Om det skulle kunna bidra till något
så får du den per brevJusterbar kapacitans
Re: Justerbar kapacitans
Bland mina 70 tals delar så hittade jag en trimcondning på hela 60pF
Om det skulle kunna bidra till något så får du den per brev
Om det skulle kunna bidra till något
så får du den per brevRe: Justerbar kapacitans
>Jag har svårt att komma upp i signalstyrka vid ett par tre tonhjul trots att jag testat med flera 100 nF kondensatorer.
Kass kondensator dämpar signal-styrkan. 90 eller 110 nF är ok för att komma nära nog resonans så att signalen inte blir kraftigt dämpat och med nära ideal sinus-signal.
Rätt kondensatorvärde är främst för att ge snygg sinus-signal, inte att ställa signalnivån även om kondensatorn liksom alla andra komponenter i denna kretsen påverkar amplituden.
När kondensatorn är bytt, så är instruktionen att justera signal-amplituden efter tabeller, vilket görs genom att justera avståndet till tandhjulet och det ska inte vara några problem med att nå bra amplitud utan att kugghjulen börjar tugga i pickupen.
>Effekten av att signalen är låg, resultatet av det, är att jag måste justera pickupen onödigt nära
Det är då något som är trasigt, inget du kan justera bort med kondensator.
Om kondensatorn är inom rimligt värde och det inte räcker att justera avståndet på pickupen för att få god amplitud och mer än det är det något trasigt så allvarligt att det knappast handlar om fintuning av kondensatorn.
Det är däremot rimligt att utesluta den nybytta kondensatorn som felkälla om du inte gick allt för våldsamt fram med lödverktygen.
Andra möjligheter som kan ge dålig amplitud är att det kan bli avbrott i spolar eller evt. trasiga efterföljande RC högpass-filter exempelvis. Det är relativt lätt felsökta saker. En bra multimeter men helst oscilloskop kan mäta rätt högt upp i frekvens åtminstone så mycket att man kan utesluta signalfel i olika delar och spolar går lätt att resisitansmäta och jämför med spolen för tonen jämte om värdet är rimligt.
Magneten kan försämras med åren men det ska relativt mycket till innan det är ett problem,. har aldrig hört talas om det för orglar i vart fall.
Om det är specifika toner som är svaga är det ju lätt att jämföra magner med andra magneter i kretsar där man inte har problem med amplituden.
Mekanisk bearbetning, hög värme eller närhet till kraftigt läckande nättrafo kan försämra magnetismen med tiden. 100 år gamla motorcyklar brukar kunna vara svårstartade av den anledningen, så att magnettändningen ger för låg energi till gnistan på låga varvtal.
Angående justerbara kondensatorer så finns det rätt stora sådana men för gamla tiders mellanvågs rör-radio så bestod kondensatorn ofta av flera mekaniskt sammankopplade kondensatorer (gangade), där varje kondensator kunde ha olika arbetsområde. Detta då en kondensator gick åt till heterodyn-återkopplingen och sedan en eller två variabla kondensatorer för filter vid 10,7 MHz och 455 kHz, vilket kallades för dubbelsuper. Storleken på vridkondensatorns kapacitansomfång styrdes av att det skulle ge rimliga storlekar på spolar med bra Q-värde för bra selektivitet.
En sådan vridkondensator kunde bestå av tre sammankopplade kondensatorer med arbetsområde 30-560 pF som vanligt kapacitans-område. Vill man få en enda kondensator med hög kapacitans kan man koppla samman alla tre kondensatorerna så får man reglering upp till 1.5 nF.
I speciella sammanhang, mätinstrument mm så förekommer mer extrema kondensatorer. Jag har sådana kondensatorer liggandes som är 6-gangade. Bra om man vill bygga smalbandiga filter.
En luftisolerad vridkondensatorn värde bestäms av hur stor yta det är mellan platt-halvorna och avståndet/luften mellan dessa.
För större sändare typ de stora mellanvågssändarna som förekom förr krävdes avstämningar som skulle tåla stora spänningar, vilket för vridkondensatorn till stor del styrdes av avståndet mellan plattorna.
För bättre spänningstålighet fick man öka avståndet mellan plattorna, men för att då inte minska kapacitansen måste ytan på kondensatorn ökas.
Det finns vridkondensatorer som är stora som garderober och de kan ändå ha lägre kapacitans än vridkondensatorn i vanliga rörradion.
Mindre vridkondensatorer förekom ofta i äldre rörapparater i stor mängd , typ 3-30pF för intrimning av filter och oscillatorer. Dessa var inget man normal ändrade på efter injustering då de inte åldrades.
När fickradio blev på modet för mellanvåg och senare FM så blev behovet att minska storleken på vridkondensatorn. Ett sätt var att ersätta luften mellan kondensatorplattorna med plastfilm med hög dielektricitetskonstant. Om dielektricitetskonstanten ökade med en faktor fyra minskade kondensatorn storlek till hälften.
När även dessa mindre vridkondensatorer blev för stora i allt mer kompakta radioapparater och om man nöjde sej med enbart FM-radio så kunde man använda en annan typ av variabel kondensator, varaktor-diod. Dess kapacitiva arbets-ratio, min till max-värde ökades efterhand så att det även kunde användas för att täcka frekvensband för TV-mottagning, VHF och UHF.
Normala max kapacitansvärden är ofta upp till 50 pF men de är små och finns även som ytmonterat, så det är inga problem att koppla samman 50 st om man skulle önska höga kapacitanser, även om det vore rätt oekonomiskt.
I början krävde dessa kondensatorer hög styrspänning för stort reglerområde. 40 volt och högre förekom för att kunna täcka ett helt radio-band. Numera finns varianter med stort reglerområde och full utstyrning vi 5 Volt.
Dessa dioder/kondensatorer kräver att man tänker efter i designen och skulle inte kunna användas enkelt i resonanskretsen för en Hammond-orgeln eftersom kapacitansen regleras med en överlagrad DC-spänning. I orgelfallet skulle dioden då bli modulerad av kugghjulsfrekvensen och inte alls bli en bra resonanskrets. Kapacitansen skull variera stort mellan max och min amplitud som är ett par volt för en Hammond-orgel.
Det finns olika sätt att lösa denna oavsiktliga modulering på men kostar mer designmöda än det är värt.
Här finns stora likheter med somliga typer av (piezo)keramiska kondensatorer vars kondensatorvärde kan styras genom en överlagrad DC.-spänning, vilket gav grunden till det som utvecklades som styrbara MEMS-kondensatorer och piezo-keramiska mikrofoner som numera är vanligt i t.ex. mobiltelefoner.
En keramisk kondensator krymper i storlek när man lägger på en DC-spänning eftersom plattorna/folien tenderar att dra sej mot varandra. Eftersom en keramisk kondensator ofta är stum i ytterhöljet kan även höljets storlek ändras genom att modulera pålagda DC-spänningen.
Det har bl.a. orsakat problemet med sjungande kondensatorer. https://product.tdk.com/en/contact/faq/ ... effect.pdf
I en modern radio så behövs inga justerbara kapacitanser alls för att kunna tuna över stort frekvenband, större än vad arbetsområdet på aldrig så stor vridkondensator.. En SDR-radiomottaghare vars tuningsområde täcker kHz till GHz i ett enda band kan köpas för en 100-lapp idag och den behöver ingen extern tuningkomponent, all tuning sker i mjukvara.
Det blev mycket om radio och långt från den tekniken som Hammond-orgeln representerar om än det rörde rubriken på tråden, justerbar kapacitans. Möjligen att man skulle backat i tiden och skrivit något om Leidenflaskan som kunde användas som justerbar kapacitans upp till några nF för en flaska i storlekshäradet en liter, enligt somliga kanske redan för tusentals år sedan. Innan enheten Farad skapades så mättes för kondensatorers laddningsmängd i antalet jar.
Farad har namnet efter Michael Faraday som la grunden till stor del av modern el-lära, men kapacitans-enheten namnades till hans ära först efter hans död.
För mej är Hammond-orgel detsamma som kvällens sista låt på diskoteket på den tiden sådant var aktuellt. A whiter shade of pale med Procol Harum, fast i princip alla popgrupper på 60 och 70-talet hade en Hammond-orgel som bärande melodi-instrument och Steppenwolf var en av de som gav orgeln nya vägar med genombrottet Magic carpet och senare Born to be wild.
Beatles använde ofta Hammondorgel men ingen vågade sej på den apparaten så de hade den aldrig på scen och på skiva var det oftast George Martin, musikproducenten som fick smyga in understöd på Hammond-orgeln för att göra gitarr-riffen fetare. På en sådan låt som "Something" hörs hans medverkan rätt tydligt.
Klaus Wundelich var Hammond-orgelns svar på trumpet med Herb Albert, som båda gjorde covers i oändliga rader.
Ethel Smith blev känd för att bryta med konventionerna hur och vad man ska spela på en orgel och bidrog därför till senare utvecklingen av maskinen och populariteten.
Hennes framgång bidrog till att en sådan som Benny Andersson senare kunde bli känd på att komponera och spela Wedding på Hammondorgel i Hep Stars:
Kass kondensator dämpar signal-styrkan. 90 eller 110 nF är ok för att komma nära nog resonans så att signalen inte blir kraftigt dämpat och med nära ideal sinus-signal.
Rätt kondensatorvärde är främst för att ge snygg sinus-signal, inte att ställa signalnivån även om kondensatorn liksom alla andra komponenter i denna kretsen påverkar amplituden.
När kondensatorn är bytt, så är instruktionen att justera signal-amplituden efter tabeller, vilket görs genom att justera avståndet till tandhjulet och det ska inte vara några problem med att nå bra amplitud utan att kugghjulen börjar tugga i pickupen.
>Effekten av att signalen är låg, resultatet av det, är att jag måste justera pickupen onödigt nära
Det är då något som är trasigt, inget du kan justera bort med kondensator.
Om kondensatorn är inom rimligt värde och det inte räcker att justera avståndet på pickupen för att få god amplitud och mer än det är det något trasigt så allvarligt att det knappast handlar om fintuning av kondensatorn.
Det är däremot rimligt att utesluta den nybytta kondensatorn som felkälla om du inte gick allt för våldsamt fram med lödverktygen.
Andra möjligheter som kan ge dålig amplitud är att det kan bli avbrott i spolar eller evt. trasiga efterföljande RC högpass-filter exempelvis. Det är relativt lätt felsökta saker. En bra multimeter men helst oscilloskop kan mäta rätt högt upp i frekvens åtminstone så mycket att man kan utesluta signalfel i olika delar och spolar går lätt att resisitansmäta och jämför med spolen för tonen jämte om värdet är rimligt.
Magneten kan försämras med åren men det ska relativt mycket till innan det är ett problem,. har aldrig hört talas om det för orglar i vart fall.
Om det är specifika toner som är svaga är det ju lätt att jämföra magner med andra magneter i kretsar där man inte har problem med amplituden.
Mekanisk bearbetning, hög värme eller närhet till kraftigt läckande nättrafo kan försämra magnetismen med tiden. 100 år gamla motorcyklar brukar kunna vara svårstartade av den anledningen, så att magnettändningen ger för låg energi till gnistan på låga varvtal.
Angående justerbara kondensatorer så finns det rätt stora sådana men för gamla tiders mellanvågs rör-radio så bestod kondensatorn ofta av flera mekaniskt sammankopplade kondensatorer (gangade), där varje kondensator kunde ha olika arbetsområde. Detta då en kondensator gick åt till heterodyn-återkopplingen och sedan en eller två variabla kondensatorer för filter vid 10,7 MHz och 455 kHz, vilket kallades för dubbelsuper. Storleken på vridkondensatorns kapacitansomfång styrdes av att det skulle ge rimliga storlekar på spolar med bra Q-värde för bra selektivitet.
En sådan vridkondensator kunde bestå av tre sammankopplade kondensatorer med arbetsområde 30-560 pF som vanligt kapacitans-område. Vill man få en enda kondensator med hög kapacitans kan man koppla samman alla tre kondensatorerna så får man reglering upp till 1.5 nF.
I speciella sammanhang, mätinstrument mm så förekommer mer extrema kondensatorer. Jag har sådana kondensatorer liggandes som är 6-gangade. Bra om man vill bygga smalbandiga filter.
En luftisolerad vridkondensatorn värde bestäms av hur stor yta det är mellan platt-halvorna och avståndet/luften mellan dessa.
För större sändare typ de stora mellanvågssändarna som förekom förr krävdes avstämningar som skulle tåla stora spänningar, vilket för vridkondensatorn till stor del styrdes av avståndet mellan plattorna.
För bättre spänningstålighet fick man öka avståndet mellan plattorna, men för att då inte minska kapacitansen måste ytan på kondensatorn ökas.
Det finns vridkondensatorer som är stora som garderober och de kan ändå ha lägre kapacitans än vridkondensatorn i vanliga rörradion.
Mindre vridkondensatorer förekom ofta i äldre rörapparater i stor mängd , typ 3-30pF för intrimning av filter och oscillatorer. Dessa var inget man normal ändrade på efter injustering då de inte åldrades.
När fickradio blev på modet för mellanvåg och senare FM så blev behovet att minska storleken på vridkondensatorn. Ett sätt var att ersätta luften mellan kondensatorplattorna med plastfilm med hög dielektricitetskonstant. Om dielektricitetskonstanten ökade med en faktor fyra minskade kondensatorn storlek till hälften.
När även dessa mindre vridkondensatorer blev för stora i allt mer kompakta radioapparater och om man nöjde sej med enbart FM-radio så kunde man använda en annan typ av variabel kondensator, varaktor-diod. Dess kapacitiva arbets-ratio, min till max-värde ökades efterhand så att det även kunde användas för att täcka frekvensband för TV-mottagning, VHF och UHF.
Normala max kapacitansvärden är ofta upp till 50 pF men de är små och finns även som ytmonterat, så det är inga problem att koppla samman 50 st om man skulle önska höga kapacitanser, även om det vore rätt oekonomiskt.
I början krävde dessa kondensatorer hög styrspänning för stort reglerområde. 40 volt och högre förekom för att kunna täcka ett helt radio-band. Numera finns varianter med stort reglerområde och full utstyrning vi 5 Volt.
Dessa dioder/kondensatorer kräver att man tänker efter i designen och skulle inte kunna användas enkelt i resonanskretsen för en Hammond-orgeln eftersom kapacitansen regleras med en överlagrad DC-spänning. I orgelfallet skulle dioden då bli modulerad av kugghjulsfrekvensen och inte alls bli en bra resonanskrets. Kapacitansen skull variera stort mellan max och min amplitud som är ett par volt för en Hammond-orgel.
Det finns olika sätt att lösa denna oavsiktliga modulering på men kostar mer designmöda än det är värt.
Här finns stora likheter med somliga typer av (piezo)keramiska kondensatorer vars kondensatorvärde kan styras genom en överlagrad DC.-spänning, vilket gav grunden till det som utvecklades som styrbara MEMS-kondensatorer och piezo-keramiska mikrofoner som numera är vanligt i t.ex. mobiltelefoner.
En keramisk kondensator krymper i storlek när man lägger på en DC-spänning eftersom plattorna/folien tenderar att dra sej mot varandra. Eftersom en keramisk kondensator ofta är stum i ytterhöljet kan även höljets storlek ändras genom att modulera pålagda DC-spänningen.
Det har bl.a. orsakat problemet med sjungande kondensatorer. https://product.tdk.com/en/contact/faq/ ... effect.pdf
I en modern radio så behövs inga justerbara kapacitanser alls för att kunna tuna över stort frekvenband, större än vad arbetsområdet på aldrig så stor vridkondensator.. En SDR-radiomottaghare vars tuningsområde täcker kHz till GHz i ett enda band kan köpas för en 100-lapp idag och den behöver ingen extern tuningkomponent, all tuning sker i mjukvara.
Det blev mycket om radio och långt från den tekniken som Hammond-orgeln representerar om än det rörde rubriken på tråden, justerbar kapacitans. Möjligen att man skulle backat i tiden och skrivit något om Leidenflaskan som kunde användas som justerbar kapacitans upp till några nF för en flaska i storlekshäradet en liter, enligt somliga kanske redan för tusentals år sedan. Innan enheten Farad skapades så mättes för kondensatorers laddningsmängd i antalet jar.
Farad har namnet efter Michael Faraday som la grunden till stor del av modern el-lära, men kapacitans-enheten namnades till hans ära först efter hans död.
För mej är Hammond-orgel detsamma som kvällens sista låt på diskoteket på den tiden sådant var aktuellt. A whiter shade of pale med Procol Harum, fast i princip alla popgrupper på 60 och 70-talet hade en Hammond-orgel som bärande melodi-instrument och Steppenwolf var en av de som gav orgeln nya vägar med genombrottet Magic carpet och senare Born to be wild.
Beatles använde ofta Hammondorgel men ingen vågade sej på den apparaten så de hade den aldrig på scen och på skiva var det oftast George Martin, musikproducenten som fick smyga in understöd på Hammond-orgeln för att göra gitarr-riffen fetare. På en sådan låt som "Something" hörs hans medverkan rätt tydligt.
Klaus Wundelich var Hammond-orgelns svar på trumpet med Herb Albert, som båda gjorde covers i oändliga rader.
Ethel Smith blev känd för att bryta med konventionerna hur och vad man ska spela på en orgel och bidrog därför till senare utvecklingen av maskinen och populariteten.
Hennes framgång bidrog till att en sådan som Benny Andersson senare kunde bli känd på att komponera och spela Wedding på Hammondorgel i Hep Stars:
Re: Justerbar kapacitans
Hej
Slutsatsen av det du skriver är ju att det borde fungera bra att använda de satser kondingar som finns att köpa till Hammond TG där man kör med 100nF: Jag får leta efter orsaken till låga nivåer på annat håll. När jag köpte orgeln, med original kondensatorer, så kunde man höra att de högsta frekvenserna var väldigt svaga. Med nya kondensatorer har det blivit bättre, men somsagt vissa frekvenser ligger fortfarande lågt i både ljud och uppmätt signal. Jag har ett oscilloskop och mäter topp till topp-värden och dessa bör vara över 20 mV, några kommer bara upp till 10 mV innan man är framme vid tonhjulet, nåt är inte bra.
Jag får kolla om det finns belastningar i ledningarna till kontakterna i tangentborden härnäst
/Lars
Slutsatsen av det du skriver är ju att det borde fungera bra att använda de satser kondingar som finns att köpa till Hammond TG där man kör med 100nF: Jag får leta efter orsaken till låga nivåer på annat håll. När jag köpte orgeln, med original kondensatorer, så kunde man höra att de högsta frekvenserna var väldigt svaga. Med nya kondensatorer har det blivit bättre, men somsagt vissa frekvenser ligger fortfarande lågt i både ljud och uppmätt signal. Jag har ett oscilloskop och mäter topp till topp-värden och dessa bör vara över 20 mV, några kommer bara upp till 10 mV innan man är framme vid tonhjulet, nåt är inte bra.
Jag får kolla om det finns belastningar i ledningarna till kontakterna i tangentborden härnäst
/Lars
Re: Justerbar kapacitans
På denna länk finns tuningsproceduren beskriven: http://www.stefanv.com/electronics/hamm ... itors.html
Amplituderna är där satta i områdetl 12-20mV.
Det är lätt att mäta spolarnas resistans då inget behöver lödas bort.
Mät högpassfiltrets kondensator så att den är hel.
Vill man kan man naturligtvis lägga en liten neodynium-magnet ovanpå befintlig magnet för att studera skillnaden men för hög magnetism kan göra att hjulet går tyngre.
Om en ton är märkbart svagare så jämför med ett hjul jämte, dess komponenter och magnet om det går mäta några skillnader, vilket det bör vara för att det ska bli en reparerbar skillnad.
Amplituderna är där satta i områdetl 12-20mV.
Det är lätt att mäta spolarnas resistans då inget behöver lödas bort.
Mät högpassfiltrets kondensator så att den är hel.
Vill man kan man naturligtvis lägga en liten neodynium-magnet ovanpå befintlig magnet för att studera skillnaden men för hög magnetism kan göra att hjulet går tyngre.
Om en ton är märkbart svagare så jämför med ett hjul jämte, dess komponenter och magnet om det går mäta några skillnader, vilket det bör vara för att det ska bli en reparerbar skillnad.
Re: Justerbar kapacitans
Ja, det är i huvudsak StefanVs info jag använder mej av och de 20 mV jag nämnde är för de högsta tonerna, där jag alltså har problem att få upp nivån på vissa toner. Har en gammal skrotad tongenerator jag kan plocka delar från och får jag inte rätsida på det så lyfter jag nog ut hela generatorn för att ge mej på att byta hela pickuper. Måste bara isf lyckas med att köra runt generatorn på bänken, nåt som difinitivt är enklare på de varianter med sk självstartande motor
/Lars
/Lars
