batterier
- MicaelKarlsson
- Inlägg: 4669
- Blev medlem: 18 juni 2004, 09:16:07
- Ort: Aneby
- Kontakt:
Ovanstående mening är "stulen" från:Hydridinducering är en process då man inducerar ett material i ett annat. I batterier är detta vanligt, t.ex. Nickel-Hydrid batterier.
http://www.susning.nu/Hydrid

Senast redigerad av MicaelKarlsson 3 augusti 2004, 23:06:08, redigerad totalt 1 gång.
Kapaciteten mäts inte i ström/tid utan ström*tid. (Edit: egentligen borde man väl använda Wh för kapacitet...)matseng skrev:*snip*Kapacitetet mäts i ström under en viss tid. Oftast i Ampere per timma för stora batterier eller milliampere per timma för mindre.
Det *kan* också vara så att batteriet är felmärkt och att märkningen egentligen syftar på mAh (desto troligare om detta handlar om en beskrivning av batteriet i någon hobbykatalog eller liknande).Chribbe76 skrev:Om ett batteri är märkt på det sättet så betyder det att man kan ta ut 2000mA av batteriet.
Men det logiska är att man även anger kapaciteteten (mAh).
// Arvid
Jaha, ursäkta, glömde att antyda att Elfa tillhandahåller fakta om det mesta i sina faktasidor. Om batterier s74-78
Primärbatterier är "engångsbatterier", d.v.s. inte sekundärbatterier.
Sekundärbatterier är återuppladdningsbara.
Primärbatterier är "engångsbatterier", d.v.s. inte sekundärbatterier.
Sekundärbatterier är återuppladdningsbara.
Eftersom jag älskar mitt NE.se:
hydrider (till grek. hy´dar 'vatten'), kemiska föreningar mellan väte och ett annat grundämne (metall eller icke-metall) som har lägre elektronegativitet än väte. Många hydrider är viktiga industrikemikalier som framställs och används i stor skala. Beroende på struktur och egenskaper, som varierar kraftigt, indelas de i tre typer.
Saltliknande hydrider bildas då molekylärt väte reagerar med alkalimetaller eller med kalcium, strontium och barium. De är jonföreningar, uppbyggda i jongitter, som innehåller den negativt laddade hydridjonen, H-. Exempel är natriumhydrid, NaH, och kalciumhydrid, CaH2. De är reaktiva, fasta, vita ämnen, som reagerar häftigt med vatten under bildning av vätgas och hydroxid, t.ex. NaH+H2OeNaOH+H2. De används som medier för lagring och transport av vätgas och är starka reduktionsmedel.
Kovalenta hydrider kan ha ytterst varierande sammansättning och egenskaper. De bildas av beryllium, magnesium och grundämnena i periodiska systemets grupp 13-17. De hålls samman av kovalenta bindningar. Hit hör enkla molekylära föreningar som metan, CH4, silan, SiH4, ammoniak, NH3, arsin AsH3 och fosfin, PH3. De är illaluktande, giftiga gaser eller lättflyktiga vätskor. Kovalenta hydrider bildar även flerkärniga eller polymera föreningar. Exempel är kolväten, boraner, silaner och germaner. Beryllium och aluminium bildar också vita, fasta, polymera hydrider. Kovalent bundna hydridkomplex bildas av bor, aluminium och flera övergångsmetaller. Exempel är litiumaluminiumhydrid, LiAlH4, och natriumborhydrid, NaBH4, som innehåller de komplexa jonerna AlHs och BHs och är viktiga reduktionsmedel i organisk och metallorganisk syntes. Komplexa hydrider av övergångsmetaller används vid metallorganisk syntes och katalys.
Metalliska hydrider bildas med många övergångsmetaller (d-element). De är oftast föreningar med icke-stökiometrisk, variabel kemisk sammansättning och metalliska egenskaper. De bildas genom att vätgas absorberas av metallen eller legeringen, och kan volymmässigt innehålla nästan lika mycket väte som flytande väte. Sorption och desorption sker termiskt vid relativt låga temperaturer. De har stor energiteknisk betydelse som medier för lagring och transport av vätgas och kan också användas för separation av väte från andra gaser. Mest känd, bl.a. i samband med s.k. kall fusion, är palladiumhybrid. Tekniskt viktiga är hydriderna av vanadin och av järn-titan- och lantan-nickellegeringar.
hydrider (till grek. hy´dar 'vatten'), kemiska föreningar mellan väte och ett annat grundämne (metall eller icke-metall) som har lägre elektronegativitet än väte. Många hydrider är viktiga industrikemikalier som framställs och används i stor skala. Beroende på struktur och egenskaper, som varierar kraftigt, indelas de i tre typer.
Saltliknande hydrider bildas då molekylärt väte reagerar med alkalimetaller eller med kalcium, strontium och barium. De är jonföreningar, uppbyggda i jongitter, som innehåller den negativt laddade hydridjonen, H-. Exempel är natriumhydrid, NaH, och kalciumhydrid, CaH2. De är reaktiva, fasta, vita ämnen, som reagerar häftigt med vatten under bildning av vätgas och hydroxid, t.ex. NaH+H2OeNaOH+H2. De används som medier för lagring och transport av vätgas och är starka reduktionsmedel.
Kovalenta hydrider kan ha ytterst varierande sammansättning och egenskaper. De bildas av beryllium, magnesium och grundämnena i periodiska systemets grupp 13-17. De hålls samman av kovalenta bindningar. Hit hör enkla molekylära föreningar som metan, CH4, silan, SiH4, ammoniak, NH3, arsin AsH3 och fosfin, PH3. De är illaluktande, giftiga gaser eller lättflyktiga vätskor. Kovalenta hydrider bildar även flerkärniga eller polymera föreningar. Exempel är kolväten, boraner, silaner och germaner. Beryllium och aluminium bildar också vita, fasta, polymera hydrider. Kovalent bundna hydridkomplex bildas av bor, aluminium och flera övergångsmetaller. Exempel är litiumaluminiumhydrid, LiAlH4, och natriumborhydrid, NaBH4, som innehåller de komplexa jonerna AlHs och BHs och är viktiga reduktionsmedel i organisk och metallorganisk syntes. Komplexa hydrider av övergångsmetaller används vid metallorganisk syntes och katalys.
Metalliska hydrider bildas med många övergångsmetaller (d-element). De är oftast föreningar med icke-stökiometrisk, variabel kemisk sammansättning och metalliska egenskaper. De bildas genom att vätgas absorberas av metallen eller legeringen, och kan volymmässigt innehålla nästan lika mycket väte som flytande väte. Sorption och desorption sker termiskt vid relativt låga temperaturer. De har stor energiteknisk betydelse som medier för lagring och transport av vätgas och kan också användas för separation av väte från andra gaser. Mest känd, bl.a. i samband med s.k. kall fusion, är palladiumhybrid. Tekniskt viktiga är hydriderna av vanadin och av järn-titan- och lantan-nickellegeringar.