IceCap skriver att Arduino-konceptet är för bekvämt
(min tolkning och mina ord), vilket kan göra att den som väljer att börja med Arduino kan få en bristande förståelse för elektronik i stort. Det kan kanske stämma i en del fall, men jag upplever inte att det blev så för mig. Jag har hållt på med datorer sedan 1980, när jag var 13 år, och jag har varit intresserad av elektronik med inte funnit en väg att närma mig detta
(som jag tyckte) stora och komplexa område. Jag skaffade en Arduino, och det var allt som behövdes. Plötsligt kunde jag snabbt och enkelt koppla någon annan krets till Arduinon och se vad som hände. Det gav mig möjlighet och motivation att fördjupa mig ytterligare i elektronik i övrigt, och jag fick en ny chans, anledning och tillfälle att programmera på det sätt jag tycker bäst om -- begränsade resurser som närmast kräver smarta lösningar, små program, effektivt och kreativt utnyttjande av befintliga resurser.
Jag har väl en eller två standard-shields, men det är inget jag använder egentligen. Jag kopplar in det jag behöver, löder ihop några kretsar och får en lösning som passar mina behov och som jag själv förstår.
Vad gäller utvecklingsmiljö har jag nog av bekvämlighet mest använt Arduinos IDE just för Arduino, men så snart det handlar om andra (AVR) mikrokontrollers på egna kort arbetar jag med editor, make-filer och avrdude (som Arduino ju också använder). Till lite större Arduino-projekt redigerar jag gärna källkoden i en bättre editor för att sedan sköta uppladdning/programmering via A-IDE.
Jag kan bara hålla med vad gäller
Notepad++! Jag använder nästan uteslutande Linux hemma men brukar ha Notepad++ installerat under Wine, och jag den har en given plats på min USB-pinne med
portabla program. Trots det stora utbud som finns under Linux har jag inte hittat någon bättre generell editor, och det är den bästa jag har hittat för att skriva program i Postscript.
Eclipse har jag aldrig lyckats förstå mig på, men många verkar gilla den så jag borde väl försöka igen någon dag.
