ett katastrofläge. Termostaten kan då enkelt styra en kontaktor som dels tvångsbryter "sänk temperatur"-fasen på shuntmotorn/motorerna, och dels tvångsmatar "höj temperatur"-fasen på shuntmotorn/motorerna, och dessutom tvingar cirkulationspumpen för radiatorerna att gå igång. Då kommer du få bastu med 90 graders framledningstemperatur på elementen, men du kommer kunna klara dig en stund längre innan systemet kokar.

Detta förutsätter givetvis att rören till/från och själva radiatorerna är monterade på tillräckligt avstånd från sådant som inte tål så hög värme. Vanliga elkablar som inte är specad för extra värmetålighet bör t.ex. hållas på lite lagom avstånd.

Termostaten/kontaktorn bör givetvis också driva någon slags varningssignal (lampa och kanske ljudsignal) och om det går enkelt att fixa även något som stryper kaminerna. (Om du lägger på ljudsignal så fixa något system som gör att ljudsignalen kan tystas men bara "denna gång", d.v.s. så att den alltid återkommer vid nästa katastrofvarning. Det fixas enkelt med en "tysta ljudet"-hållkrets som också får sin matning via termostatkretsen. En bra grej kan kanske också vara att låta eventuell "RDS viktigt meddelande"-utgång på en stereo och/eller "squelch-utgång" från VHF-radio bryta/dämpa signalen).

I princip borde man kunna stänga ett spjäll rätt enkelt genom att "peta" på reglaget med en vindrutetorkarmotor (men se upp för att utan torkarblad som bromsar motorn så är det risk att den av bara farten kör förbi stoppläget och därmed inte stannar då den ska stanna). Fast just den funktionen behöver kanske inte vara automatisk, och det finns ju också faror, t.ex. vill man absolut inte stänga spjället för rökgaserna när någon lucka är öppen för då ryker det ju in. Eventuellt spjäll för inkommande luft är väl bättre att styra på detta vis, om man nu vill ha automatik.

Dieselmotorkylningen

Förutom att du givetvis måste fundera ut något som gör att värmen kan röra sig åt båda hållen mellan dieselmotorn och acktank så undrar jag vad planen är att göra av med värme från motorn när/om du kör så länge att båda acktankarna redan är fulla? Visst, katastrofskyddet jag föreslår ovan kommer göra att elementen kyl motorn, men det är kanske inte så skoj att ha bastu vid förarplatsen vid långkörningar på högsommaren. Om du ändå ska ha någon anordning som använder havsvattnet så kan det kanske vara läge att använda samma havsvattenslinga dels för kylning av motorn, dels för nödkylning (om det inte blir nåt extra jobb) och dels för eventuell värmepump.

Stora transformatorn

Är en såndär transformator dubbelisolerad? Krävs det, eller räcker enkelisolering trots att skyddsjorden från landströmmen inte kopplas till skrovet? (Det är ju hela poängen med trafon i princip). Finns det inspektionskrav, antingen generellt eller för att få ansluta sig vid vissa hamnar/kajer?

Att trafon har 400V D-kopplat in (oavsett vad den ger ut) ger fördelen att du kan aldrig få någon överspänning p.g.a. noll/PEN-släpp. (ja, och att den isolerar gör också att eventuellt PE/PEN-släpp aldrig kan göra båten strömförande).

Sidospår+++:
På Hultsfredsfestivalen för ett antal år sen kan man tänka att ljud/ljusföretaget Starlight hade önskat att grejerna var kopplade via en sån trafo. Nån lokal elektriker hade tydligen gjort nån miss varpå nollan släppt (eller möjligen blivit förväxlad med en fas), och den magiska röken läckte ut ur en trave av de fetaste slutstegen. Det blev visst rätt febril aktivitet med transporter kors och tvärs över landet för att få ihop något fungerande till festivalen som strax skulle dra igång.

Efter det så körs de största scenerna på sådana festivaler alltid på dieselgenerator (på typ en halv megawatt eller så) oavsett hur mycket det vanliga elnätet är tillgängligt.

[gunne]

Tack för ett väldigt långt inlägg!

Jag tänkte ta och åtminstone besvare de saker är du har skrivit frågetecken...

Katastroffskydd är såklart något man vill ha. Tanken är ju att motorn ska vara sjövattenkyld, men vill man kan man även cirkulera motorns kylvatten antingen rakt in i slingan i acktanken eller via en värmeväxlare. Man kan alltså kyla både med sjövatten och i acktanken. Detta skulle ju även kunna kyla hela systemet vid behov genom att man har en elektrisk pump på sjövattnet som kyler motorn som i sin tur kyler tankarna. Hela inkopplingen av motorn ligger dock långt in i framtiden...

När det gäller trafon så har jag antecknat detta i nåt dokument:

”Den isolertransformator som används vid landanslutningen ska vara dubbellindad i enlighet med SS-EN 60742 eller på likvärdigt sätt. ”

SS-EN 60742, Mellantransformatorer för skyddsändamål och skyddstransformatorer –
Säkerhet – Allmänna fordringar och provning, i den lydelse som var i kraft då den elektriska anläggningen installerades.

[gunne]

Alla bollar i elden och järn i luften samtidigt. Tyvärr har jag fastnat lite i planering/logistik så jag har svårt att sysselsätta min hjälpreda som jag har för tillfället.

För att stämma lite i bäcken så kan man ju försöka efterforska saker som jag behöver om några månader. Nu en lådkyl/lådfrys eftersom jag inte kan ha några höga skåp i köket.



Nån som vet nån bra och prisvärd leverantör? IKEA verkar ha haft en men den kanske har försvunnit?

Min google-fu verkar inte va nå bra idag, men dessa har jag hittat:

http://www.rikall.no/display.aspx?menui ... 5&pageId=1
http://www.norcool.se/produkter/kjolesk ... obelfront/
(Har denna utgått???) http://www.whirlpool.se/kylprodukter-3/-[ARG-912]-1300829/853491296000/

[MiaM]

Det finns ju "vanliga" kylskåp som är rätt små, i värsta fall kanske en sådan kan byggas om (helt enkelt ta bort dörren och bygga egen lådmekanism, enklast är väl att ta någon typ av färdiga lådor typ "trådback-lådor" och sätta på bredare lådframsidor än själva lådornas storlek).

P.S. hur är det med värre sjögång och låsning av skåp/lådor, är det nåt som kanske inte behövs för den användning du tänkt?

[gunne]

Precis min tanke. En inbyggnadskyl för under bänken från ikea kostar 3700. För 10 papp kan man nog konstruera ett lådsystem i den som man fäster i de befintliga spåren. Understa lådan får va kraftigare och sitta fast i dörren, sen har man en eller två lådor över det. Men det tar TID att hålla på att bygga allt själv.

Det är ju bra om man kan låsa saker vid sjögång. Men det går ju att ordna.

Edit: Hittade en för 12 papp: http://www.tretti.se/vitvaror/kylskap/i ... r-uik-1550

[ristomemo]

Ett ide kan ju vara att få tag på en mindre kylbänk från en restaurang. Typ som denna, http://www.blocket.se/jamtland/Kylbank_ ... ca=1_9&w=3 (just den här var kanske lite stor)

[MiaM]

En halvtråkig variant kan väl vara att börja med en inbyggnadskyl och senare fixa lådor. Risken är väl stor att "sen" inträffar "aldrig", men du kommer på nolltid få båten mer användbar som permanentboende.

Men är inte lite större vitvaror ändå av intresse? Jag minns inte riktigt vad som ev. framgått av ritningar, men går det inte att få plats med högre kyl/frys på någon plats som kanske är lite mer avig men ändå i anslutning till köksdelen?

[gunne]

Nä, det går typ inte. En frysbox kan man nog klämma in i nåt annat utrymme. Men i däckshuset där köket ska va är det fönster och dörrar runt om hela vägen.

Jag har oxå funderat på restauranggrejjer, men problemet är att en rostfria looken inte riktigt passar in i stilen jag tänkte köra. Och det är inte helt trivialt att bygga om hela kylen med träfronter.

[gunne]

Åter till värmesystemet.

Framledningen till radiatorerna ska gå via en shuntstyrning med utomhusgivare. Nu funderar jag på om man kan blanda framledningen med returen från radiatorerna proportionellt (utan styrning) och sen skjutsa ut det vattnet i golvvärmeslingorna som ska vara i alla utrymmen under däck. Tanken är att temperaturen på golvvärmen då följer framledningen fast med lägre temp, t.ex. om man skickar ut 50* till radiatorerna så får man 30* i golvvärmen.

Se till vänster i bild.

värmesystem v7.png

Vad tror ni? Eller ska man plocka in värden från en utomhusgivare (samma givare?) eller inomhusgivare och styra golvvärmen separat?

[tecno]

Jag skulle nog styra golvvärmen separat, dvs bara kunna ha golvvärmen om jag så vill.