Traditionella mikrovågsugnar slår av och på med en ganska låg frekvens, 0.05Hz som du skriver låter rimligt. Själva brummet man hör är på 100Hz - som vanligt från nättransformatorer som arbetar vid 50Hz. Mikrovågsugnstransformatorerna brukar vara designade på gränsen till vad som man kan komma undan med då mikrovågsugnar normalt inte är designade för kontinuerlig drift så man kan köra transformatorn med högre flödestäthet än man normalt gör, det är därför de brummar så mycket.
På schemat ser man ju bara en IGBT, men på kortet verkar sitta två. Vad är detta för rolig konstruktion? Har man staplat dem på något sätt för högre spänningstålighet?
Topologin ser ju ut att vara en ZVS kvasiresonant halvvågs flyback, precis som horisontella avlänkningen i en CRT-skärm och många induktionsvärmare av lägre effekt.
Bosch micro med inverter teknik
IGBT:erna har ju också inbyggd diod, utan dem utritade kanske det blir lite otydligt hur den funkar.
Sitter det någon till kondensator antingen parallellt med någon av IGBT:na eller transformatorn? I så fall kan det vara för att ändra på resonanskretsen beroende på effektnivå. I så fall är den antingen på eller av men switchar inte.
Alternativt, om det bara är sådär så är det en active clamp-koppling som switchar vid switchfrekvens och ger liknande egenskaper. Det ska gå att få någon hjälpande resonans även i den kopplingen.
edit: Iofs, beror på kondensatorernas värden vilken sort det är.
Sitter det någon till kondensator antingen parallellt med någon av IGBT:na eller transformatorn? I så fall kan det vara för att ändra på resonanskretsen beroende på effektnivå. I så fall är den antingen på eller av men switchar inte.
Alternativt, om det bara är sådär så är det en active clamp-koppling som switchar vid switchfrekvens och ger liknande egenskaper. Det ska gå att få någon hjälpande resonans även i den kopplingen.
edit: Iofs, beror på kondensatorernas värden vilken sort det är.
)
405 Joule? Det låter väldigt mycket..
Det borde bli 12960µF om jag inte har räknat helt galet.
Formeln är ju E = 1/2CV², och vänder man på den så borde det väl bli:
1/C = (1/2V²)/E, eller hur?
Så: 1/C = (1/2*62500)/405 =
1/C = 31250/405 =
1/C = 77.16
C = 1/77.16
C = 0.01296 F
Eller räknar jag helt galet nånstans?
Edit:
För att verifiera att jag räknat rätt så vände jag formeln till:
C = E/(1/2V²)
Och det ger ju:
C = 405/(1/2*62500)
C = 405/(31250)
C = 0.01296 F
Altså är jag hyffsat säker på att jag har räknat rätt
Det borde bli 12960µF om jag inte har räknat helt galet.
Formeln är ju E = 1/2CV², och vänder man på den så borde det väl bli:
1/C = (1/2V²)/E, eller hur?
Så: 1/C = (1/2*62500)/405 =
1/C = 31250/405 =
1/C = 77.16
C = 1/77.16
C = 0.01296 F
Eller räknar jag helt galet nånstans?
Edit:
För att verifiera att jag räknat rätt så vände jag formeln till:
C = E/(1/2V²)
Och det ger ju:
C = 405/(1/2*62500)
C = 405/(31250)
C = 0.01296 F
Altså är jag hyffsat säker på att jag har räknat rätt
Det verkar som kretsen är någon kvasiresonant ZVS-historia med tanke på storleken på C3. C2 parallellkopplas med den när polariteten växlar över transformatorn. Verkar vara något knep för att hålla ned toppspänningen och/eller minska fördröjningen mellan när transistorn bryter och flyback.
Kollade du nåt hur det såg ut på sekundärsidan? Om kretsen påminner om de tidigare visade med spänningsdubblare så överförs energi både under back och fram.
Kondensatorerna är plastfilm, mest troligt polypropylen då en sån där krets ställer stora krav på dem.
Kollade du nåt hur det såg ut på sekundärsidan? Om kretsen påminner om de tidigare visade med spänningsdubblare så överförs energi både under back och fram.
Kondensatorerna är plastfilm, mest troligt polypropylen då en sån där krets ställer stora krav på dem.
Tack för svaret.
Ut från trafon kommer 2000V som sen spänningsdubblas till 4000V.
Kondensatorerna är nog metall-polypropylen-film.
Sökte på plastfilm men de ser inte likadana ut.
Dessa liknar mina:
http://www.rubycon.co.jp/en/catalog/e_p ... /e_MPB.pdf
http://www.rubycon.co.jp/en/catalog/e_p ... /e_MPE.pdf
Ut från trafon kommer 2000V som sen spänningsdubblas till 4000V.
Kondensatorerna är nog metall-polypropylen-film.
Sökte på plastfilm men de ser inte likadana ut.
Dessa liknar mina:
http://www.rubycon.co.jp/en/catalog/e_p ... /e_MPB.pdf
http://www.rubycon.co.jp/en/catalog/e_p ... /e_MPE.pdf
Polypropylen är ju en sorts plast Ser ut att vara den där typen du hittat.
Hittade en krets som verkar fungerar på likande sätt fast för induktionsvärme:
http://www.waset.org/pwaset/v29/v29-48.pdf
En transformator sektionerad på det sättet som syns på dina bilder har hög läckinduktans och troligtvis utnyttjas serieresonansen mellan läckinduktansen och kondensatorn i spänningsdubblaren så det blir faktiskt väldigt likt den där induktionsvärmaren.
Ser ut att vara den där typen du hittat.Hittade en krets som verkar fungerar på likande sätt fast för induktionsvärme:
http://www.waset.org/pwaset/v29/v29-48.pdf
En transformator sektionerad på det sättet som syns på dina bilder har hög läckinduktans och troligtvis utnyttjas serieresonansen mellan läckinduktansen och kondensatorn i spänningsdubblaren så det blir faktiskt väldigt likt den där induktionsvärmaren.
Intressant läsning.
Jag gissar att trafon bara var med vid deras simulering. Lm borde vara plattan. I fig 9a-h så går strömmen aldrig genom trafon.
Inget märke som jag känner till använder sig av en trafo.
Ser att pdf'n kommer från Academy of science, engineering and technology 29maj 2008.
Blir kanske nästa generations induktionshällar?
Så här är det kopplat i Whirlpools induktionshäll. Båda gate'arna verkar vara pwm styrda.
Jag gissar att trafon bara var med vid deras simulering. Lm borde vara plattan. I fig 9a-h så går strömmen aldrig genom trafon.
Inget märke som jag känner till använder sig av en trafo.
Ser att pdf'n kommer från Academy of science, engineering and technology 29maj 2008.
Blir kanske nästa generations induktionshällar?
Så här är det kopplat i Whirlpools induktionshäll. Båda gate'arna verkar vara pwm styrda.
Lr (i alla fall delvis), Lm och transformatorn i schemat finns allihop i den fysiska transformatorn de använde - Lr är läckinduktans och Lm magnetiseringsinduktans. Rcoil och Lcoil är plattan. Jag vet inte riktigt varför man skulle vilja använda den egentligen till induktionsvärmning dock, den vanliga kretsen är mycket enklare och använder färre komponenter... Med MOSFET:s som de visat så är det ju vettigt att toppspänningen sänks men med IGBT:s behövs det inte direkt och den mycket enklarer kretsen (sid 17 i följande länk) går att använda.
Här på sidan 11 finns den sortens krets du visar, och den är nog den vanligaste - halvbrygga:
http://www.fairchildsemi.com/an/AN/AN-9012.pdf
På sidan 17 finns entransistorvarianten med funktion ganska lik den tidigare med transformatorn, mikrovågsugnen och horisontaldelen i en TV. Hur ofta förekommer det att de använder den?
Jag tror nog de kommer fortsätta använda halvbryggor i det mesta, de har rätt stora fördelar.
Här på sidan 11 finns den sortens krets du visar, och den är nog den vanligaste - halvbrygga:
http://www.fairchildsemi.com/an/AN/AN-9012.pdf
På sidan 17 finns entransistorvarianten med funktion ganska lik den tidigare med transformatorn, mikrovågsugnen och horisontaldelen i en TV. Hur ofta förekommer det att de använder den?
Jag tror nog de kommer fortsätta använda halvbryggor i det mesta, de har rätt stora fördelar.
Entransistorvarianten har jag inte sett användas alls. Alla kör med 2st igbt trissor per platta.
Brandt hade en variant som kördes med två npn trissor.
BUTW92
Det vanligaste felet är att igbt trissorna kortsluter sig. Någon form av spänningstopps sänkning borde de nog ha.
Iofs så var en generation hällar felprogramerade. Det fanns en bugg i pwm-styrningen som slog ut trissorna.
Alla märken har förhoppningsvis inte den buggen
Brandt hade en variant som kördes med två npn trissor.
BUTW92
Det vanligaste felet är att igbt trissorna kortsluter sig. Någon form av spänningstopps sänkning borde de nog ha.
Iofs så var en generation hällar felprogramerade. Det fanns en bugg i pwm-styrningen som slog ut trissorna.
Alla märken har förhoppningsvis inte den buggen
