Är detta labbaggregat värt att bygga?
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 15896
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
japp. bifogar schemat, men det är lite kladdigt.
LT spcie är inte bästa programmet för schema presentation.
LT spcie är inte bästa programmet för schema presentation.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Nu är det något som IE8 inte kan visa?
EDIT. får bara ett rött x
EDIT. får bara ett rött x
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Funkade bra här, men så använder jag en riktig webbläsare 
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Jag har IE, Seamonkey, Chrome, FF och Opera installerat för att kunna testa webbutveckling. På Win7-partitionen har jag IE9, och Opera. Opera har jag som standardläsare. IE gillar jag inte alls, speciellt de nyare versionerna med Anti-aliasing som gör att allt ser suddigt ut...
De postade TIF-filerna ser het OK ut i Opera och FF
De postade TIF-filerna ser het OK ut i Opera och FF
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 15896
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
samma fel här.
jag har IE8. sablar. se jpg nedan.
jag har IE8. sablar. se jpg nedan.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 15896
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
lasten är alltså R11 och R24, 5 ohm var. det går att simulera dit en konstantsrömsgenerator också men en reistiv last behövs för att simuleringen skall vara stabil.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Kan man leva med att det krävs god matchning i spänningsåterkopplingsdelarna för att få bra rippelundertryckning, linje- och lastreglering så funkar ju det där. Men 0.1%-motstånd finns ju, och/eller trimpotar.
Du skulle nog behöva en annan opamp dock, för LT1057 fungerar inte ned till sin negativa matning på ingångarna (mest tydligt i att strömbegränsningen inte fungerar för låga inställningar, men det är också dåligt för spänningsregleringen). Små kondensatorer från den gemensama noden efter dioderna tillbaks till inverterande ingångarna på opamparna kan hjälpa om opamparna är för snabba.
Möjligen är spänningsdelarnas resistans lite i det höga laget vilket skulle kunna göra att strökapacitanser i ett verkligt bygge skulle destabilisera kopplingen. Det kan vara bra att minska dem, och räcker det inte får man väl sätta in kondensatorerna.
Annars ser det ut att fungera bra bara man lägger till realistisk ESR på 100µF-kondensatorn (c:a 50-200 millohm någonting).
Jag får simuleringen att funka med 10 kohm i parallell med en strömkälla. Det brukar bli problem att räkna ut arbetspunkten för simulatorn om DC-slingförstärkningen är alldeles för hög men detta verkar räcka.
En sak man kan behöva se upp med är att jordnoden används internt i många av opamp-modellerna! Jag har därför flyttat den till opamparnas negativa matning, för annars beter sig inte modellerna riktigt korrekt.
Du skulle nog behöva en annan opamp dock, för LT1057 fungerar inte ned till sin negativa matning på ingångarna (mest tydligt i att strömbegränsningen inte fungerar för låga inställningar, men det är också dåligt för spänningsregleringen). Små kondensatorer från den gemensama noden efter dioderna tillbaks till inverterande ingångarna på opamparna kan hjälpa om opamparna är för snabba.
Möjligen är spänningsdelarnas resistans lite i det höga laget vilket skulle kunna göra att strökapacitanser i ett verkligt bygge skulle destabilisera kopplingen. Det kan vara bra att minska dem, och räcker det inte får man väl sätta in kondensatorerna.
Annars ser det ut att fungera bra bara man lägger till realistisk ESR på 100µF-kondensatorn (c:a 50-200 millohm någonting).
Jag får simuleringen att funka med 10 kohm i parallell med en strömkälla. Det brukar bli problem att räkna ut arbetspunkten för simulatorn om DC-slingförstärkningen är alldeles för hög men detta verkar räcka.
En sak man kan behöva se upp med är att jordnoden används internt i många av opamp-modellerna! Jag har därför flyttat den till opamparnas negativa matning, för annars beter sig inte modellerna riktigt korrekt.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 15896
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Tack för synpunkterna. bra tips m OP modellen! jag ville nämligen testa seriekopplade aggregat men det går att lösa mha andra metoder.
jo, 0,1% är nog nödvändigt men lyckligtvis har jag ett gäng 10k/51k 0,05% motstånd så det är rätt givet vad jag skall göra:) I simuleringen är det exakta (än så länge) värden.
LT1057 kom med mest i farten, i AoE är det TLC271 som klarar att gå nästan ner till 0V.
Kan vara en ide att lägga till en liten negativ matning också så får man säkrare turn-off och lite större urval av OP tror jag.
Funderade på om man skulle använda en OP m lägre offset och gärna lite drivförmåga.
I praktiken kommer ju Fetarna sitta på en kylfläns och därför kan det bli en del kapacitiv last och många OP är begränsade i drivning till kanske 20-30 mA och dkan ha svårt att nå ner till jord om de enbart har enkel matning. Och få snabb respons.
Fördelen är att Fetarna klarar av rejäla överströmmar under några ms så de lär vara rätt tåliga.
Tror det börjar närma sig protobordet nu.
jo, 0,1% är nog nödvändigt men lyckligtvis har jag ett gäng 10k/51k 0,05% motstånd så det är rätt givet vad jag skall göra:) I simuleringen är det exakta (än så länge) värden.
LT1057 kom med mest i farten, i AoE är det TLC271 som klarar att gå nästan ner till 0V.
Kan vara en ide att lägga till en liten negativ matning också så får man säkrare turn-off och lite större urval av OP tror jag.
Funderade på om man skulle använda en OP m lägre offset och gärna lite drivförmåga.
I praktiken kommer ju Fetarna sitta på en kylfläns och därför kan det bli en del kapacitiv last och många OP är begränsade i drivning till kanske 20-30 mA och dkan ha svårt att nå ner till jord om de enbart har enkel matning. Och få snabb respons.
Fördelen är att Fetarna klarar av rejäla överströmmar under några ms så de lär vara rätt tåliga.
Tror det börjar närma sig protobordet nu.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Så här efter tio sidor inlägg i tråden. Är det någon som har svarat på TS konkreta fråga eller har TS med stöd av alla inlägg kommit fram till svaret själv? Min summering av tråden är att det inte är värt att bygga labbaggregatet TS frågar om. Är det en korrekt iakttagelse?
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
TS nämnde själv någonting om buggar redan på första sidan, men skrev inget om vilka det var. Är det så att det finns redan kända problem med konstruktionen? Transformatorn är underdimensionerad i alla fall, men i övrigt har jag inte kollat så noga.
rikkitikkitavi:
Jag menar att opamparna måste klara ingångsspänningar ner till 0V, utgången är inte lika noga. TLC27x som de använde klarar detta och lite till på ingången. Precis som LM358, LM324, LT1013, MC33072 och många andra. Med tanke på att den inte behöver klara någon hög matningsspänning så är ju även CMOS-opampar möjliga. TLC271 eller TLC272 kanske inte är ett så dumt val.
För att ordentligt stänga av normala icke-logiknivå fetar vid 25 grader räcker det att komma ner till 2,0 V Vgs. Det är kanske bra att kunna gå ner till 1,0 eller 1,5 V eller något sånt för att garantera att det funkar även vid högre temperatur.
Sedan tror jag inte det gör någon större nytta att öka drivströmmen. Reaktionshastigheten begränsas mer av opamparnas slew rate och att det inte går att göra återkopplingen hur snabb som helst utan självsvängning. Att gå ner till 1 mA verkar inte göra någon större skada i de simuleringar jag gjort, även med ganska stora fetar. Se bara till att opampen kan dra ner utgången tillräckligt lågt med den pullupström du har till gatearna.
Det är ju däremot en helt annan sak om man gör en förstärkare som skall häva ur sig en 50 V sinus vid 20 kHz med låg distortion eller dylikt, men här är ju utspänningen konstant.
En av de fina grejerna med en sån där krets är ju att det inte behövs någon negativ matning så det tycker jag skulle vara onödigt att lägga till. Behövs den negativa matningen för korrekt funktion blir det i princip också nödvändigt med något som tvingar FET:arna till fullt avstängt läge när den negativa matningen försvinner för att inte riskera obehagliga överspänningar på utgången vid av/påslag. Jag tycker du skall satsa på en opamp som klarar sig med en enkelmatning.
rikkitikkitavi:
Jag menar att opamparna måste klara ingångsspänningar ner till 0V, utgången är inte lika noga. TLC27x som de använde klarar detta och lite till på ingången. Precis som LM358, LM324, LT1013, MC33072 och många andra. Med tanke på att den inte behöver klara någon hög matningsspänning så är ju även CMOS-opampar möjliga. TLC271 eller TLC272 kanske inte är ett så dumt val.
För att ordentligt stänga av normala icke-logiknivå fetar vid 25 grader räcker det att komma ner till 2,0 V Vgs. Det är kanske bra att kunna gå ner till 1,0 eller 1,5 V eller något sånt för att garantera att det funkar även vid högre temperatur.
Sedan tror jag inte det gör någon större nytta att öka drivströmmen. Reaktionshastigheten begränsas mer av opamparnas slew rate och att det inte går att göra återkopplingen hur snabb som helst utan självsvängning. Att gå ner till 1 mA verkar inte göra någon större skada i de simuleringar jag gjort, även med ganska stora fetar. Se bara till att opampen kan dra ner utgången tillräckligt lågt med den pullupström du har till gatearna.
Det är ju däremot en helt annan sak om man gör en förstärkare som skall häva ur sig en 50 V sinus vid 20 kHz med låg distortion eller dylikt, men här är ju utspänningen konstant.
En av de fina grejerna med en sån där krets är ju att det inte behövs någon negativ matning så det tycker jag skulle vara onödigt att lägga till. Behövs den negativa matningen för korrekt funktion blir det i princip också nödvändigt med något som tvingar FET:arna till fullt avstängt läge när den negativa matningen försvinner för att inte riskera obehagliga överspänningar på utgången vid av/påslag. Jag tycker du skall satsa på en opamp som klarar sig med en enkelmatning.
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Tråden blev lite konstig, men ack så intressant.
Jo, jag har lagt ursprungsaggregatet åt sidan. Spånar på andra varianter och är idel öra när ni kunniga diskuterar.
Ju mer jag läser desto mer förstår jag att jag inte förstår. (Lät klyschigt). Så jag tänkte börja med ett enkelt labbagg. och det användaren "ghu" skrivit om tidigare verkade intressant. Tog och ritade upp en variant av hans variant i multisim.
Planen är att använda en transing på 22V/2A och en krets med LM723.
Vad tror ni om detta?
Men jag funderar:
1. Varför måste C2 vara så "stor"? I simuleringen står det och självsvänger med en så stor konding.
2. "ghu" hade en TIP142 som effekttrissa, men den fanns inte med i mitt program så jag satte dit en 3055. Det borde väl funka?
Sedan är det inte justerat och räknat så mycket på, tid för optimering återstår, men jag undrar vad ni tycker om grunden?
Jo, jag har lagt ursprungsaggregatet åt sidan. Spånar på andra varianter och är idel öra när ni kunniga diskuterar.
Ju mer jag läser desto mer förstår jag att jag inte förstår. (Lät klyschigt). Så jag tänkte börja med ett enkelt labbagg. och det användaren "ghu" skrivit om tidigare verkade intressant. Tog och ritade upp en variant av hans variant i multisim.
Planen är att använda en transing på 22V/2A och en krets med LM723.
Vad tror ni om detta?
Men jag funderar:
1. Varför måste C2 vara så "stor"? I simuleringen står det och självsvänger med en så stor konding.
2. "ghu" hade en TIP142 som effekttrissa, men den fanns inte med i mitt program så jag satte dit en 3055. Det borde väl funka?
Sedan är det inte justerat och räknat så mycket på, tid för optimering återstår, men jag undrar vad ni tycker om grunden?
Re: Är detta labbaggregat värt att bygga?
Och en sak till, kan man på något enkelt vis åstadkomma en indikering på ovanstående krets som visar när strömbegr. är aktiverad?
