Bygga LED-lampa för ljusterapi!?

[ljushuvud]

Jag hänger med! Väl förklarat, Arvid!

Men det finns inte ett tredje alternativ då? D.v.s. en potentiometer som klarar minst 10W? Jag menar, vanliga glödlampor fixar ju 40W och mer ändå, varför skulle inte en Potentiometer kunna göra det? För att Glödlampan brinner av wolfram?

Ett till alternativ som dyker upp i min skalle är om vart och ett av ljuskorten skulle kunna regleras enskilt, så att jag kopplade in en potentiometer till varje ljuskort och att dessa 6 potentiometrar skruvades på samtidigt? Så istället för 9.45W ansvarar var och en bara för 1.575W. Eller blir det fortfarande för mycket? Kanske att samtliga resistorer istället är sammankopplade potentiometrar som kan regleras samtidigt på något sätt? Då skulle ju var och en av potentiometrarna bara utsättas för samma effekt som varje motstånd?

Skippar det där med mikrokontroller tills vidare, ja.

En sak till var det, ja: Sen vet jag inte om jag ska ha Cu-1-banor, Cu-2-banor, Cu-lödöar eller vad de hette, så experimentkorten har jag inte funnit några lämpliga ännu...

[arvidb]

Visst finns det tredje alternativ som du nämner. Sådana potentiometrar brukar ibland kallas reostater. Räkna med att de är svåra att hitta och kostar multum (mycket dyrare än MOSFET-lösningen, och dessutom klumpigare). Det finns även "multi-gang"-potentiometrar (flera som är mekaniskt ihopkopplade); 6-gangade kan nog finnas tänkta som volymreglage för 5.1-audiosystem, men lycka till med att hitta en 6-gangad pot som klarar den effekt som behövs. Sen får du tänka på att effekttåligheten är angiven när hela komponenten är jämnt belastad - i fallet med 50 % ljusstyrka kommer all effekt att brännas i halva resistansbanan i poten, vilket gör att du antagligen behöver en som är klassad för mycket större effekt. Överhuvudtaget är det svårt att räkna på effektutveckling i potar; det är väl delvis därför man alltid brukar använda dem som rena spänningsdelare för att styra något annat.

Edit: ytterligare ett alternativ är att använda en vridomkopplare för att välja mellan ett antal fasta lägen. Men det blir krångligare, sämre och antagligen dyrare än MOSFET-lösningen.

Börjar vi snacka om 126-gangade så blir det bara löjligt. (Inte lätt att veta om man aldrig har byggt sånt här förut förstås.)

Köp experimentkort där hålen är elektriskt ihopkopplade i band om 2 eller 3 st hål (beroende på hur tätt du vill montera dioderna). Jag kan tänka mig att både Cu-1 och Cu-lödöar betyder att inga hål är ihopkopplade, Cu-2 kanske betyder att de är hopkopplade 2 och 2 - du får försöka kolla på produktbilderna för att se vad de menar.

[Nerre]

Det är ju viktigt att vara medveten om att all den effekt som försvinner i motstånden (eller en potentionmeter) blir värme. (Det blir all effekt över huvud taget, men den effekt som utvecklas i lysdioderna kan man ju se som nyttig effekt, till skillnad mot motstånden som bara ger värme.)

[ljushuvud]

Nyttig effekt, ja. Men vad ville du få sagt med detta? Att arrangemanget kommer att alstra mycket värme och detta skulle vara någonting negativt?

Visst, positivt är det förstås inte heller, men det skadar nog knappast. Konstruktionen kommer bara att användas högst en timme om dagen men max 30 minuter åt gången. I början bara 10 minuter morgon och kväll. Så huvudsaken är att dioderna lyser som de ska. Lite extra värme ska nog gå bra.

Edit: Jag har letat som ett jehu efter experimentkort med rätt storlek. De bör helst ha dimensionerna 150x200 mm, ungefär som dessa som följande företag inte skickar till Sverige: http://www.radioshack.com/product/index ... ab=summary - 6x8 inches alltså, eller minst 125x180 mm, men helst 150x200.

Det enda jag hittar är 100x160, något enstaka på 125x150 och några enorma på 100x500. Var kan jag få tag på experimentkort med rätt dimensioner? Någon? Tack.

[zeylon]

Anledningen till att 100x160 är så vanligt är att det är ett standardformat som kallas europakort.

ELFA nr 48-388-19 är 150x300, dock utan kopparbanor.
Det går ju att använda kopplingstråd för att löda ihop dioderna i stället för att löda mot kopparbanorna men det blir lite jobbigare...

Varför måste du ha just den storleken? Det borde väl gå att anpassa konstruktionen lite?
(Jag orkade inte läsa igenom hela byggbeskrivningen och bildlänken funkade inte...)

Om jag har fattat det rätt så vill du ha en "solhimmel" fast med lysdioder? Då spelar det väl ingen roll vad det är för mått på experimentkorten? Lägg flera vid sidan av varandra!!

ELFA nr 48-313-84 har ett lämpligt utförande där hålen är sammanbundna tre och tre med folie. På ett sådant kort är det skitenkelt att seriekoppla ett antal lysdioder. Nu kanske det finns ett likadant billigare någon annanstans men det utförandet ska du definitivt ha för att slippa kapa banor. (Det vanligaste utförandet är obrutna kopparbanor längs med hela kortets längd.)

När det gäller regleringen av ljusstyrkan så kanske du kan nöja dig med några olika fasta lägen? Då är det enklaste för dig att använda en vridomkopplare och välja mellan ett antal olika effektmotstånd. Det är ingen "elegant" lösning men det fungerar och är lätt att göra. Nu är frågan om det går att hitta en vridomkopplare som klarar den strömstyrka du kommer att ha till en rimlig peng... Du kan ju annars ha ett antal brytare för att välja vilket effektmotstånd du vill ha inkopplat. För högsta intensitet är det inget motsånd alls (förrutom det som begränsar max ström och som sitter i serie LED:arna) så det gör ju inget om användaren skulle sluta flera eftersom det bara i värsta fall kommer att resultera i maxintensitet.

Sen rent generellt... Försök att hålla dig till någotsånär standardprylar så håller du priserna nere. Precis som föreslagits tidigare så satsa på en 12 (13,8) eller 24V nätdel då dessa finns i otaliga fabrikat och anpassa sedan antalet dioder i serie för att stämma mot den matningsspänning du har. Likadant med experimentkorten, 100x160 är billigast per ytenhet.

Ett tips på en billig strömkälla är en batteriladdare för bilbatterier. De allra billigaste består bara av en transformator och en likriktare. Att det inte finns någon glättningskondensator gör ju inte ett smack i detta fall.

Så här kopplar du: (M=motstånd, L=LED)

Kod: Markera allt

      I---M-D-D-D-D-D-D---I
      I---M-D-D-D-D-D-D---I
-----I---M-D-D-D-D-D-D---I------
      I---M-D-D-D-D-D-D---I
      I---M-D-D-D-D-D-D---I

Dvs du bygger ett antal serier med en egen strömbegränsning och kopplar sedan dessa parallellt över din matningsspänning.
Anpassa antal dioder och antal "serier" efter din matningsspänning och formatet på experimentkorten.

Pust... Det blev ett långt inlägg. Jag har kanske upprepat vad andra har sagt på en del punkter men det får du leva med.

[ljushuvud]

Haha! Trevlig information du kommer med såhär kring midnatt, även om jag max förstod hälften av det du tog upp. Ska se om jag kan bena ut det...

Först och främst experimentkorten. Det där på 150x300 såg utmärkt ut. Det är ju bara att jag struntar i att använda de översta 10 centimetrarna. En solhimmel vet jag inte om jag skulle kalla det. Jag hade tänkt att var och ett av de 6 korten med dioder skulle stå på ett bord som bilden här visar: http://i19.photobucket.com/albums/b179/ ... CN0050.jpg

Då behöver de vara tillräckligt höga för att kunna lysa på ett helt ansikte och därför vill jag ha en viss höjd på de. Visst, det går säkert att anpassa konstruktionen men jag har aldrig kommit i kontakt med den här typen av projekt tidigare så vill göra det så lätt som möjligt. Men får jag fråga hur du skulle kunna tänka dig att de 16 cm höga korten skulle kunna nå samma höjd som de 20 cm höga korten? Genom att hänga och dingla ovanifrån? I ett snöre då? Nej, fan, inte för att idiotförklara ditt förslag om anpassning, men jag saknar helt begrepp om hur det skulle kunna se ut. Jag vill bara ha det som på bilden.

Sen detta med kopparbanor. Du menar alltså att eftersom strömmen går genom kopparbanorna blir det jobbigare med kort som saknar dessa banor, eftersom jag måste tillverka själva banorna också? Den frågan har jag själv ställt. Hur kommer dioderna ha kontakt med varandra och vilken typ av "tråd" är det jag måste "placera ut" mellan dessa? Räcker det inte med det lödtenn jag ska köpa, utan måste jag även ha någon typ av kontinuerlig "kopplingstråd" mellan dioderna att löda fast dessa i?

Men visst, hittar du experimentkort i rätt storlek (eller för den delen, om du lyckas komma med någon anpassad kanonlösning) så är jag givetvis öppen för det som är enklast, nämligen folierade med kopparbanor som du nämnde (även om jag är lite rädd för foliet som jag råkade dra sönder när jag skulle reparera min laptop - trodde nämligen att fläkten gick att blåsa ren som på en stationär dator och plockade, envis som jag var, isär skiten - men det slutade med en hög skruvar och plastbitar som fortfarande belamrar skrivbordet).

Det där med vridomkopplare tar vi sen, först reder vi ut ovanstående.

Standardprylar säger du, men den batterieliminator jag fann hos electrokit verkar ju fungera utmärkt så jag kör på den. Någon hundring hit eller dit är struntsamma. Bilbatterier är väl inte direkt ögongodis heller för den delen...

Glättningskondensator, är det på svenska?

[zeylon]

Du är verkligen helt rudis på detta...

Sätt två 16cm kort över varandra så får du 32cm. Räcker inte det?

Vet du hur man löder komponenter på ett experimentkort? Har du överhuvutaget sett ett sådant förrut?
Titta här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Stripboard
Här har du en närbild på ett sånt kort jag menar:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:UniversalPCB.jpg

Dvs man sticker igenom komponentbenen från den sidan där det inte är några kopparbanor och löder på baksidan.
Har du inga kopparbanor så får du förbinda komponenterna genom att koppla ihop dom med ledningar eller koppartråd. Det fattar du väl i alla fall?

Jag har inte sagt något om ett bilbatteri utan jag sade att en billig bilbatteriLADDARE i princip är samma sak som en simpel batterieliminator. Ska man bara driva lysdioder så spelar det ingen roll att det inte är perfekt stabil spänning. En laddare av enklaste sort går nog att få för någon hundring.

En glättningskondensator är en kondensator som sitter i en nätdel för att jämna ut ("glätta") spänningen efter likriktaren.
Läs mer här: (5 sekunders jobb med google att hitta)
http://www.kjell.com/?page=/fragakjell/kondensatorn/

Du kan inte förvänta dig att vi ska göra hela jobbet år dig och servera lösningen på ett silverfat. Lite får du allt tänka själv! Prova att använda google och wikipedia i stället för att vara spydig..

[arvidb]

zeylon> Hehe, det var nog bra att du hitta bilder på experimentkorten...

Två 160x100-kort på bredden ovanför varandra blir 160x200... rätt nära 150x200? Dessutom bör det få plats ganska exakt två rader med 7 dioder i varje efter varandra på ett sånt kort på längden. (Räknade på ett kort jag hade hemma: det finns 18 st lödöar på ett 3-stripkort, så det blir perfekt med 2x7 rader.)

[Nerre]

Nyttig effekt, ja. Men vad ville du få sagt med detta? Att arrangemanget kommer att alstra mycket värme och detta skulle vara någonting negativt?

Värmen gör att det blir varmt, om du inte har kylning kan det dels bli så varmt att grejerna förstörs och dels så varmt att man riskerar att bränna sig.

Sen finns ju alltid miljö- och ekonomiaspekterna.

Just därför vill man normalt ha så liten förlusteffekt som möjligt.

[ljushuvud]

Du är verkligen helt rudis på detta...

Sätt två 16cm kort över varandra så får du 32cm. Räcker inte det?

Vet du hur man löder komponenter på ett experimentkort? Har du överhuvutaget sett ett sådant förrut?
Titta här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Stripboard
Här har du en närbild på ett sånt kort jag menar:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:UniversalPCB.jpg

Dvs man sticker igenom komponentbenen från den sidan där det inte är några kopparbanor och löder på baksidan.
Har du inga kopparbanor så får du förbinda komponenterna genom att koppla ihop dom med ledningar eller koppartråd. Det fattar du väl i alla fall?

Jag har inte sagt något om ett bilbatteri utan jag sade att en billig bilbatteriLADDARE i princip är samma sak som en simpel batterieliminator. Ska man bara driva lysdioder så spelar det ingen roll att det inte är perfekt stabil spänning. En laddare av enklaste sort går nog att få för någon hundring.

En glättningskondensator är en kondensator som sitter i en nätdel för att jämna ut ("glätta") spänningen efter likriktaren.
Läs mer här: (5 sekunders jobb med google att hitta)
http://www.kjell.com/?page=/fragakjell/kondensatorn/

Du kan inte förvänta dig att vi ska göra hela jobbet år dig och servera lösningen på ett silverfat. Lite får du allt tänka själv! Prova att använda google och wikipedia i stället för att vara spydig..

Det var inte meningen att vara spydig. Jag försökte bara uppmärksamma dig på min nivå eftersom dina förklaringar drog iväg. Därav frågan om glättningskondensator. Har dessutom haft väldigt svårt att hitta någon förklarande information tidigare om dessa grejer men informationen på Kjell var faktiskt lättförståelig. Däremot fanns det t.ex. ingenting om potentiometrar som kunde passa för en nybörjare. Jag menar, varenda ord du använder är nya för mig. Matningsspänning? Jag antar att det är samma som utspänning? Det vill säga likspänningen som kommer från nätdelen.

Jag tänkte visst på att två 16 cm kort med fördel kunde placeras ovanför varandra, men hur kommer dessa att hålla ihop? Det övre kommer inte att ha något stöd utan ligger som jag ser det "i luften". Ska jag limma fast korten i varandra?

Ursäkta, jag blandade ihop bilbatteri med bilbatteriladdare. Har förvisso aldrig sett en bilbatteriladdare, men vet att det brukar stå bilbatterier i soprummet och fick den bilden direkt. Då kollar jag upp det där med bilbatteriladdare istället, då.

Nej, jag har aldrig sett ett experimentkort förut. Det är därför jag inte vill köpa fel grejer.

Visst förstod jag att jag behöver koppartråd mellan dioderna, men vilken typ är då lämplig? Jag hade 1.0 mm på mitt lödtenn, då kanske samma grovlek på koppartråden är att föredra? Så emaljerad koppartråd på 1.0 mm, alltså. Duger det?

[ljushuvud]

Nyttig effekt, ja. Men vad ville du få sagt med detta? Att arrangemanget kommer att alstra mycket värme och detta skulle vara någonting negativt?

Värmen gör att det blir varmt, om du inte har kylning kan det dels bli så varmt att grejerna förstörs och dels så varmt att man riskerar att bränna sig.

Sen finns ju alltid miljö- och ekonomiaspekterna.

Just därför vill man normalt ha så liten förlusteffekt som möjligt.

Jaha! Du menar alltså att kraftigare motstånd alstrar mer värme (större förlusteffekt) och att det kanske därför vore bättre att lägga mig på 14V och lägre motstånd istället för 15V och de 68 Ohms motstånd jag varit inne på?

Men då blir det alltså två motverkande faktorer att ta hänsyn till. Dels bör jag ha tillräcklig marginal i spänningen för att inte riskera att dioderna, om nu aggregatet skulle ge en smärre felspänning, får för hög ström och brinner upp, och dels bör jag inte använda alldeles för kraftiga motstånd för att riskera att det blir för varmt, ger för stor förlusteffekt, och brinner upp av den anledningen.

Så vilken spänning ska jag då satsa på? Dioderna landade på 13.3V. Räcker det om jag går upp till 14.0V då menar du och anpassar motstånden efter det? Det skulle innebära motstånd på 28 Ohm istället för på 68 vilket känns som en ganska stor skillnad. Visst, 14.3 kanske vore optimalt att lägga sig på men då kommer dilemmat att hitta en billig eliminator/batteriladdare som klarar att gå upp 0.1V åt gången?!

[Nerre]

Jag tänkte visst på att två 16 cm kort med fördel kunde placeras ovanför varandra, men hur kommer dessa att hålla ihop? Det övre kommer inte att ha något stöd utan ligger som jag ser det "i luften". Ska jag limma fast korten i varandra?

Du får väl montera dem på någon slags stöd. Det är ju ändå inte så bra att ha baksidan på korten helt öppen (det är risk att du råkar kortsluta något då).

Visst förstod jag att jag behöver koppartråd mellan dioderna, men vilken typ är då lämplig? Jag hade 1.0 mm på mitt lödtenn, då kanske samma grovlek på koppartråden är att föredra? Så emaljerad koppartråd på 1.0 mm, alltså. Duger det?

Emaljerad koppartråd är ingen höjdare eftersom du måste slipa/skrapa bort emaljen från den om den skall bli lödbar.

Dimensionen på lödtennet har inget att göra med dimensionen på koppartråden, tennet SMÄLTER när du löder (precis som när man gör tennsoldater) så diametern påverkar bara hur fint du kan reglera mängden tenn (tunnare tråd gör att det är enklare att dutta dit små mängder).

Men då blir det alltså två motverkande faktorer att ta hänsyn till.

Jo, så är det nästan alltid inom elektronikkonstruktion, man måste kompromissa. Därför måste man veta vilken förlusteffekt man kan acceptera, hur varma får grejerna bli, behöver man nån form av kylning (fläkt?) etc.

Jag rekommenderar att du spenderar en eftermiddag eller två på biblioteket med att bläddra i elektronikböcker för att få lite mer förståelse. Risken är annars alldeles för stor att du missuppfattar något och gör fel.

[ljushuvud]

Någon slags stöd låter bra och en kortslutning mindre bra. Vad skulle du föreslå som stöd?

Om emaljerad koppartråd inte är någon höjdare, vad finns det då för alternativ som vore bättre? Icke emaljerad? För electrokit verkar t.ex. bara ha emaljerad...

Äh, jag förstår att det måste vara en pina att inse hur inkompetent jag är när det handlar om elektronik, men tro mig, det är inte roligare att behöva fråga om allting. Dessutom måste jag få lägga in en liten brasklapp här, för det blev verkligen mycket mer att lära sig än vad jag inledningsvis någonsin kunde föreställa mig. Det såg så enkelt ut på beskrivningen liksom. Man köper det man behöver och löder ihop.

Biblioteket säger du, och redan där kommer nästa fråga. Har du förslag på lämplig litteratur?

[Nerre]

På biblan är det bara att kolla vad som finns, och bläddra i böckerna. Du behöver inte läsa från pärm till pärm utan det räcker ju att du får lite hum om det du behöver veta.

Det smidigaste är väl att montera korten på t.ex. en 3 mm plywoodskiva mha distanser, dock har vi ju då nackdelen med att värmen från motstånden kanske bränner trät. Andra varianter är ju att montera korten på plexiskivor eller rentav aluminiumplåt.

[Gimbal]

Det är inte så komplicerat heller, blanda inte in miljö och energisparande i detta tex det blir ju bara löjligt.

Det är bara att sätta igång, ta något av alla exempel med ett par volt över motstånden och prova med några lysdioder. Du måste ju inte köpa delar till allt på en gång.

Välj ingen bilbatteriladdare, de är antingen intelligenta och då startar de nog inte alls, eller så är de helt dumma och oreglerade och då kan det bli pannkaka av allt ihop.