alexanderson skrev: ↑18 juli 2026, 14:54:57
mr.olle.norell skrev: ↑17 juli 2026, 16:05:31
Om man skulle slippa växla strömriktningen och ha en halvbrygga, så skulle man ju också slippa att likrikta sekundären på transformatorns utgång med det där diodparet som nog lever ett hårt liv kan jag tro...
Det beror ju på om man vill svetsa med växelström eller likström.
Jo, det kanske var otydligt men det här är en ren DC-maskin. Jag har ingen AC-maskin för att tex Tig-svetsa aluminium då AC-svetsar generellt sett adderar 50-100% på priset mot en motsvarande maskin med DC.
Så trots att maskinen producerar DC på utgången så har man valt att transformera AC i SMPS-steget och likrikta 20khz AC:n till DC där på utgången vilket väl blir typ 40khz DC-pulser man egentligen svetsar med...
Jag var mest nyfiken på varför man gjort så, om det tex är det mest rationella sättet att göra det på.
Min fundering var om H-bryggan istället hade kunnat ge DC-pulståg mellan noll och full spänning från dess matningsspänning, alltså den likriktade 400V trefasen. Sedan transformera ner dessa DC pulståg ut på sekundärsidan man svetsar med genom svetskablaget. Då hade man sluppit likriktardioderna på svets-sekundären, samt att linda mitt-tappen, alltså lägre komplexitet på sekundärsidan, den som lever ett hårt liv vid svetsning.
Men då får man ju andra följder/problem:
Glättningskondensatorerna skulle behöva tåla hela toppvärdet på spänningen, inte halva som det är konstruerat nu. Samma med IGBT:erna antar jag, och spänningstålighet kanske är en begränsande faktor som driver storlek, kostnad mm...
Samt att jag inte vet hur bra switchtransformatorn gillar att transformera DC pulståg som aldrig växlar strömriktning som ju AC gör...
Tänkte först att omsättningen på transformatorn skulle behöva dubbleras också, men så blir det nog inte alls, det borde bli samma sak?
Det var bara en teoretisk diskussion eftersom jag blev nyfiken på designval.
Ibland har ju tillverkarna olika lösningar, men allt eftersom en teknik mognar kokar det ju ofta ner till att en lösning blir enklast och billigast att realisera, och det blir liknande topologi i grova drag mellan olika tillverkare.
Skillnaden på finare dyrare MMA-svetsar och billigare sämre idag är ofta hur bra mikrolontrollern är implementerad, alltså hårdvara+mjukvara.
MMA (pinnsvetsning) är i grova drag en konstantströmsreglering/återkoppling, alltså klassisk CC. Alla medelvärde mätt över tid är det konstantström som gäller. Men de gamla 50Hz-maskinerna hade rätt hög induktans, och det jämnade ut svetsförloppet i kortsiktiga förlopp. Från pinnen bränns det av en droppe smälta som skapar en tillfällig logohms-situation i smältan. Induktans hjälper transformatorn att bränna av den och få iväg den så den flyter ut. Det sker som en liten urladdning av induktans innan nästa droppe kommer och drosseln på ett antal kilo som ofta satt i serie hinner magnetisera järnet igen.
Det här gör att det blir trevligare svetsegenskaper än ren CC-reglering. På MMA-inverters (de finare) görs den där drosseln artificiellt genom strömåterkoppling och snabb reglering genom mikrodatorn som styr IGBT:erna. IGBT:erna är väl det enda styrmedel man har vad jag vet...
Så det där programmet för svetsegenskaper som agerar artificiell drosseln är olika sofistikerat på high end och lågprisvsruhus-svetsar. Dessutom har finare maskiner ofta aktiv faskompensering och kan ha typ 0.98 i cosphi för att slippa skapa onödig reaktiv effekt i kablar, säkringar och elnät, och det gynnar även generatordrift väldigt mycket.
Sedan har finare svetsar ofta hot-start ställbar i tid och amplitud: Vid tändning av bågen ger den högre ström en viss tid för att slippa bindfel/kallfog första 1-2 sek innan grundmaterialet hettats upp tillräckligt...
Dessutom har finare svetsar ofta 80-90V i tändspänning och svetsar sedan med 15-25V beroende på inställd ström och elektrod. Vissa Jula-svetsar är ökända för 50V vilket går bra med rutil-pinnar, men sämre för de starkare basiska som används inom mer krävande applikationer där det är lite mer krav på hållfastheten, svetslicens och att man ibland röntgar svetsar för fel, åtminstone stickprov.
Men allt det jag listade kan nog göras med samma topologi för SMPS, alltså kraftelektroniken. Det som skiljer är hur mycket man utvecklat styrningen av det hela...