Stirlingmaskiner, finns det några sådana?
Som sakt - tändkulemotorn är väl det som kan gå på vad som helst bara det är flytande och brinner - den byggdes ju faktiskt med tanke på att kunna ta varierande bränslen som kunde finnas lokalt i bygderna i en tid då oljedistrubition inte var så utbyggd eller ransonerat (WW2).
ångmaskin, ångturbin har låg total verkningsgrad just för att temperaturdifferensen och tryckskillnaderna är relativt låga i arbets-cyckeln
- Det här insåg tom. (faktiskt bland dom första) James Watt på sin tid när dåvarande industrin var väldigt bekymmrade över kol-åtgången till alla dåvarande ångmaskiner som höll industrin rullande.
Energibekymmer är inget nytt problem sas.
---
Om man jagar verkningsgrad så är nog bästa förslaget hittils förutom stirlingmotor och stora gasturbiner - just dieselmotorn - en väloptimerad sådan kan ha värmeverkningsgrad uppåt 50% - i samma klass som stora gasturbiner (och av samma orsak dvs, hög kompression), med skillnaden att verkningraden inte är så pjåkigt även vid dellast, vilket nog inte gäller gasturbinen då den typen av maskiner behöver mycket flöde (av luft) för att fungera optimalt. (någon får rätta mig om jag antar fel ang gasturbin)
ångmaskin, ångturbin har låg total verkningsgrad just för att temperaturdifferensen och tryckskillnaderna är relativt låga i arbets-cyckeln
- Det här insåg tom. (faktiskt bland dom första) James Watt på sin tid när dåvarande industrin var väldigt bekymmrade över kol-åtgången till alla dåvarande ångmaskiner som höll industrin rullande.
Energibekymmer är inget nytt problem sas.
---
Om man jagar verkningsgrad så är nog bästa förslaget hittils förutom stirlingmotor och stora gasturbiner - just dieselmotorn - en väloptimerad sådan kan ha värmeverkningsgrad uppåt 50% - i samma klass som stora gasturbiner (och av samma orsak dvs, hög kompression), med skillnaden att verkningraden inte är så pjåkigt även vid dellast, vilket nog inte gäller gasturbinen då den typen av maskiner behöver mycket flöde (av luft) för att fungera optimalt. (någon får rätta mig om jag antar fel ang gasturbin)
Om man jagar verkningsgrad så är nog bästa förslaget hittils förutom stirlingmotor och stora gasturbiner - just dieselmotorn - en väloptimerad sådan kan ha värmeverkningsgrad uppåt 50% - i samma klass som stora gasturbiner (och av samma orsak dvs, hög kompression), med skillnaden att verkningraden inte är så pjåkigt även vid dellast, vilket nog inte gäller gasturbinen då den typen av maskiner behöver mycket flöde (av luft) för att fungera optimalt. (någon får rätta mig om jag antar fel ang gasturbin)[/quote]
Jag tycker ditt påstående om ångturbinens verksningsgrad är fel. Visseligen är det inte turbinens uppgift att omvandla värmeenergi till ångtryck men jag vill påstå att en ångturbin tar en dieselmotor vilken dag som helst i verkningsgrad.
Ser man på dieselmotorns avgastemperatur så ligger den på kanske runt 450 grader, med turbo - ännu lägre temp. Ju mer arbete som bränslet gör desto lägre temp - verkningsgrad.
Vatten kokar och bildar ångtryck redan vid 100 grader vilket gör att avgastemperaturen för en ångpanna kan gå så lågt som 100 grader. Om vi säger att diesel har en flamtemp. på ca 900 grader (450 ggr. 2. vid 50% verkningsgrad av en dieselmotor) gör att en ångpanna kanske ligger på 90%. Sen om man ser på mitt påstående att ångturbiner har uppnått 70% av bränslets energi så borde det bli ca. 20% förluster i själva turbinen som resulterar i att turbinen kan ta vara på 80% av energin från ångan.
Sen har det hänt en hel del sedan James Watts tid då man använde primitiva turbiner till dagens avancerade datorsimuleringar.
Vad säger ni om det?
Jag tycker ditt påstående om ångturbinens verksningsgrad är fel. Visseligen är det inte turbinens uppgift att omvandla värmeenergi till ångtryck men jag vill påstå att en ångturbin tar en dieselmotor vilken dag som helst i verkningsgrad.
Ser man på dieselmotorns avgastemperatur så ligger den på kanske runt 450 grader, med turbo - ännu lägre temp. Ju mer arbete som bränslet gör desto lägre temp - verkningsgrad.
Vatten kokar och bildar ångtryck redan vid 100 grader vilket gör att avgastemperaturen för en ångpanna kan gå så lågt som 100 grader. Om vi säger att diesel har en flamtemp. på ca 900 grader (450 ggr. 2. vid 50% verkningsgrad av en dieselmotor) gör att en ångpanna kanske ligger på 90%. Sen om man ser på mitt påstående att ångturbiner har uppnått 70% av bränslets energi så borde det bli ca. 20% förluster i själva turbinen som resulterar i att turbinen kan ta vara på 80% av energin från ångan.
Sen har det hänt en hel del sedan James Watts tid då man använde primitiva turbiner till dagens avancerade datorsimuleringar.
Vad säger ni om det?

Senast redigerad av Eson 24 maj 2007, 23:33:13, redigerad totalt 1 gång.
- bengt-re
- EF Sponsor
- Inlägg: 4829
- Blev medlem: 4 april 2005, 16:18:59
- Skype: bengt-re
- Ort: Söder om söder
- Kontakt:
http://www.patentstorm.us/patents/68572 ... ption.html
Rolig läsning för den om är intresserad. Idén är att ersätta vattnet till en normal ångturbin med propan vilket har mycket lägre ångbildningstemperatur vilket i sin tur kan ge svalare avgaser och ännu högre verkningsgrad.
Rolig läsning för den om är intresserad. Idén är att ersätta vattnet till en normal ångturbin med propan vilket har mycket lägre ångbildningstemperatur vilket i sin tur kan ge svalare avgaser och ännu högre verkningsgrad.
något haltar med ångturbinens höga värmeverkningsgrad - om det vore sant med 80-90 % värmeverkningsgrad så skulle kylvattenbehovet till våra kärnkraftver var nära negligerbar förutom vid nödkylning. Så är det inte nu och det finns klar värmepåverkan i hela havsområden kring kärnkraftverken. Vid snabb surfning så anges värmeverkningsgraden till 34% för svenska kärnkraftverk, som av säkerhetskäl inte tillåts drivas lika hårt dvs. lika hög temperatur och tryck på ångan som tex. kolkraftverk där man kan få ut ca 40%.
kunde man dessutom nyttja kylvattnet till uppvärmning så hade verkningsgraden varit uppåt 95%, men går inte pga. politik och folks oro över att få radioaktivt material i elementen trots att man bygger med många barriärer (läs värmeväxlare) som i prinsip omöjligör sådan händelse.
Däremot kan jag tänka mig att ång och gasturbiner (liksom vattenturbiner) har bra verkningsgrad på att omvandla tryck och rörelseenergi inneboende i själva ångan/gasen - annars så skulle gasturbinen i jetmotor arbeta med hemskt dålig ekonomi då energierna som vandra mellan avgasturbinen och kompressorn hanterar energimängder många gånger mera än nettoenergin som tas ut - skulle man ha stor förlust där så skulle inte gasturbinen vara ett fungerande alternativ.
Jag vet att tryckluften för ventilationen i kabin, som tas ut på tror jag 7:e (eller om det var 11:e) kompressorsteget, anses väldigt dyr tryckluft då dess mängdbortfall i processen kostar mycket energi i motorn att kompencera.
turbinens förmåga att omvandla tryck/fart på gas till mekanisk kraft och vice versa är inte detsamma som värmeverkningsgraden dvs, hur många kWh ved i pannan man stoppar in för att få ut ett antal kWh mekanisk energi.
kunde man dessutom nyttja kylvattnet till uppvärmning så hade verkningsgraden varit uppåt 95%, men går inte pga. politik och folks oro över att få radioaktivt material i elementen trots att man bygger med många barriärer (läs värmeväxlare) som i prinsip omöjligör sådan händelse.
Däremot kan jag tänka mig att ång och gasturbiner (liksom vattenturbiner) har bra verkningsgrad på att omvandla tryck och rörelseenergi inneboende i själva ångan/gasen - annars så skulle gasturbinen i jetmotor arbeta med hemskt dålig ekonomi då energierna som vandra mellan avgasturbinen och kompressorn hanterar energimängder många gånger mera än nettoenergin som tas ut - skulle man ha stor förlust där så skulle inte gasturbinen vara ett fungerande alternativ.
Jag vet att tryckluften för ventilationen i kabin, som tas ut på tror jag 7:e (eller om det var 11:e) kompressorsteget, anses väldigt dyr tryckluft då dess mängdbortfall i processen kostar mycket energi i motorn att kompencera.
turbinens förmåga att omvandla tryck/fart på gas till mekanisk kraft och vice versa är inte detsamma som värmeverkningsgraden dvs, hur många kWh ved i pannan man stoppar in för att få ut ett antal kWh mekanisk energi.
Det stämmer inte, kokpunkten är 100 grader vid 1 bar(a), men man använder vattenånga vid betydligt högre tryck, vilket gör att kokpunkten ökar markant.Eson skrev:
----snip------------
Vatten kokar och bildar ångtryck redan vid 100 grader vilket gör att avgastemperaturen för en ångpanna kan gå så lågt som 100 grader.
----snip-----------
Vad säger ni om det?
Dessutom tenderar man, gissar jag, att använda överhettad ånga.
Nej, hundragradig ånga går inte att använda till nånting, eftersom det inte finns nått övertryck.
Eftersom vatten kokar vid 100 grader vid 1bar(a) dvs atmosfärstryck, för att kunna driva en turbin måste det finnas en tryckdifferens och vid 100 grader på ångan existerar inte denna differens.
Därför är 100 gradig ånga oanvändbar.
Eftersom vatten kokar vid 100 grader vid 1bar(a) dvs atmosfärstryck, för att kunna driva en turbin måste det finnas en tryckdifferens och vid 100 grader på ångan existerar inte denna differens.
Därför är 100 gradig ånga oanvändbar.
japp, desto kallare man kan kondensera desto bättre verkningsgrad kan man få
för på samma sätt som man höjer kokpunkten med ökat tryck så sänker man den med minskat tryck
vilket ger konsekvensen att våra svenska kärnkraftverk som inte tar tillvara värmeenergin kan kondensera mot havsvatten och med olika temperaturer i vattnet så får man olika verkningsgrad
för på samma sätt som man höjer kokpunkten med ökat tryck så sänker man den med minskat tryck
vilket ger konsekvensen att våra svenska kärnkraftverk som inte tar tillvara värmeenergin kan kondensera mot havsvatten och med olika temperaturer i vattnet så får man olika verkningsgrad