Han hade reparerat en invallningspump. Det var en pump av den typ som är placerad i bottnen av invallningsbrunnen och drevs av en motor placerad upp på krönet med en drivaxel ner till själva pumpen.
Drivaxeln var i det här fallet så lång att den hade försetts med ett stödlager av Pockenholz mitt på axeln för att förhindra självsvängning. Eftersom stödlagret var helt utslitet så tyckte min gode vän att det kunde kvitta med stödlagret.
Han monterade fast pumpen på botten av brunnen och anslöt 20 Kw 2800 rpm-motorn till pumpaxeln och trycker sedan på startknappen. Pumpen som var en stabil gjutjärnspjäs på modiga 200 Kg fastbultad i bottenplattan slet sig på 5 sekunder på grund av axelns självsvängning och fungerade mer som en gräddvisp där nere i hålet tills den grova axeln gick av.
Min kompis bryter strömmen och utbrister "Faan jag skulle aldrig tryckt på knappen!!". Det kallar jag för självmål
Epilog: Min kompis dog kort efter denna händelse och eftersom jag just då hade en liten mekanisk verkstad, så blev jag tillfrågad av ägaren om jag kunde hjälpa honom. Jag lyckades få försäkringsbolaget att utbetala ersättning för skadorna (via dödsboet) och byggde en helt ny dränkbar pump (motor och pump sammanbyggda till en enhet specialritad av Erik Ehlin.) i stället för den gamla konstruktionen. Den har nu knallat ock gått i snart 14 år.
Lite kul information: Gården som pumpen är belägen på är Värmlands Säby Herrgård som i begynnelsen ägdes av Hertig Karl som sedan blev kung Karl IX.
Kan man kalla sig för kunglig hovleverantör kanske?
