Varför inte raspberry pi direkt?

[PHermansson]

"Biblioteken" är ju eg inget annat är kodstycken. Allt är öppet, det är inga binära blobbar det handlar om. Så jag ser ändå inte problemet med att verifiera/kvalitetssäkra, varenda kodrad finns att läsa i klartext.

[TomasL]

Nja, så är det ju inte alltid, är biblioteken helt okompilerade så är det ok, alltsomoftast är det (till exempel, i fallet med PI'n en BLOB (gällande grafiken mm)) eller förkompilerade bibliotek, framförallt om det finns två versioner av kompilatorn, där den ena är en kostnadsfri variant, och den andra är en betalvariant (då följer i regel källkoden med libbarna)

[Nerre]

Men nu var det väl Arduino och inte Pi det handlade om? Att PI har binär BLOB gör ju inte att Arduino ger problem med verifiering och validering.

[Krille Krokodil]

I ett professionellt sammahang har Arduinio lite problem med
kvallitetssäkringsprocessen.

Professionell elektronikutveckling då ja, men är man i en annan branch där elektroniken är bisaken så finns oftast inte kompetensen för att ifrågasätta en lösning på den nivån och/eller så är det inte relevant. En underleverantör till Mercedes som jag besökte kom undan deras kvalitetsavdelnings blåslampa med en egen ihoplödd himpa-vimpa-kvalitetsäkrare med lite lysdioder, jag har tex byggt riktiga fullösningar med Velleman-byggsatser som har styrt produktionsprocesser, vår kompis Smoothmachines som gör konst kan använda det i sina produkter, konceptutveckling kan man använda dem till osv.

[sodjan]

Helt klart att många kan använda Arduino, den är ju t.ex ganska
populära inom konstnärskretsar. Men för *alla* passar inte själva
konceptet (även om det rent tekniskt skulle "räcka till").

> Så jag ser ändå inte problemet med att verifiera/kvalitetssäkra,
> varenda kodrad finns att läsa i klartext.

Ja, om libbarna finns i källkod med säkra verktyg att bygga dom.
Men det handlar också om att säkra upp "tool-chain", support o.s.v.
Men allt detta vet du säkert redan...

Konstigt att vi ens diskuterar detta, olika krav från olika
kategorier av användare helt enkelt. Självklart finns det
fall där Arduinos koncept inte är "good enough".

[Electricguy]

Hehe.. jag har chattat en del med en tjomme som tyckte att pajjen spöar skiten totalt ur Arduino.. Och att all digital I/O helt kan ersätta allt vad analog I/O heter.. Blir nog jättebra det där.. *host host* Sen att man kan köpa en Arduino MEGA klon från kina med 54 digiala I/O och 16 analoga för 125kr är ju en annan femma.

Visst, det beror HELT på vad man vill göra med enheten. Men vill man ha något enkelt att bara labba med så skulle jag skaffa en Arduino klon istället för en paj. Pajen kanske är bättre om man vill leka med USB/Ethernet/GPIO.. Men det betyder ju inte att den är bättre än allt annat.

[1802]

Vad är medeltalet på anv pinnar i arduino projekt? Är det över 8?

För egen del kör jag nu med min PC moderkortsmikrokontroller . Med qbasic får jag snabba resultat. Som jobbar långsamt . Gamla tester jag gjort på PC, funkar direkt.

[Electricguy]

Det beror ju helt på vad man gör.. Vill man ta in 16 analoga signaler, spotta ut det på 2st 8-bit DACar så går det ju åt 32 pinnar.. Vill man kanske driva en grafisk LCD eller annat samtidigt så går det åt ännu fler. Men oftast klarar man sig med en Arduino UNO eller liknande som har 14 digitala I/O och 6 analoga ingångar. Men ett par gånger så har det inte varit tillräckligt för det jag har labbat med.

[TomasL]

Hmm, jag tenderar att göra åt hundra av hundra pinnar på mina PIC32-projekt.

[Icecap]

Och har man sådana speciella hårdvarakrav finns det lösa kretsar och t.ex. AVRISP v2 om man måste hänga fast i AVR-träsket. Då kan man välja krets efter antal pinnar man behöver samt minne osv.

En uppgift har ibland krav som kräver specifika val av hårdvara och då väljer man efter det, att välja hallonpaj till ett projekt med intensiv användning av I/O är knappast speciellt vettigt om det inte finns specifika andra krav men video, USB eller liknande.

Att välja Ärdudum till att experimentera med en blinkande LED känns inte helt rätt nivå men ofta vill man ju bara ha detta som ett steg mot en större funktion varför Ärdudum kan vara ett lagom steg. Själv föredrar jag att börja med en naken krets med en lämplig programmeringsenhet, då kan man alla verktyg som behövs i kedjan och man sitter inte i något träsk senare när t.ex. Ärdudum inte räcker till utan speciell utbyggnad av hårdvaran - men det är ju smak och tycke som avgör där.

Jag ser en fördel vid hallonpajen - men blev ganska snopen över att det inte ens finns RTC på den. Visst, det går att lägga till ganska enkelt men då är man ju likaväl på att bygga/köpa extrautrustning och varför då inte bygga "rätt" grej direkt från början? Men såklart: behöver man LAN, HDMI och liknande är hallonpajen (eller liknande) en bra grej och det kan vara värd att bygga tillbehöret.

Summan av allt struntprat är: rätt grej till rätt uppgift! Att jämföra hallonpaj (eller liknande) kontra Ärdudum kontra lösa kretsar utan att ta med vilken uppgift som ska utföras visar bara på brist på kännedom.

[Nerre]

Motivet för avsaknad av RTC var väl att det skulle bli oproportionerligt mycket dyrare? Säg att det skulle kosta 100-150 spänn extra, då skulle priset inte längre vara lika intressant. För de ändamål som den är tänkt att användas till så är det inget problem att t.ex. ställa klockan med NTP eller liknande om man skulle behöva en exakt klocka.

Fast visst kan man tycka att det hade varit bättre att göra en billigare variant utan HDMI i såna fall om man hade velat hålla ner priset... men grejen är väl att det hela är uppbyggt kring grafikkretsen så den går inte att skala bort?

[1802]

Min variant. Vad vi nu skall kalla den? Har klocka.

[sodjan]

> Säg att det skulle kosta 100-150 spänn extra,

Ja, det är klart att man skulle kunna säga det, men varför
skulle det kosta 100-150:- i de volymer som RasPI tillverkas?

Sen är det en annan sak att en inbyggd RTC kanske inte
behövs till en pryl som ändå sannolikt alltid är "ansluten".

[Nerre]

Det behövs en krets för klockan, det behövs en batterihållare till batteriet, kortet blir antagligen lite större. Det går eventuellt även åt några I/O-pinnar till klockan vilket gör att det blir färre över. Det är möjligt att det inte blir 100-150 spänn dyrare, men det kostar antagligen mer än det smakar.

Det är i alla fall en FAQ på deras hemsida att det skulle blivit för dyrt med RTC.

Why is there no real time clock (RTC)?

The expectation is that non-network connected units will have their clocks updated manually at startup. Adding an RTC is surprisingly expensive, once you’ve factored in batteries, area and componentry and would have pushed us above our target price. You can add one yourself using the GPIO pins if you’re after an interesting electronics project.

http://www.raspberrypi.org/faqs

[sodjan]

OK.
Man varken du eller jag vet om deras definition av "dyrt" motsvarar 100-150:-.
Det tog du rakt ur luften. Däremot så är deras designval säkert helt rätt, så klart.
Det enda jag reagerade på var att du drag till med ett helt påhittat belopp
helt i onödan.